2013-02-22

Energimyndigheten överskattar effekten av energieffektivisering

Energieffektivisering har blivit ett ledord i klimat- och energipolitiken. Nu föreslår Energimyndigheten en förlängning av befintliga styrmedel och nya styrmedel. Hur Energimyndigheten uppskattar effekter, i form av energieffektivisering, från dessa styrmedel är oklart. Med största sannolikhet är effekterna överskattade eftersom beräkningarna utgår från styrmedlens potential för energibesparing och inte tar hänsyn till att styrmedel samverkar och att vissa åtgärder skulle genomförts även utan styrmedel.

Eftersom styrmedel, som skatter och information, samverkar är det svårt att särskilja enskilda styrmedels effekter. Det är tydligt i Energimyndighetens beräkningar där energirådgivning ger hälften så stor effekt som energi- och klimatskatter.

Energirådgivningens effekt beräknas som antalet kontakter med rådgivare samt energibesparande råd. Detta är en överskattning eftersom konsumenterna reagerar på högre energipriser via energi- och klimatskatter och söker råd för att få tips om hur de ska energieffektivisera. Samverkanseffekter mellan skatter och rådgivning kan inte enbart räknas till energirådgivning.

Energieffektivisering är inte synonymt med minskad energianvändning på grund av rekyleffekten, som innebär att energivinster används till ökad energianvändning. Rekyleffekten kan delvis eliminera syftet med styrmedlen. För att öka näringslivets energieffektivisering föreslår Energimyndigheten en förlängning av programmet för energieffektivisering (PFE) för energiintensiv industri.

Konjunkturinstitutet har visat att rekyleffekten är särskilt stor om energieffektiviseringen sker i energiintensiv produktion och om den subventioneras, som med PFE. Detta finns inte i Energimyndighetens beräkningar av PFE. Inte heller berörs om åtgärderna kan åstadkommas utan PFE. Energiintensiva företag har redan starka incitament att energieffektivisera.

För en rättvis bild av vilka styrmedel som är viktiga för att nå EU:s krav på energieffektivisering bör Energimyndigheten räkna om.

Texten är publicerad på DI-debatt den 22 februari 2013.

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb