2014-10-30

Konsekvensanalys av EU:s klimat och energiramverk till 2030

Konjunkturinstitutet fick tillsammans med Energimyndigheten och Naturvårdsverket regeringens uppdrag att analysera konsekvenserna för Sverige av EU-kommissionens förslag till klimat- och energiramverk till 2030. Konjunkturinstitutets analys visar på 10 förutsättningar som gör det möjligt med en ambitiös klimatpolitik utan att kostnaderna blir onödigt höga:

  1. Ta fram klimatmål för perioden 2030-2050. Sverige kommer att nå klimatmålet till 2020, men till 2050 finns bara en vision om ett fossilfritt samhälle. För att ge de långsiktiga signaler som marknadsaktörerna behöver är det viktigt att denna vision översätts till konkreta mål.
  2. Låt enbart klimatmålet driva omställningen till ett kolsnålt samhälle och ta bort målen för förnybar energi och energieffektivisering. Dessa två mål fördyrar klimatpolitiken genom att styra hur mycket utsläppen ska minska enligt respektive mål. Förnybar energi och energieffektivisering är viktiga medel för att nå klimatmålet men det finns ingen anledning att binda sig vid specifika nivåer.
  3. Undvik sektorsvisa klimatmål. I det klimatpolitiska ramverk som regeringen diskuterar ingår sektorsvisa mål för trafik, boende och jordbruk. Sådana mål frångår principen om att det är de kostnadseffektiva åtgärderna som ska väljas.
  4. Fortsätt prissätta utsläppen antingen med en koldioxidskatt eller genom EU:s utsläppshandelssystem. Sträva efter att ta bort koldioxidskattens nedsättningar och undantag för industrin utanför EU:s utsläppshandelssystem och för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner.
  5. Låt styrmedlen styra mot ett mål. EU:s utsläppshandelssystem ska inte bara minska utsläppen utan också ge incitament för investeringarna i ny teknik. För att öka incitamenten föreslår EU-kommissionen ingrepp i handelssystemet, som innebär att utsläppsrätter plockas bort för att senare föras tillbaka. Detta komplicerar systemet, underminerar tilltron och kan försvåra länkning till andra handelssystem. Direkta stöd till utveckling av ny teknik är därför att föredra.
  6. Tillåt flexibilitet mellan sektorer i EU:s utsläppshandelssystem och sektorer utanför. Denna flexibilitet kan minska kostnaderna för att nå klimatmålen. Det kan också vara ett sätt att få upp priset på utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem.
  7. Var restriktiv med andra styrmedel. Prissättande styrmedel som koldioxidskatt och utsläppshandelssystem kan behöva kompletteras om det finns marknadsmisslyckanden, utöver för höga utsläpp, som inte har adresserats. I regeringens föreslagna ramverk diskuteras stöd till kommuner. Tidigare investeringsstöd visar på dubbelstyrning, bristande kostnadseffektivitet, höga administrationskostnader samt att en stor del av åtgärderna sannolikt skulle genomförts även utan stödet.
  8. Verka för att åtgärder för att binda kol i skog och mark får inkluderas i det svenska klimatmålet. Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären kan begränsas genom att öka kolinlagringen i skog och mark. Den svenska potentialen för ökad kolinlagring är stor och kan sänka klimatpolitikens kostnader om dessa effekter får räknas in.
  9. Motivera klimatpolitiken utifrån angelägenheten i klimatfrågan. Det politiska argumentet är ibland att förnybarhetsmålet leder till arbetstillfällen i Sverige. Men, forskningen och historiska erfarenheter visar att det är osannolikt att förnybarhetsmålet leder till ökad sysselsättning i Sverige på lång sikt.
  10. Utvärdera klimatpolitikens intäkter och kostnader. Systematiska utvärderingar av klimatpolitiken efterlyses av OECD, både innan styrmedel införs och efter. Detta är ett bra sätt att förbättra styrmedlens effektivitet samt säkerställa att klimatmålen nås inom utsatt tid. Klimatfrågan är viktig och förtjänar effektiva styrmedel som ger oss utrymme att även nå de långsiktiga målen.

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb