2016-11-23

Working Paper No. 147

Short Run Effects of Fiscal Policy on GDP and Employment: Swedish Evidence

Since the financial crisis, there has been a surge in theoretical and empirical studies on the macroeconomic effects of fiscal policy. Moreover, the protracted state of low demand since 2008 together with constrained monetary policy have put emphasis on non-linear effects of fiscal policy.

In this paper, we use a newly published quarterly Swedish data set on fiscal variables and estimate the effects on GDP and employment for the period 1980q1–2015q3.

We examine the linear and non-linear short run effects of shocks to government consumption, investments, transfers to households, indirect taxes on consumption goods and direct taxes on household income.

We find that fiscal policy generally has Keynesian effects although often insignificant. The multipliers are on average greater when estimated during the period of flexible exchange rate, 1993q1–2015q3. Shocks to government investments were found to have the greatest effect on both GDP and employment.

Looking at non-linear effects it was interestingly found that all three fiscal spending variables have rather substantial positive effects on employment in slumps while the employment effects of shocks to taxes are small indeed.

However, the non-linear results are sensitive both to the instrument used and the definition of “slump”.

Swedish summary

Sedan finanskrisen har ett stort antal teoretiska och empiriska studier publicerats kring finanspolitikens makroekonomiska effekter. Dessutom har den långa perioden av lågkonjunktur tillsammans med penningpolitiska begränsningar medfört ett ökat fokus på icke-linjära effekter av finanspolitik.

I denna studie används nypublicerad kvartalsdata för finanspolitiska variabler i Sverige och kortsiktiga effekter på BNP och sysselsättning för perioden 1980q1–2015q3 estimeras.

Linjära och icke-linjära effekter av störningar till offentlig konsumtion, offentliga investeringar, transfereringar till hushåll, indirekta skatter på konsumtionsvaror och direkta skatter på hushåll analyseras.

Vi finner att finanspolitik generellt har Keynesianska effekter även om dessa ofta inte är signifikanta. Multiplikatorerna är i genomsnitt större när perioden med rörlig växelkurs, 1993q1–2015q3, estimeras. Störningar till offentliga investeringar har störst effekt på både BNP och sysselsättning.

När det gäller icke-linjära effekter är ett intressant resultat att störningar till samtliga tre utgiftsvariabler har relativt stora positiva effekter på sysselsättningen i lågkonjunkturer medan sysselsättningseffekterna av störningar till skatter har mycket små effekter.

När det gäller icke-linjära effekter av finanspolitik på BNP är resultaten däremot känsliga både för vilken finanspolitisk variabel som studeras och definitionen av lågkonjunktur.

Subscribe to our newsletters

Email

Newsletters:
Current reports on the economy
Working Papers