2016-01-12

Energiskatteförslag löser inte alla problem

I översynen av det nuvarande energiskattesystemet (SOU 2015:87) föreslås bland annat att dagens skattenedsättning i vissa kommuner i norra Sverige slopas. Det är rätt väg att gå, men bör ske stegvis eftersom en del hushåll och företag kommer påverkas kraftigt.

Konjunkturinstitutet ser en poäng med förslaget att elleverantörerna ska debitera en enhetlig skattesats som vissa aktörer kan yrka avdrag från, om nu dagens skattemodell ska behållas. Då placeras risken förknippad med eventuell feldebitering där den hör hemma – hos slutanvändarna.

Däremot är utredningens analys av hur justeringar i beskattningen av näringslivets elanvändning påverkar den nationella energiintensiteten potentiellt vilseledande. Hur utredningen har resonerat sig fram till att föreslå en utvidgning och justering av dagens beskattningsmodell är oklart.

En modell där hela näringslivet betalar en skatt motsvarande EU:s miniminivå skulle innebära lägre administrativ börda för företag och Skatteverket. Vilket som är det mest samhällsekonomiskt lönsamma alternativet går dock inte att avgöra utifrån utredningsmaterialet.

Bakgrunden till utredningen ”Energiskatt på el (SOU 2015:87)” är att nuvarande beskattning av näringslivets elanvändning (där industriföretag betalar lägre skatt än andra företag) kräver statsstödsprövning. Det är i sig resurskrävande och skapar ytterligare osäkerhet i näringslivets investeringskalkyler. Att aktiviteter som bedrivs i industriell skala men som inte klassas som industriell verksamhet – exempelvis serverhallar och tvätterier – får betala högre skatt medför flera problem.