2017-04-18

Kommentar till regeringens vårproposition 2017

Regeringens bild av den ekonomiska utvecklingen är lik den i Konjunkturinstitutets senaste prognos från i mars. Regeringen har en något mer optimistisk syn på den svenska ekonomins potential de närmaste åren än vad Konjunkturinstitutet har. Det beror i första hand på att regeringen räknar med en starkare trendmässig tillväxt av produktiviteten och sysselsättningen. Detta innebär att regeringens prognoser för BNP-tillväxten 2019–2020 är något högre än Konjunkturinstitutets.

Regeringens prognos för BNP-tillväxten 2017–2018 är i paritet med Konjunkturinstitutets prognos från i mars, men regeringen är mer optimistisk om utvecklingen på längre sikt. Regeringen förutser då en betydligt starkare tillväxt i hushållens konsumtion och investeringarna än vad Konjunkturinstitutet gör. Regeringens bedömning av den inhemska efterfrågans sammansättning avviker därmed på sikt markant från Konjunkturinstitutets bedömning.

Regeringens prognos innebär att offentlig konsumtion sammantaget faller något 2018–2020. Utvecklingen förklaras delvis av att de flyktingrelaterade utgifterna minskar framöver. Samtidigt talar den demografiska utvecklingen för ett stigande behov av offentliga tjänster. Konjunkturinstitutets scenario innebär därför att offentlig konsumtion sammantaget ökar med närmare 4 procent 2018–2020.

Det finns en betydande samsyn mellan Konjunkturinstitutet och regeringen om utvecklingen på arbetsmarknaden. På längre sikt gör dock regeringen en något mer optimistisk bedömning än Konjunkturinstitutet av hur långt arbetslösheten kan falla varaktigt. I regeringens scenario uppgår den så kallade jämviktsarbetslösheten till 6,2 procent 2020, medan Konjunkturinstitutet gör bedömningen att den uppgår till 6,7 procent. Regeringen är därför även mer optimistisk om hur mycket sysselsättningen kommer att öka 2017–2020.

I vårändringsbudgeten föreslår regeringen nya reformer för 2017 om cirka 4 miljarder kronor. Enligt Konjunkturinstitutets bedömning kan dessa bara delvis motiveras med att förutsättningarna i ekonomin har ändrats sedan i höstas då budgetpropositionen presenterades. Innehållet i vårändringsbudgeten kan därför delvis sägas utgöra en avvikelse från etablerad praxis och riktlinjerna i förarbetena till riksdagsordningen. Reformerna är i allt väsentligt ofinansierade. Med dessa åtgärder blir finanspolitiken lite mer expansiv i år än vad både regeringen och Konjunkturinstitutet tidigare räknat med. Med tanke på det nya föreslagna överskottsmålet vore en stramare finanspolitik att föredra. En mer expansiv politik i år innebär, enligt Konjunkturinstitutets bedömning, att det kan komma att behövas åtstramningar nästa år för att politiken ska vara inriktad på att nå det nya föreslagna överskottsmålet 2019.

2017 års ekonomiska vårproposition diskuterar flera åtgärder med bäring på klimat och miljö, bland annat i form av välståndsmått och ett antal nya eller omarbetade styrmedelsförslag. Konjunkturinstitutet noterar att de klimatpolitiska förslagen riskerar att inte uppnå önskvärd effekt.

Miljöekonomisk kommentar

 

Klimatklivet

Regeringen föreslår att ytterligare 500 miljoner kronor tillförs Klimatklivet 2017. Om ansökningstrycket fortsatt är högt avser regeringen att återkomma till frågan i budgetpropositionen 2018. Klimatklivet kan ses som en fortsättning av tidigare program, som LIP och KLIMP. Konjunkturinstitutet har tidigare analyserat dessa och visat på allvarliga brister i stödens utformning, bland annat bristande kostnadseffektivitet och risk att stöd ges till investeringar som ändå skulle ha skett. Det är därför av stor vikt att Klimatklivet konstrueras så att det är möjligt att följa upp och så att effekterna verkligen är additionella. Annars riskerar ytterligare stöd till Klimatklivet att ge liten klimatnytta.

Koldioxid- och energiskatt

Regeringen framhåller att om användare av transportsystemet får betala inte bara för sina egna kostnader utan även för kostnader transporten orsakar samhället i stort, uppnås en för samhället effektiv transportvolym. Prissättning av fossila koldioxidutsläpp från transportsektorn är därför en grundbult i miljöarbetet. Dock bör det noteras att det förslag på reduktionsplikt som är på remiss kommer leda till att fossilandelen i motorbränslen regleras och därmed mister koldioxidskatten stora delar av sin styrande funktion.

Styrmedel för bilar med låg klimatpåverkan

Det föreslagna bonus-malus-systemet är väl utformat för att nå en mer miljöanpassad bilflotta i Sverige. Det är emellertid tveksamt om det leder till lägre utsläpp på EU-nivå. EU ställer krav på biltillverkarnas genomsnittliga utsläpp av koldioxid per körd kilometer. Om Sverige genom ett bonus-malus-system ökar svensk efterfrågan på bilar med låga utsläpp ökas därmed utrymmet för biltillverkarna att sälja bilar med högre utsläpp i andra länder i motsvarande mån.

Konsumtionsbaserade utsläpp

I en värld utan heltäckande klimatavtal finns risk för betydande utsläppsläckage, exempelvis genom att de svenska utsläppen reduceras via import av utsläppsintensiva varor. Med allt större geografisk bredd hos klimatavtalen leder emellertid handel mellan länder i allt högre utsträckning endast till omfördelning av utsläpp. Under avtal med global täckning blir det enbart frågan om omfördelning av utsläpp. Import- och exportpriser kommer då att inkludera kostnaden för utsläpp i olika länder. Någon ytterligare politik behövs då inte. Det är därmed förvånande att regeringen trots EU:s klimatmål och Parisavtalet ändå säger ”Regeringen menar att hållbarheten i handeln måste öka och konsumtionens utsläpp minska.” Regeringen presenterar emellertid inga åtgärder som kan ses som handelshinder.

Miljömässig välståndsmått

Budgeten presenterar en uppsättning välståndsmått. Fem av dessa utgörs av miljömässiga indikatorer: luftkvalitet, vattenkvalitet, skyddad natur, kemikaliebelastning och utsläpp av växthusgaser. De första fyra indikatorerna kan sägas ha en direkt koppling till de miljötillstånd man vill mäta. Vad gäller utsläppen av växthusgaser gäller inte detta. Eftersom de svenska utsläppen utgör mindre än två tiondels procent av de globala utsläppen säger de svenska utsläppens nivå nästintill ingenting om halten av växthusgaser i atmosfären. Måttet har alltså ingen bäring på den storhet man vill mäta, klimatets utveckling.

Nyckeltal

Regeringens prognos i budgetpropositionen jämfört med Konjunkturinstitutets prognos.


2016

2017

2018

2019

2020


BNP (faktiskt)

     

Regeringen


3,3


2,6


2,1


2,0


2,5


Konjunkturinstitutet


3,3


2,5


2,1


1,7


1,9


Arbetslöshet (procent av arbetskraften)

     

Regeringen


6,9


6,6


6,4


6,3


6,2


Konjunkturinstitutet


6,9


6,7


6,5


6,5


6,5


Sysselsatta

     

Regeringen


1,5


1,8


1,0


0,7


0,7


Konjunkturinstitutet


1,5


1,7


0,8


0,6


0,4


KPIF (årsgenomsnitt)

     

Regeringen


1,4


1,7


1,7


1,9


2,0


Konjunkturinstitutet


1,4


1,7


1,6


1,8


2,0


Offentligt finansiellt sparande (procent av BNP)

    

Regeringen


0,9


0,3


0,6


1,4


2,1


Konjunkturinstitutet


0,9


0,5


0,6


0,8


0,7

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb