Kommentarer till regeringens vårproposition 2012

Regeringen reviderar ner sin syn på den ekonomiska utvecklingen för 2012 i vårpropositionen. Jämfört med Konjunkturinstitutets marsprognos är det en snarlik utveckling för 2012, men på längre sikt blir tillväxten högre och arbetslösheten lägre. I regeringens prognos uppstår därmed på sikt stora överskott i de offentliga finanserna. Även om försiktighet med de offentliga finanserna är välmotiverat måste den vägas av mot möjligheten att hålla uppe sysselsättningen

Kommentarer om prognoser och finanspolitik

• Regeringen väntar sig samma BNP-tillväxt 2012 som Konjunkturinstitutet, men är mer optimistisk på längre sikt. BNP-tillväxten väntas bli betydligt högre och arbetslösheten faller ner till 5,2 procent 2016, vilket är 1 procentenhet lägre än Konjunkturinstitutets prognos. Skillnaden i bedömning förklaras främst av att regeringen är mer optimistisk om jämviktsarbetslösheten på längre sikt.
• I vårpropositionen presenteras normalt inte skarpa förslag för nästa års budget. De kommer i budgetpropositionen på hösten vilket är rimligt eftersom ny information om bland annat konjunkturutvecklingen kan beaktas. Med det svenska stabiliseringspolitiska ramverket är det Riksbanken som har det tyngsta ansvaret för att stabilisera konjunkturläget.
• Den starka BNP-tillväxten 2013-2017 i regeringens prognos uppstår trots att finanspolitiken av beräkningstekniska skäl är mer åtstramande — den baseras på oförändrade regler. Om den ekonomiska utvecklingen blir så stark som regeringen bedömer kommer det att finnas stort utrymme för ofinansierade finanspolitiska åtgärder framöver. BNP-tillväxten kan då bli ännu högre.
• Det finns goda skäl för att vara försiktig med finanspolitiken, och det offentligfinansiella sparandet är lägre än överskottsmålet flera år framöver. Försiktigheten måste dock vägas mot möjligheten att hålla uppe sysselsättningen och risken för att finanspolitiken blir procyklisk framöver, det vill säga att ofinansierade reformer genomförs i högkonjunktur.

Kommentarer om miljö- och energipolitik

• Regeringen föreslår en viss beskattning av låginblandade biodrivmedel för att uppfylla EU:s statsstödsregler som innebär att en skattebefrielse för biodrivmedel inte får medföra överkompensation.

Konjunkturinstitutet gör samma bedömning som regeringen om att det är motiverat att ta ett första steg mot att biodrivmedel omfattas av energiskatt. För att energiskatten ska vara kostnadseffektiv ska den vara proportionell mot bränslets energiinnehåll för alla bränslen och all användning. Biobränslen är i dagsläget befriade från energiskatt. Även om det gynnar förnybarhetsmålet så motverkar det målet om att nå en effektiv energianvändning kostnadseffektivt, eftersom även biobränslebaserad energianvänding kan vara ineffektiv.

• Regeringen föreslår ett kvotpliktssystem som syftar till att inblandning bör ske av 10 volymprocent etanol i låginblandad bensin och 7 volymprocent så kallad, FAME, i diesel för att åstadkomma en varaktig ökning av låginblandade volymer av biodrivmedel på marknaden.

Konjunkturinstitutet anser att förslaget om en kvotplikt för biobränslen strider mot principerna om breda, teknikneutrala och kostnadseffektiva styrmedel, principer som regeringen poängterar är viktiga för klimatpolitiken. Regeringen påstår att kvotplikten kommer att reducera utsläppen av växthusgaser med 0,6 miljoner ton per år. Det råder dock delade meningar om huruvida etanol minskar utsläppen i den utsträckningen som man tidigare hoppats på.

• Regeringen föreslår en slopad koldioxidskatt för kraftvärmeproduktion inom handelssystemet.

Konjunkturinstitutet gör samma bedömning som regeringen. Att beskatta en bransch inom handelssystemet med en koldioxidskatt har ingen styrande effekt och påverkar därmed inte utsläppen inom handelssystemet eftersom de totala utsläppen ges av systemets utsläppstak. Förslaget kommer att innebära minskade samhällsekonomiska kostnader för att uppnå EU:s utsläppsmål för den handlande sektorn.

Prognos i 2012 års ekonomiska vårproposition jämfört med KI:s marsprognos