2015-03-06

Omotiverad ambitionsökning inom elcertifikatsystemet

Sverige når troligen förnybarhetsmålet år 2020. Konjunkturinstitutet ifrågasätter därför motivet till att öka ambitionsnivån inom elcertifikatsystemet. Ingen hänsyn tas nämligen till övriga mål och styrmedel inom energi- och klimatpolitiken.

Att enbart analysera konsekvenserna av ambitionsökningen ­– som görs i regeringens promemoria ”Höjd ambitionsnivå i elcertifikatsystemet till 2020” – ger en missvisande bild.
Konsekvensanalysen borde istället ha inkluderat både analys av de totala effekterna på samhällsekonomin av en ambitionsnivå och konsekvenserna av den föreslagna ökningen.

En ökad ambitionsnivå till år 2020 leder troligtvis till ökad elexport, lägre spotpris och högre elpris för kvotpliktiga konsumenter i Sverige. De svenska konsumenterna kommer därmed att subventionera elanvändning hos hushåll och företag inom EU. Samtidigt sker inga minskningar av växthusgasutsläpp.

Energimyndigheten har nyligen gjort bedömningen att Sveriges mål för förnybar energi kommer att nås till år 2020. Det är därför oklart vad motivet är till att redan år 2020 höja ambitionsnivån i elcertifikatsystemet.

Att påverka spelreglerna inom systemet på så kort varsel ökar osäkerheten i systemet. Ett samlat helhetsgrepp bör istället tas för att utforma energi- och klimatpolitiken efter år 2020.

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb