2016-03-31

Höghastighetsjärnväg: Sverige riskerar att bygga ett system som kräver omfattande subventioner under lång tid

När det gäller de kommersiella förutsättningarna för höghastighetsjärnväg finner Konjunkturinstitutet det otillfredsställande att bedömningar görs utan fördjupat underlag kring kostnadsutvecklingen för alternativa trafikslag, operatörernas prissättning och hur denna påverkas av åtgärder för att minska deras riskexponering. Vitala antaganden i den statliga utredningens underlag, såsom resandeutvecklingen, behöver vara konsistenta med Trafikverkets samhällsekonomiska lönsamhetsbedömning.

Enligt Konjunkturinstitutets grova överslagskalkyler kan staten komma att stå för en subvention för själva spåren om ca 700-800 kronor per tågresa på sträckorna Stockholm Göteborg/Malmö. Detta gäller även med fyrfaldigt höjda banavgifter och medelhöga investeringskostnader (255 miljarder kronor).

Även denna infrastrukturinvestering bör finansieras med anslag över statsbudgeten

Huvudregeln enligt budgetlagen är att infrastrukturinvesteringar ska finansieras med anslag över statsbudgeten. Den statliga utredningen om höghastighetsjärnväg bedömer det som rimligt att i det här fallet göra undantag från huvudregeln. Konjunkturinstitutet gör en annan bedömning och ser inga starka skäl till att frångå huvudregeln i budgetlagen, om investeringen blir av. Anslagsfinansiering bidrar till att riksdagen har god överblick och kontroll över hur stora utgifter som används för olika ändamål. Härigenom underlättas prioriteringar mellan olika utgiftsslag, vilket är en naturlig del i den politiska processen.

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb