2016-08-15

Bonus-malus styr bränsletörstiga bilar mot andra EU-länder

Bonus–malus-utredningen (SOU 2016:33) vill införa ett system där miljöanpassade fordon med låga koldioxidutsläpp får en bonus vid inköpstillfället medan fordon med höga utsläpp beläggs med en högre skatt. Åtgärden harmonierar dåligt med EU:s koldioxidkrav och skulle troligen inte ge en bränslesnålare europeisk fordonspark. Koldioxidbeskattning kan minska utsläppen till lägre kostnad.

Ett svenskt bonus-malus-system skulle förskjuta den inhemska fordonsefterfrågan mot utsläppssnåla bilar. Med ökad försäljning av bränslesnåla bilar i Sverige ökar då utrymmet för biltillverkarna att under EU:s koldioxidkrav sälja törstigare bilar i andra delar av EU. I slutänden kan EU-genomsnittet antas bli det som EU-kraven anger.

I stället för en utsläppssnålare bilpark inom EU blir en förväntad effekt att svenska bilister subventionerar biltillverkarnas arbete med att klara de gemensamma koldioxidkraven. Bonus-malus harmonierar på så sätt dåligt med EU:s koldioxidkrav för nya personbilar.

Koldioxidskatt minskar utsläppen till lägre kostnad

Frågan blir då om det inte är bättre att Sverige driver på för skärpta EU-krav än att anlägga ett nationellt bonus-malus som riskerar att enbart omfördela den volym el- och hybridbilar som säljs inom EU.

Bonus-malus ger incitament till en mindre mängd anpassningar än koldioxidbeskattning, exempelvis belönas inte åtgärder som minskar körsträckan.

I en välfungerande ekonomi kan därför koldioxidbeskattning minska utsläppen till lägre kostnad än vad som är möjligt med bonus-malus.

Utredningen (SOU 2016:33) har haft i uppdrag att utreda utformningen av ett så kallat bonus-malus-system för lätta fordon, som består av en linjär malus-del och en trappstegsbonus. Dagens femåriga befrielse från fordonsskatt för vissa miljöbilar slopas. Konjunkturinstitutet lämnar synpunkter främst på utredningens konsekvensanalys och den del som diskuterar behovet av att komplettera den svenska koldioxidbeskattningen med bonus-malus för nya bilar.

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb