Synpunkter på ändrade uppskovsregler vid bostadsförsäljning

Med ett temporärt slopat tak för uppskovsbelopp vid försäljning av privatbostad vill regeringen öka incitamenten att flytta. Skälen till regeländringen talar dock emot att den bara ska gälla perioden 2016–2020.

Rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden ska öka och bostadsbeståndet ska utnyttjas mer effektivt. Personer som vill flytta, men som avstår från att göra det på grund av kapitalvinstbeskattningen, får enligt regeringens promemoria ökat incitament att genomföra flytten och att göra det i närtid om taket – i dag 1 450 000 kronor – slopas temporärt.

Mot den bakgrunden kan det ifrågasättas varför regeländringen bara ska gälla i fyra år. Skälen till införandet borde kvarstå även efter 2020.

Större effekt om uppskovet anpassas efter boräntan

Dagens marknadsräntor gör det relativt attraktivt för hushållen att betala reavinstskatten jämfört med att begära uppskov. Hushållen har därmed i många fall incitament att betala reavinstskatten även efter att uppskovstaket har slopats.

En större effekt av de förändrade uppskovsreglerna skulle sannolikt uppnås om skatten på uppskovet anpassades efter bolåneräntan.

Ändrad beräkningsmetod innebär liten förbättring

Regeringen föreslår också ändrad beräkningsmetod för uppskovsbelopp vid köp av billigare bostad, där en avräkningsregel ersätts med en kvoteringsregel. Det ska göra uppskoven relativt mer förmånliga för individer som byter till en billigare bostad.

Konjunkturinstitutet konstaterar att övergången utgör en ganska liten förbättring av villkoren och sannolikt får en begränsad effekt för en liten grupp av personer.

Sänkt skatt på realisationsvinster ökar antalet lönsamma byten oavsett vinstens storlek, vilket vore ett effektivare sätt att öka rörligheten. Intäktsbortfallet för staten skulle kunna kompenseras med höjda tak för fastighetsavgiften eller minskade ränteavdrag.