2017-03-22

Working Paper no. 148

Direct and indirect effects of waste management policies on household waste behaviour: The case of Sweden

Swedish legislation makes municipalities responsible for recycling or disposing of household waste. Municipalities therefore play an important role in achieving Swe-den’s increased levels of ambition in the waste management area and in achieving the goal of a more circular economy.
This paper studies how two municipal policy instruments – weight-based waste tariffs and special systems for the collection of food waste – affect the collected volumes of different types of waste.

We find that a system of collecting food waste separately is more effective overall than imposing weight-based waste tariffs in respect not only of reducing the amounts of waste destined for incineration, but also of increasing materials recycling and biological recovery, despite the fact that the direct incentive effects of these two systems  should be similar. Separate food waste collection was associated with increased recycling not only of food waste but also of other waste. This suggests that the signalling effect of food waste collection, i.e. indirectly indicating to households that recycling is important and desirable, may be as important as direct incentive effects.

 

Swedish summary

EU:s avfallsdirektiv ger i fallande ordning prioritet åt förebyggande, återanvändande, materialåtervinning inklusive biologisk återvinning, energiåtervinning och bortskaffande av avfall. Den kommunala renhållningsskyldigheten innebär att kommunerna, med undantag för avfall som lyder under producentansvaret, ansvarar för att hushållens avfall återvinns eller bortskaffas. Genomslaget av den kommunala avfallspolitiken blir därmed central för att styra uppåt i avfallshierarkin. Syftet med detta avsnitt är att analysera två kommunala styrmedel; nämligen utformningen av avfallstaxan och särskilda system för insamling av matavfall. Mer specifikt studeras hur styrmedlen påverkar den totala mängden insamlat avfall liksom olika avfallsströmmar ämnade för materialåtervinning, biologisk återvinning och förbränning.

Tidigare studier från Sverige har främst studerat effekten av styrmedlen på mängden insamlad plast och blandat kärl- och säckavfall. Vi kompletterar dessa genom att analysera hur avfallstaxan och särskild insamling av matavfall påverkar andra avfalls-strömmar; nämligen mängden insamlat hushållsavfall ämnat för materialåtervinning, matavfall ämnat för biologisk återvinning och kärl- och säckavfall ämnat för förbränning. Denna uppdelning gör det möjligt att öka förståelsen av hur styrmedlen påverkar olika avfallsmängder i förhållande till avfallshierarkins mål. För att förstå de underliggande mekanismerna studerar vi även hur styrmedlen påverkar insamlade avfallsmängder (kärl- och säckavfall, grovavfall, förpacknings- och tidningsavfall samt farligt avfall). Genom att studera avfallströmmarna som sammanhållna system kan vi få en uppfattning om varifrån avfallet kommer eller tar vägen om ett styrmedel gör att en viss avfallskategori minskar eller ökar. Vidare använder vi paneldata vilket gör det möjligt att studera förändringar över tid.

Studien utgår från en teoretisk tankemodell över hur hushållen fattar sina avfallsbeslut och hur dessa beslut påverkas av styrmedlen. Baserat på teorin förväntas den viktbaserade avfallstaxan minska mängden kärl- och säckavfall ämnat för energiåtervinning, öka mängden avfall ämnat för materialåtervinning och minska totala mängden hushållavfall. Vidare förväntas särskild insamling av matavfall öka mängden avfall ämnat för biologisk behandling, minska mängden kärl- och säckavfall ämnat för energiåtervinning och öka totala mängden hushållsavfall.

Den empiriska analysen baseras på data från Avfall Sverige, Kolada och Statistiska centralbyrån (SCB). Datamaterialet sammanställts till en panel bestående av Sveriges kommuner 2007-2014 och för den ekonometriska analysen används en fixa–effekter–regressionsestimator.

Resultaten tyder på att om målet är att minska energiåtervinning och öka materialåtervinning och biologisk återvinning verkar särskild insamling av matavfall vara ett träffsäkert styrmedel. I detta avseende verkar vikttaxan inte prestera lika bra. Skillnaden i den omfördelande effekten mellan styrmedlen kan tyckas förvånande. På ett sätt kan styrmedlen ses som två sidor av samma mynt – där den viktbaserade avfallstaxan innebär en form av skatt eller sanktion på osorterat avfall, medan insamling av matavfall kan ses som en subvention för sorterat avfall. Skillnaden skulle kunna förklaras med att insamling av matavfall har ett starkare signalvärde om vad som anses vara ett miljömässigt ansvarsfullt beteende, samt att sopsortering har en självförstärkande effekt. Detta skulle kunna förklara varför insamling av matavfall påverkar mängden avfall ämnat för materialåtervinning, trots att subventionen endast berör matavfall.

Subscribe to our newsletters

Email

Newsletters:
Current reports on the economy
Working Papers