2015-07-01

Miljöekonomi - kommentarer till budgetpropositionens förslag


Blocköverskridande energikommission

Konjunkturinstitutet välkomnar en energikommission med målet att skapa en långsiktigt hållbar energiförsörjning. Regeringen förekommer dock kommissionens arbete genom att föreslå en höjning av målet för förnybar energi från 25 TWh till 30 TWh till år 2020. Ambitionshöjningen ska nås med hjälp av elcertifikatsystemet för förnybar elproduktion. En sådan sektorsspecifik styrning innebär att målet inte nås till lägsta kostnad, eftersom styrningen enbart riktas mot elproduktionen. Även kostnadseffektiviteten i klimatpolitiken kan försämras.

Klimatpolitiskt ramverk

Regeringen föreslår att ett klimatpolitiskt ramverk inrättas med etappmål för 2030 och 2040 och med tydliga sektorsmål. Det är oklart om ett sådant ramverk kommer att innebära en ändring vad gäller framtida målnivåer för den svenska icke-handlande sektorn. Sektorsvisa utsläppsmål kan dock kraftigt öka kostnaderna för att klara de utsläppsmål Sverige åtar sig via EU:s klimatpolitik.

Mer uniforma energi- och koldioxidskatter

Konjunkturinstitutet är positivt till regeringens steg mot mer uniforma energi- och koldioxidskatter. Att minska nedsättningen i energiskatten för vissa biodrivmedel och minska skillnaderna i energiskatt mellan bensin och diesel ökar kostnadseffektiviteten i styrningen mot energieffektiviseringsmålet. Även förslaget att slopa vissa nedsättningar i koldioxidskatten kommer att minska kostnaderna för att nå klimatmål.

Skatt på vägslitage

Regeringen föreslår en kilometerskatt. Skatten framförs som ett klimatpolitiskt styrmedel, som sådant är den dock alltför trubbigt. Även lastbilar som drivs med biodrivmedel skulle då betala kilometerskatt. En sådan beskattning bör motiveras på andra grunder, exempelvis att den kan vara ett bra sätt att internalisera kostnaderna för vägslitaget från tung trafik.

Höjd skatt på bekämpningsmedel, naturgrus och avfall

Regeringen föreslår förändrade miljöskatter med hänsyn till prisutvecklingen. Det är oklart om syftet är fiskalt eller att öka miljöstyrningen. Om syftet är att öka miljöstyrningen bör skatterna istället ses över i sin helhet, avspegla de externa kostnader aktiviteten skapar och inte enbart justeras med hänsyn till prisutvecklingen.
I dag är exempelvis merparten av deponeringen befriad från skatt på avfall. Om syftet är fiskalt bör förslagen istället fokusera på robusta skattebaser. Fiskala skatter bör ha så små snedvridande effekter som möjligt på resursfördelningen och bör därför tas ut inom sektorer med låg priskänslighet.

Höjd skatt på termisk effekt för kärnkraftsreaktorer

Den föreslagna höjningen går långt utöver en prisutvecklingsjustering. Höjningen kommer att påverka kärnkraftbolagens lönsamhet med effekter på produktionsbeslut, investeringsvilja, framtida elpriser och industrins konkurrenskraft. Om det bakomliggande motivet är kärnkraftens miljöeffekter saknas en analys av om riskerna har ökat. Om det bakomliggande motivet istället är att minska eventuella övervinster är det märkligt att justeringen sker när elpriset är lågt. Är motivet fiskalt är det oklart varför en särskild bransch ska drabbas och om denna skattehöjning är det billigaste sättet att öka det statsfinansiella utrymmet på.

Skattereduktion på mikroproducerad förnybar el

Regeringen föreslår en skattereduktion på mikroproducerad förnybar el. Marknadsingripanden bör ta sin utgångspunkt i marknadsmisslyckanden. Det är oklart vilka marknadsmisslyckanden skattereduktionen ska stödja. Extra stöd utöver elcertifikatsystemet bidrar inte till förbättrad uppfyllelse av mål för förnybar energi. Stöd utöver elcertifikat kan pressa upp marginalkostnaden för att tillföra ny el utan att mer förnybar el kommer till. Därigenom fördyras politiken.

Skatt på handelsgödsel

Regeringen föreslår ett återinförande av skatten på handelsgödsel. Konjunkturinstitutet är positivt till förslaget men anser att skattens miljöeffekter samt kostnader behöver analyseras innan skatten införs. Analysen behöver beakta handelsgödslets samtliga miljöeffekter, inte enbart dess effekter på övergödningen.

Annullering av överskottet av utsläppsenheter

Regeringen föreslår att överskottet av tilldelade utsläppsutrymmesenheter (AAU:s) från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod annulleras, ca 50 miljoner ton koldioxid. Regeringen kostnadsberäknar inte åtgärden med motiveringen att det saknas en internationell marknad för detta. Denna hållning bortser från att dessa enheter kan användas för att avräkna mot utsläppsmålet för perioden 2013-20.

Detta innebär att de har ett värde per enhet motsvarande kostnaden för ytterligare utsläppsminskningar inom den svenska icke-handlande sektorn. Om detta värde är lika med koldioxidskatten blir totalvärdet 54 miljarder kronor.

Stöd för klimatinvesteringar i kommuner

Regeringen föreslår att ett stöd för klimatinvesteringar i kommuner och regioner införs, så kallat KLOKT-stöd, med motiveringen att LIP och Klimp fungerade bra.

Konjunkturinstitutets analyser visar dock på allvarliga brister i de tidigare investeringsstödens utformning. Dubbelstyrning, bristande kostnadseffektivitet, höga administrationskostnader samt att en stor del av åtgärderna sannolikt skulle genomförts även utan stödet utgör skäl till att ifrågasätta den här typen av styrmedel.

Ökad ersättning till ekologisk produktion

Regeringen förstärker ersättningen till ekologisk produktion i Landsbygdsprogrammet. Miljöersättningar ska motiveras utifrån den miljönytta de leder till. Flera tidigare utvärderingar har visat att miljönyttan av ekologisk produktion generellt är liten. Konjunkturinstitutet ifrågasätter därför en ytterligare förstärkning av ersättningen till ekologisk produktion.

Ökade anslag för att nå målen för biologisk mångfald

Regeringen föreslår väsentligt ökade anslag till biologisk mångfald. Konjunkturinstitutet vill understryka vikten av att åtgärder, skydd samt skötsel av värdefull natur utformas på ett kostnadseffektivt sätt så att högsta miljönytta per investerad krona erhålls.

Det är därför viktigt att styrmedel riktade mot ökad biologisk mångfald inte är generella utan riktas mot åtgärder för vilka den faktiska effekten på biologisk mångfald kan fastställas. För att säkerställa detta behövs grundliga analyser av miljönyttan och kostnaderna av de naturskogar som ska skyddas samt de marina reservat som inrättas.

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb