Ordlista

Ordlista

Ordlistan förklarar krångliga ord och definierar hur Konjunkturinstitutet använder olika begrepp.
A
Aktieindex
Index som visar den genomsnittliga kursutvecklingen. Kursnivån varje dag anges i relation till kursnivån en viss basdag.

AKU
Arbetskraftsundersökningarna som SCB gör. Läs mer på scb.selänk till annan webbplats.

Allmän pensionsavgift
Den avgift som bland annat löntagare betalar till pensionssystemet.

Appreciering
Då en valutas värde stiger i förhållande till andra valutors under ett system med rörlig växelkurs. Motsatsen är depreciering.

Arbetsgivaravgifter
Summan av lagfästa kollektiva avgifter och övriga produktionsskatter.

Arbetskostnad
Summan av lön och arbetsgivaravgifter.

Arbetskostnadsandel
Lönernas och arbetsgivaravgifternas andel av förädlingsvärdet i näringslivet.

Arbetskraft
Summan av sysselsatta och arbetslösa. Utbjuden kvantitet arbete.

Arbetskraftsdeltagande
Arbetskraften i procent av befolkningen i arbetsför ålder, vanligen 15—74 år. Jämför Sysselsättningsgrad nedan.

Arbetskraftsefterfrågan
Efterfrågan på arbetskraft, efterfrågefunktionen för arbete.

Arbetskraftsutbudet
Utbud på arbetskraft, utbudsfunktionen för arbete.

Arbetslös
Person som inte har ett arbete, men som kan arbeta och söker arbete i åldersgruppen 15-74 år. Mäts ofta som andel av arbetskraften. I enlighet med EU:s förordningar inkluderas sedan 2005 även heltidsstuderande som söker arbete.

Arbetsmarknadsgapet
Sammanfattar Konjunkturinstitutets bedömning av resursutnyttjandet på arbetsmarknaden och definieras som de faktiskt arbetade timmarnas procentuella avvikelse från potentiellt arbetade timmar. Potentiellt arbetade timmar bestäms i sin tur i första hand av jämviktsarbetslösheten och potentiell arbetskraft. Jämviktsarbetslösheten är den nivå på arbetslösheten som är förenlig med en inflation i nivå med inflationsmålet. Jämviktsarbetslösheten bestäms i huvudsak av hur väl arbetsmarknaden och lönebildningen fungerar. Ett negativt arbetsmarknadsgap betyder att det finns ledig arbetskraft i ekonomin. Därmed dämpas pris- och löneutvecklingen. Ett positivt arbetsmarknadsgap innebär resursutnyttjandet är stramt, med accelererande pris- och löneutveckling som följd.

Arbetsmarknadspolitiska program
Arbetsförmedlingens program för arbetslösa. De två undergrupperna benämns sysselsättningsprogram respektive utbildningsprogram.

Arbetsproduktivitet (produktivitet)
Produktion (förädlingsvärde) per arbetad timme.

Automatisk budgetförstärkning
Den ökning av det offentligfinansiella sparandet som normalt sker under oförändrade regler. Förstärkningen uppstår som ett resultat av att skatteintäkterna ungefär utvecklas i takt med BNP, medan utgifterna tenderar att falla som andel av BNP under oförändrade regler.

Automatiska stabilisatorer
Innebär att det offentligfinansiella sparandet varierar med konjunkturläget utan att aktiva beslut fattas. I lågkonjunkturer försvagas det finansiella sparandet utan att det beslutas om skattesänkningar eller utgiftsökningar. Detta beror dels på att skatteintäkterna är lägre när BNP är lägre än normalt, dels på att de arbetslöshetsrelaterade utgifterna är högre än normalt när arbetslösheten är högre än jämviktsarbetslösheten.

B
Balansindex
Ska fastställas av regeringen när den automatiska balanseringen i pensionssystemet är aktiverad, det vill säga när balanstalet för det aktuella året understiger 1,00. Används för att indexera pensionsbehållningar och pension när den automatiska balanseringen i pensionssystemet är aktiverad. Balanseringen pågår till dess att balansindex når samma värde som inkomstindex. Balansindex baseras på produkten mellan balanstalet och inkomstindex.

Balanskrav
Kommunsektorns balanskrav innebär att kommuner och landsting ska upprätta budgeten för nästa kalenderår så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om underskott ändå uppstår ska det negativa resultatet balanseras med motsvarande överskott under de närmast följande tre åren. Balanskravet är ett av de tre budgetpolitiska målen som ingår i det finanspolitiska ramverket (se även Utgiftstak och Överskottsmål nedan).

Balanstal
Beräknas som kvoten mellan pensionssystemets tillgångar och skulder. Fastställs varje år av regeringen efter beräkning av Pensionsmyndigheten.

Barometerindikatorn
En indikator på utvecklingen i den svenska ekonomin baserad på information i Konjunkturbarometern.

Bibehållet offentligt åtagande
Antagande om att offentlig konsumtion ökar i sådan takt att personaltätheten i välfärdstjänsterna förblir densamma och att ersättningsgraden i de sociala transfereringarna bibehålls. Bibehållet åtagande innebär vidare att de statliga investeringarna ökar i takt med potentiell BNP, medan kommunala investeringar ökar i takt med den kommunala konsumtionen.

BNI
Bruttonationalinkomst. Är lika med bruttonationalprodukt (se BNP nedan) plus löner, räntor, aktieutdelningar och avkastning från direktinvesteringar från utlandet minus löner, räntor, aktieutdelningar och avkastning från direktinvesteringar till utlandet. BNI används bland annat för att jämföra levnadsstandard och fastställa EU-avgifter och bistånd.

BNP
Bruttonationalprodukt. Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. BNP per capita är samma sak som BNP per invånare. Se även potentiell BNP.

BNP-tillväxt
Anges procentuellt av BNP i fasta priser, det vill säga justerat för inflation. BNP bedöms växa i normal takt när tillväxten är i linje med det historiska genomsnittet. BNP har sedan 1980 vuxit med i genomsnitt 2,2 per år, drygt 0,5 procent per kvartal (säsongsrensat).

En hög BNP-tillväxt betyder inte automatiskt att ekonomin är inne i en högkonjunktur (med högt resursutnyttjande) och vice versa. I en återhämtningsfas, när ekonomin är på väg upp ur en lågkonjunktur, växer BNP normalt snabbare än det historiska genomsnittet.

Budgeteringsmarginalen
Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna. Regeringens riktlinje är att budgeteringsmarginalen ska vara minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna för innevarande år, 1,5 procent för nästa år och 2 procent och 3 procent för de två respektive åren därefter.

Budgetutrymme
Begreppet budgetutrymme används frekvent i den ekonomiska debatten, men ofta med olika innebörd. Enligt Konjunkturinstitutets definition är budgetutrymmet de permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten som ryms inom ramen för överskottsmålet under en period av år. För att öka jämförbarheten över tiden (och med Finansdepartementet) beräknar Konjunkturinstitutet budgetutrymmet för den närmaste femårsperioden.

Budgetproposition
Regeringens förslag till statsbudget för det kommande budgetåret.

Byggbranschen
Definieras som branscherna 41-43 enligt SNI 2007, kallas också huvudgrupp F. Se även SNI nedan.

Bytesbalans
I bytesbalansen redovisas transaktioner med utlandet avseende handel med varor och tjänster, löner, avkastning på kapital samt löpande transfereringar. Bytesbalansen är en del av betalningsbalansen.

Bytesförhållande
Förhållandet mellan exportpriser och importpriser. Landets bytesförhållande förbättras när exportpriserna stiger, och försämras när de sjunker, i förhållande till importpriserna.

C
Centralbank
En institution som har monopol på att ge ut sedlar och mynt i ett visst område och som fått i uppdrag att sköta penningpolitiken i det området. Riksbanken är Sveriges centralbank.
D
Dagkorrigering
Korrigering för olika antal arbetsdagar mellan åren. Synonymt med kalenderkorrigering.

Dekomponering av löneskillnader
Löneskillnader mellan män och kvinnor kan analyseras genom en så kallad dekomponering av differensen av genomsnittlig lön för respektive grupp. Metoden utgår från att skillnaden i lön mellan män och kvinnor beror på sammansättningsskillnader eller på prisskillnader och bygger på beräkning av en kontrafaktisk medellön.

Denominera
Att uttrycka något i termer av en given monetär enhet, till exempel säkerheter denominerade i dollar.

Depreciering
Då en valutas värde sjunker i förhållande till andra valutors värde, under ett system med rörlig växelkurs. Motsatsen är appreciering.

Detaljhandel
Definieras som branscherna 45 och 47 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp G. Se SNI nedan.

Diffusionsindex
Diffusionsindex (DI) är en transformation av nettotal (NT): DI = NT/2+50. Se även Nettotal nedan.

Disponibel inkomst
Summan av alla inkomster (oftast hushållens) räknat efter skatt och inklusive barnbidrag, sjukpenning och andra transfereringar.

E
ECB
Europeiska centralbanken. ECB är gemensam centralbank för de sjutton EU-länder som infört euron som valuta. ECB ligger i Frankfurt.

Effektiv växelkurs
Vägt medelvärde för en valutas växelkurser mot andra valutor.

EMU
Ekonomiska och monetära unionen. Samarbete inom EU som syftar till att införa euron som gemensam valuta. Besluten om penningpolitiken övergår då från de nationella centralbankerna till ECB-rådet. Hittills har tolv av EU-länderna infört euron som valuta.

Enhetsarbetskostnad
Arbetskostnad per producerad enhet.

Euro
Namnet på den gemensamma valutan som introducerades den 1 januari 1999. Den grafiska symbolen för euron, €, bygger på den grekiska bokstaven epsilon och syftar på den första bokstaven i ordet "Europa". Den officiella valutakoden för euron är EUR.

F
Finansiell nettoförmögenhet
Skillnaden mellan finansiella tillgångar (till exempel likvida medel, aktier och fondandelar) och skulder.

Finanspolitik
Den politik som påverkar efterfrågan via den offentliga sektorns utgifter och inkomster. Det vill säga de förändringar i statens inkomster och utgifter som via statsbudgeten vidtas i syfte att påverka samhällsekonomin.

Finanspolitikens inriktning
Bedöms ett enskilt år utifrån förändringen av det konjunkturjusterade offentligfinansiella sparandet. Ett minskande konjunkturjusterat sparande indikerar att finanspolitiken är expansiv med avseende på resursutnyttjandet (BNP-gapet) i ekonomin. På motsvarande sätt indikerar ett ökande konjunkturjusterat sparande att finanspolitiken är åtstramande. Neutral finanspolitik föreligger då det konjunkturjusterade sparandet är oförändrat som andel av potentiell BNP.

Företagstjänster
Definieras som branscherna 69-82 enligt SNI 2007. Kallas också huvudgrupp M-N. Se SNI nedan.

Försörjningsbalans
En sammanställning som visar tillgången på varor och tjänster i ett land och användningen av dessa.

Förädlingsvärde
En sektors/branschs förädlingsvärde utgörs av värdet av de varor och tjänster sektorn/branschen producerar minus dess insatsförbrukning, det vill säga värdet av de tjänster, råvaror, halvfabrikat och liknande som används som insats i produktionen.

H
Handel
Definieras som branscherna 45-47 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp G. Se SNI nedan.

Handelsbalans
Värdet av ett lands export och import av varor under ett år eller en månad. Handelsbalansen är en del av bytesbalansen.

Helårsekvivalent
En statistisk konstruktion som används för att ge ett jämförbart mått över tiden på hur stor andel av befolkningen som försörjs med sociala ersättningar. En helårsekvivalent motsvarar en person som försörjs med full ersättning ett helt år, det vill säga två personer som varit arbetslösa ett halvår var blir en helårsekvivalent tillsammans.

HIKP
Ett harmoniserat konsumentprisindex som EU har tagit fram för internationella jämförelser. Skillnaden jämfört med KPI är främst att kostnader för boende i egnahem (inklusive räntekostnader och fastighetsavgifter) inte ingår i HIKP. Vissa poster ingår i HIKP men inte i KPI, såsom äldreomsorg, sjukhusvård samt vissa finansiella tjänster.

Högkonjunktur (högt resursutnyttjande)
BNP-nivån är högre än potentiell BNP-nivå. Läs mer i fördjupningen om konjunkturterminologi som du hittar i högermenyn.
I
Industriavtalet
Industriavtalet är ett samarbetsavtal mellan de dominerande arbetsgivar- och fackförbunden inom industrin. Det slöts 1997 men har sedan omarbetats och ett nytt avtal började gälla 1 juli 2011. Avtalet bygger på parternas gemensamma intresse för industrins utveckling, lönsamhet och konkurrenskraft. Avtalet reglerar också processen för förhandlingar om nya kollektivavtal för anställda som omfattas av Industriavtalet (runt en halv miljon arbetstagare).

Inhemsk slutlig efterfrågan
Summan av hushållens konsumtionsutgifter, offentliga konsumtionsutgifter och fasta bruttoinvesteringar

Inhemsk total efterfrågan
Summan av hushållens konsumtionsutgifter, offentliga konsumtionsutgifter, fasta bruttoinvesteringar och lagerinvesteringar

Individgaranti
Den minsta löneökning som varje enskild anställd är garanterad enligt det centrala löneavtalet.
Industrin
Definieras som branscherna 5-33 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp B-C. Se SNI nedan.
Inflation
Allmänna prishöjningar som innebär att penningvärdet faller. Motsatsen är deflation. Inflationsmått
Inflationsmål
Målet för penningpolitiken är enligt Riksbanken att "upprätthålla ett fast penningvärde". Riksbanken har valt att formulera sitt inflationsmål som att den årliga ökningen av konsumentprisindex (KPI) ska vara 2 procent. De flesta centralbanker världen över fokuserar på liknande sätt att hålla inflationen så låg och stabil att företag och hushåll inte behöver ta hänsyn till den i sina ekonomiska förehavanden. Detta skapar bra förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling.
Inkomstbasbelopp
Belopp som fastställs av regeringen varje år med hänsyn till förändringarna av inkomstindex.
Inkomstindex
Ett mått på den genomsnittliga inkomstutvecklingen. Fastställs varje år av regeringen efter beräkning av Pensionsmyndigheten. Det beräknas utifrån genomsnittet av samtliga pensionsgrundande inkomster för personer i åldrarna 16-64 år. I syfte att få en jämnare utveckling av inkomstindex beräknas förändringen av inkomsten som den genomsnittliga årliga reala förändringen under de tre senaste åren. Till detta läggs eventuella prisförändringarna (mätt med KPI) det senaste året.
Interbankränta
Den ränta som bankerna betalar när de lånar av varandra på kortare löptid. En referensränta baserad på ett genomsnitt av rapporterade interbankräntor publiceras varje dag för varje valutaområde. Denna referensränta kallas i
  • Sverige: STIBOR (Stockholm Interbank Offered Rate)
  • Euroområdet: EURIBOR (Euro Interbank Offered Rate)
  • Storbritannien och USA: LIBOR (London Interbank Offered Rate).
J
Jämviktsarbetslöshet
Den arbetslöshet som på lång sikt är förenlig med en stabil inflation.
K
Kalenderkorrigering
Korrigering för olika antal arbetsdagar mellan åren. Synonymt med dagkorrigering.
Kapitalstock
Näringslivets kapitalstock består av de byggnader, maskiner och anläggningar som företag använder i sin produktion av varor och tjänster.
Konjunktur
Svängningar i den ekonomiska aktiviteten. Läs fördjupning från rapporten Konjunkturläget juni 2005 om konjunkturterminologi PDF
Konjunkturcykler
Mer eller mindre regelbundna svängningar i den ekonomiska aktiviteten.
Konjunkturjusterat sparande
Beräkning av vad det offentligfinansiella sparandet skulle vara vid ett balanserat resursutnyttjande (neutral konjunktur) och en normal sammansättning av viktiga skattebaser. Anges vanligtvis som andel av potentiell BNP.
Konjunkturnedgång (konjunkturavmattning)
BNP växer långsammare än potentiell BNP.
Konjunkturuppgång (konjunkturåterhämtning)
BNP växer fortare än potentiell BNP.
Konsumentprisindex, KPI
Officiellt prisindex som fastställs månadsvis av Statistiska centralbyrån för prisutvecklingen av privat konsumtion. Riksbankens inflationsmål avser utvecklingen av KPI.
Konsumtionskorg
Konsumtionskorg är en bildlig benämning av den svenska konsumtionen. De svenska hushållens konsumtion kan därmed ses som en varukorg med de varor och tjänster som vi under ett år köper och konsumerar.
Kort ränta
Ränta på lån med kortare bindningstid än ett år.
KPIF
Underliggande konsumentprismått där effekten av ändrade bostadräntor exkluderats från totala KPI.
KPIX
Underliggande konsumentprismått där räntekostnader för egna hem och direkta effekter av förändringar av skatter och subventioner har exkluderats från totala KPI.
Kreditmarknad
Marknaden för lånat kapital för långa och korta lån. Ett samlingsbegrepp för obligations- och penningmarknaden.
L
Lageromslag
Årets lagerförändring minus föregående års lagerförändring. Lageromslaget är alltså positivt om lagren ökar mer än föregående år eller minskar mindre än föregående år. Se vidare "Lager - en viktig kugge i ekonomin".PDF

Lagerbidrag till BNP-tillväxten
Lageromslaget i procent av föregående års BNP-nivå. I försörjningsbalanstabeller redovisas normalt de olika komponenternas procentuella volymutveckling, men för lagerinvesteringarna redovisas i stället lagerbidraget till BNP-tillväxten. Se vidare "Lager - en viktig kugge i ekonomin".PDF

Likvid
Ett mått på hur enkelt en tillgång kan omsättas till pengar. En likvid aktör har tillgångar som snabbt kan omsättas i pengar.
Lågkonjunktur (lågt resursutnyttjande)
BNP-nivå under potentiell BNP-nivå. Läs mer om konjunkturterminologiPDF.
Lång ränta
Ränta på lån med bindningstid längre än ett år.
Lönediskriminiering
Drabbar den som får lägre lön på osakliga grunder, till exempel på grund av kön, etnisk bakgrund, religiös tro, sexuell läggning eller liknande.

Löneelasticitet
Arbetsutbudets löneelasticitet mäter med hur många procent antalet arbetade timmar ändras när lönen ökar med en procent.

Lönenormering
Lönenormering innebär att en bransch sluter kollektivavtal innan övriga branscher och att normsättarens avtalade löneökningar fungerar som norm för efterföljande branschers löneavtal.
Lönepott
Den summa pengar, som är fastslagen i ett centralt avtal och som de lokala parterna vid lönerevisionstillfället ska fördela mellan de löntagare som omfattas av avtalet. Pottens storlek brukar anges i procent av lönesumman. Beräkningen av pottens storlek bestämmer inte hur stora de individuella löneökningarna ska vara. Alla centrala löneavtal, i vilka potter förekommer, medger också att potten kan vara större än vad som anges i avtalet, dock inte mindre.
Lönesumma
Timlön gånger antalet arbetade timmar. Av arbetsgivaren utbetald lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör skattepliktig inkomst av tjänst. Timlönen enligt nationalräkenskaperna beräknas som lönesumman dividerat med antalet arbetade timmar för anställda.
Löneökning utöver de centrala avtalen (restpost)
Löneökning utöver de centrala avtalen (även benämnt restpost), består av löneökningar som man har kommit överens om i lokala avtal och som inte har siffersatts i centrala avtal, samt individuella lönetillägg. Vissa förändringar av löntagarnas sammansättning som påverkar genomsnittslönen ingår också i restposten.
M
Maastrichtskuld
Konsoliderad bruttoskuld i offentlig förvaltning, det vill säga summan av skulder i statlig och kommunal förvaltning och i sociala trygghetsfonder (ålderspensionssystemet) minus skulder mellan dessa delsektorer. Inom inom stabilitets- och tillväxtpakten finns ett krav om att Maastrichtskulden inte får överstiga 60 procent av BNP.

Medelarbetstid
Arbetade timmar per sysselsatt.

Minimilön
Den lägsta lön som någon i avtalsområdet kan få. Minimilönerna är ofta uppdelade med hänsyn till ålder och utbildning. Ibland kallas minimilöner också för lägstalöner.

N
Nettotal
Nettotalet är saldot mellan extremvärdena i svarsfördelningen, exempelvis andelen positiva svar minus andelen negativa svar (uttryckta i procent). Nettotalet används för att sammanfatta svaren från en trepunkts svarsfördelning (multiple choice).
O
Offentlig förvaltning
Verksamheter inom offentliga myndigheter och andra institutioner inom stat och kommuner samt avgiftsfinansierad affärsverksamhet (t ex i form av vatten- och energiförsörjning och renhållning). Offentlig förvaltning delas upp i statlig förvaltning, kommunal förvaltning (primärkommuner och landsting) och sociala trygghetsfonder (ålderspensionssystemet).

Offentlig sektor
Utgörs i nationalräkenskaperna av offentlig förvaltning och offentliga bolag. Med offentliga bolag avses bolag som till minst 50 procent ägs av offentliga myndigheter.

Offentligfinansiellt sparande
Finansiellt sparande i offentlig förvaltning, det vill säga skillnaden mellan (periodiserade) inkomster och utgifter i offentlig förvaltning under ett år.

Ofinansierade åtgärder
Finanspolitiska beslut om ökade utgifter och/eller minskade skatter som inte är finansierade via beslut om lika stora minskade utgifter och/eller höjda skatter på något annat område. Dessa åtgärder minskar därmed den offentliga sektorns finansiella sparande och har i normalfallet en positiv effekt på BNP.

Oförändrade regler
Antagande om att inga ytterligare finanspolitiska beslut fattas av regering och riksdag.

Ohälsa
Inkluderar här både personer som är sjukskrivna (med sjuk- eller rehabiliteringspenning) och personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare benämnd förtidspension).

P
P/E-tal
Dagens aktiepris i förhållande till nästa års förväntad vinst. Ett aggregerat P/E-tal publiceras för större börser.
Penningmarknad
En marknad bestående av banker och andra finansinstitut som tar emot kortsiktig inlåning och ger kortsiktig utlåning, från en dag upp till ett år.
Penningpolitik
Riksbankens agerande för att påverka räntenivån, och indirekt penningvärdet. Penningpolitiken handlar främst om att bestämma reporäntan för att på så vis styra efterfrågan så att prisutvecklingen blir stabil.
Potentiell BNP
Potentiell BNP definieras som den nivå på produktionen som skulle uppnås om vi hade normalt utnyttjande av de idag tillgängliga produktionsfaktorerna arbete och kapital.
Potentiell sysselsättning
Potentiell sysselsättning är den nivå på sysselsättningen som uppnås vid konjunkturell balans, det vill säga då arbetslösheten är lika med jämviktsarbetslösheten.
Prisbasbelopp
Belopp som fastställs av regeringen varje år med hänsyn till förändringarna i konsumentprisindex (KPI).
Produktivitet
Produktion (förädlingsvärde) per arbetad timme. Se även Arbetsproduktivitet ovan.
R
Reallön
Nominell lön i förhållande till prisnivån, "verklig lön". Visar lönens köpkraft av varor och tjänster.
Real växelkurs
Relation mellan prisnivåer i två länder uttryckta i samma valuta.
Real effektiv växelkurs
Relation mellan prisnivån i ett land och ett vägt medelvärde för prisnivåerna i andra länder uttryckta i samma valuta.
Reformutrymme
Se budgetutrymme.
Reguljär sysselsättningsgrad
Sysselsatta mellan 20-64 år enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU), exklusive personer i arbetsmarknadspolitiska sysselsättningsåtgärder.
Reporänta
Riksbankens styrränta, det vill säga den ränta bankerna får betala när de lånar eller placerar pengar i Riksbanken via Riksbankens repotransaktioner, under sju dagar. Det är Riksbankens direktion som fattar beslut om reporäntan.
Resursutnyttjandet
Mått på i vilken grad produktionsfaktorerna arbete och kapital utnyttjas. Resursutnyttjandet i ekonomin beskriver i vilken grad produktionsfaktorerna arbetskraft och kapital utnyttjas. Mått på resursutnyttjandet är exempelvis Konjunkturbarometerns frågor om brist på arbetskraft och hur befintlig kapacitet utnyttjas, samt statistik från Arbetsförmedlingen och SCB över vakanser och arbetslösa. Liten brist på arbetskraft och lågt kapacitetsutnyttjande i företagen indikerar ett lågt resursutnyttjande. Ett lågt resursutnyttjande dämpar i sin tur inflationstrycket.
Riskaversion
Ovilja att utsätta sig för risk. I ekonomiska sammanhang innebär riskaversion att man kräver högre ersättning för att engagera sig i riskfyllda investeringar.
Rot-avdrag
Skattereduktion för reparationer, om- och tillbyggnad av bostäder.

Rut-avdrag
Skattereduktion för hushållsnära tjänster (rengöring, underhåll och tvätt).

Ränta
Pris på lånade pengar eller ersättning för sparade pengar, vanligen uttryckt i procent.
S
S2-indikatorn
Ett förenklat mått på de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Anger storleken på den omedelbara och permanenta förstärkning av det primära offentligfinansiella sparandet, i procent av BNP, som krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna. Ett negativt indikatorvärde indikerar att det primära offentligfinansiella sparandet kan försvagas i motsvarande grad och att långsiktig hållbarhet ändå kan uppnås.

Sammansättningseffekter
En effekt på exempelvis löneökningstakten som uppkommer genom förändrad sammansättning av löntagarna, exempelvis en ökad andel tjänstemän eller äldre, och inte genom att enskilda individer får höjd lön.

Sjukpenningdagar
Av Försäkringskassan med sjukpenning ersatta dagar omräknat till heltid.
Sjukskrivningsdagar
Dagar med sjukpenning eller rehabiliteringspenning.
Skuldsättningsgrad
Kvoten mellan skulderna och det egna kapitalet på en balansräkning.
SNI
SNI står för Svensk Näringsgrensindelning och är koder för olika produktionsgrenar som används i bland annat nationalräkenskaperna. Se scb.selänk till annan webbplats.
Solvens
En ekonomisk aktörs förmåga att betala sina skulder allteftersom de förfaller. En solvent aktör är alltså den som har tillgångar som med god marginal överstiger skulderna.
Spread
Differens mellan två (finansiella) priser.
Stabiliseringspolitik
De penning- och finanspolitiska åtgärder som vidtas för att påverka den totala efterfrågan i ekonomin. Syftet är att dämpa konjunktursvängningar och därmed samtidigt upprätthålla stabil inflation och låg arbetslöshet.
Statens budgetsaldo
Skillnaden mellan statens (kassamässiga) inkomster och utgifter. Eftersom statsbudgeten till stor del är kassamässig, sker redovisning vid den tidpunkt då in- eller utbetalningen görs. Skillnaden mellan finansiellt sparande och budgetsaldo utgörs av periodiseringar och avgränsningar av de in- och utbetalningar under året som inte motsvaras av någon prestation eller resursförbrukning.

Statens lånebehov
Statens behov av att låna pengar under en viss period. Identiskt med statens budgetsaldo med omvänt tecken.

Statsskulden
Avser statens konsoliderade skuld, det vill säga statens skulder minus statens egna innehav av statspapper. Därmed avses den skuld staten har till övriga sektorer i Sverige och till utlandet.

Strukturell nivå/utveckling
Nivån/utvecklingen när ekonomin är i konjunkturell balans (begreppet "strukturell" är synonymt med "potentiell").
Styrränta
Det huvudsakliga instrument med vilket centralbanken i ett valutaområde bedriver penningpolitik. I Sverige kallas den viktigaste styrräntan reporänta, se ovan, i euroområdet refiränta och i USA Fed funds ränta.

Styrräntan bestämmer kostnaden för banker när de lånar kortfristigt hos en centralbank. Genom att kontrollera bankernas kostnad för likviditet reglerar centralbanken penningmängden i ekonomin.

Sysselsatta
Omfattar dels personer som under en viss vecka (mätveckan) utfört något arbete (i minst en timme), dels personer som är tillfälligt frånvarande från arbetet på grund av till exempel sjukdom, semester eller vård av barn.

Sysselsättningsgrad
Antalet sysselsatta i procent av befolkningen i arbetsför ålder, vanligen åldersgruppen 15-74 år.

Säsongsrensa
Justera data för normala säsong- och kalendervariationer. Säsongsrensning görs för att utjämna regelbundet återkommande variationer under året.
T
Takbegränsade utgifter
Statsbudgetens samtliga utgifter med undantag för statsskuldsräntorna men med tillägg för utgifterna i ålderspensionssystemet.
TFP
Står för den totala faktorproduktiviteten. Den del av produktivitetstillväxten som inte förklaras av mer och bättre kapital, eller av ökad kvalitet hos arbetskraften. TFP är den ena delen av tillväxten i näringslivets strukturella arbetsproduktivitet. Den andra delen är bidraget från mer kapitaltjänster per arbetad timme (kapitalfördjupning).
Tillgångspriser
Priser på i huvudsak aktier och fastigheter.
Tillverkningsindustrin
Definieras som branscherna 10-33 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp C. Se SNI ovan.
Tjänstebranscherna
Definieras som branscherna 45-98 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp G-T. Se SNI ovan.
Total efterfrågan/utbud
Summa hushållens konsumtionsutgifter, offentliga konsumtionsutgifter, fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och export, som per definition är lika med summan av BNP och import.
Transmissionsmekanism
De ekonomiska samband genom vilka en centralbanks åtgärder påverkar ekonomin.
U
Underliggande inflation
Mått på den konjunkturrelaterade inflationen.

Utgiftstaket
Den maximala nivån för statens utgifter, det vill säga en gräns för hur mycket pengar staten får spendera varje år. Räknas med undantag för statsskuldsräntorna men med tillägg för utgifterna i ålderspensionssystemet. Riksdagen fattar beslut om var gränsen ska ligga, på förslag av regeringen. Utgiftstaket är ett av de tre budgetpolitiska målen som ingår i det finanspolitiska ramverket (se även Balanskrav ovan, och Överskottsmål nedan).

V
Vinstandel
Bruttoöverskottets andel av förädlingsvärdet i näringslivet enligt nationalräkenskaperna.
Volatilitet
Mått på hur priset på en tillgång varierar.
Värdepapperisering
Ett sätt att finansiera (finansiella) investeringar som ger en regelbunden inkomst genom försäljning av skuldförbindelser (värdepapper) säkrade med dessa investeringar. Banker (som är föremål för kapitaltäckningskrav) har använt värdepapperisering kombinerad med speciella investeringsbolag för att avföra investeringar från den egna balansräkningen.
Ö
Överskottsmålet
Innebär att det offentligfinansiella sparandet ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Överskottsmålet är ett av de tre budgetpolitiska målen som ingår i det finanspolitiska ramverket (se även balanskrav och utgiftstak ovan).