Ordlista

  • Klicka på en bokstav för att filtrera innehåll.
  • Klicka på ett uppslagsord för att visa en längre förklaringstext.
A 14
B 14
C 1
D 6
E 4
F 6
G 0
H 4
I 10
J 1
K 13
L 11
M 3
N 1
O 6
P 7
Q 0
R 9
S 17
T 7
U 2
V 3
X 0
Y 0
Z 0
Å 0
Ä 0
Ö 1

A

AKU

Definition:

Arbetskraftsundersökningarna

Förklaring:

Utförs av SCB.

Aktieindex

Definition:

Index som visar den genomsnittliga kursutvecklingen.

Förklaring:

Kursnivån varje dag anges i relation till kursnivån en viss basdag.

Allmän pensionsavgift

Definition:

Den avgift som bland annat löntagare betalar till pensionssystemet.

Appreciering 

Definition:

Värdeökning i en valuta.

Förklaring:

Då en valutas värde stiger i förhållande till andra valutors under ett system med rörlig växelkurs. Motsatsen är depreciering.

Arbetskraft

Definition:

Summan av sysselsatta och arbetslösa. Utbjuden kvantitet arbete.

Arbetskraftsdeltagande

Definition:

Arbetskraften i procent av befolkningen i arbetsför ålder, vanligen 15—74 år.

Arbetskraftsefterfrågan 

Definition:

Efterfrågan på arbetskraft. Efterfrågefunktionen för arbete.

Arbetskraftsutbudet 

Definition:

Utbudsfunktionen för arbete.

Arbetslös

Definition:

Person som inte har ett arbete, men som kan arbeta och söker arbete, i åldersgruppen 15-74 år.

Förklaring:

Mäts ofta som andel av arbetskraften. I enlighet med EU:s förordningar inkluderas sedan 2005 även heltidsstuderande som söker arbete.

Arbetsmarknadsgap

Definition:

Faktiskt arbetade timmarnas procentuella avvikelse från potentiellt arbetade timmar.

Förklaring:

Konjunkturinstitutets bedömning av resursutnyttjandet på arbetsmarknaden. Potentiellt arbetade timmar bestäms i sin tur i första hand av jämviktsarbetslösheten och potentiell arbetskraft. Jämviktsarbetslösheten är den nivå på arbetslösheten som är förenlig med en inflation i nivå med inflationsmålet. Jämviktsarbetslösheten bestäms i huvudsak av hur väl arbetsmarknaden och lönebildningen fungerar. Ett negativt arbetsmarknadsgap betyder att det finns ledig arbetskraft i ekonomin. Därmed dämpas pris- och löneutvecklingen. Ett positivt arbetsmarknadsgap innebär att resursutnyttjandet är stramt, med accelererande pris- och löneutveckling som följd.

Arbetsmarknadspolitiska program

Definition:

Arbetsförmedlingens program för arbetslösa.

Förklaring:

De två undergrupperna benämns sysselsättningsprogram respektive utbildningsprogram.

Arbetsproduktivitet

Definition:

Produktion (förädlingsvärde) per arbetad timme.

Automatisk budgetförstärkning

Definition:

Den ökning av det offentligfinansiella sparandet som normalt sker under oförändrade regler.

Förklaring:

Förstärkningen uppstår som ett resultat av att skatteintäkterna ungefär utvecklas i takt med BNP, medan utgifterna tenderar att falla som andel av BNP under oförändrade regler.

Automatiska stabilisatorer

Definition:

Det offentligfinansiella sparandet varierar med konjunkturläget utan att aktiva beslut fattas.

Förklaring:

I lågkonjunkturer försvagas det finansiella sparandet utan att det beslutas om skattesänkningar eller utgiftsökningar. Detta beror dels på att skatteintäkterna är lägre när BNP är lägre än normalt, dels på att de arbetslöshetsrelaterade utgifterna är högre än normalt när arbetslösheten är högre än jämviktsarbetslösheten.

B

BNI

Definition:

Bruttonationalinkomst

Förklaring:

Lika med bruttonationalprodukt (BNP) plus löner, räntor, aktieutdelningar och avkastning från direktinvesteringar från utlandet minus löner, räntor, aktieutdelningar och avkastning från direktinvesteringar till utlandet. BNI används bland annat för att jämföra levnadsstandard och fastställa EU-avgifter och bistånd.

BNP

Definition:

Bruttonationalprodukt

Förklaring:

Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. BNP per capita är samma sak som BNP per invånare.

BNP-gap

Definition:

Den procentuella skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP

BNP-tillväxt

Förklaring:

Anges procentuellt av BNP i fasta priser, det vill säga justerat för inflation. BNP bedöms växa i normal takt när tillväxten är i linje med det historiska genomsnittet. BNP har sedan 1980 vuxit med i genomsnitt 2,2 per år, drygt 0,5 procent per kvartal (säsongsrensat). En hög BNP-tillväxt betyder inte automatiskt att ekonomin är inne i en högkonjunktur (med högt resursutnyttjande) och vice versa. I en återhämtningsfas, när ekonomin är på väg upp ur en lågkonjunktur, växer BNP normalt snabbare än det historiska genomsnittet

Balansindex 

Förklaring:

Ska fastställas av regeringen när den automatiska balanseringen i pensionssystemet är aktiverad, det vill säga när balanstalet för det aktuella året understiger 1,00. Används för att indexera pensionsbehållningar och pension när den automatiska balanseringen i pensionssystemet är aktiverad. Balanseringen pågår till dess att balansindex når samma värde som inkomstindex. Balansindex baseras på produkten mellan balanstalet och inkomstindex.

Balanskrav 

Definition:

Kommunsektorns balanskrav innebär att kommuner och landsting ska upprätta budgeten för nästa kalenderår så att intäkterna överstiger kostnaderna.

Förklaring:

Om underskott ändå uppstår ska det negativa resultatet balanseras med motsvarande överskott under de närmast följande tre åren. Balanskravet är ett av de tre budgetpolitiska målen som ingår i det finanspolitiska ramverket (se även Utgiftstak och Överskottsmål).

Balanstal

Definition:

Kvoten mellan pensionssystemets tillgångar och skulder.

Förklaring:

Fastställs varje år av regeringen efter beräkning av Pensionsmyndigheten.

Barometerindikatorn 

Definition:

En indikator på utvecklingen i den svenska ekonomin baserad på information i Konjunkturbarometern.

Bibehållet offentligt åtagande

Definition:

Antagande om att offentlig konsumtion ökar i sådan takt att personaltätheten i välfärdstjänsterna förblir densamma och att ersättningsgraden i de sociala transfereringarna bibehålls.

Förklaring:

Bibehållet åtagande innebär vidare att de statliga investeringarna ökar i takt med potentiell BNP, medan kommunala investeringar ökar i takt med den kommunala konsumtionen.

Budgeteringsmarginalen

Definition:

Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna.

Förklaring:

Regeringens riktlinje är att budgeteringsmarginalen ska vara minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna för innevarande år, 1,5 procent för nästa år och 2 procent och 3 procent för de två respektive åren därefter.

Budgetproposition 

Definition:

Regeringens förslag till statsbudget för det kommande budgetåret.

Byggbranschen

Definition:

Definieras som branscherna 41-43 enligt SNI 2007, kallas också huvudgrupp F.

Bytesbalans 

Definition:

Transaktioner med utlandet avseende handel med varor och tjänster, löner, avkastning på kapital samt löpande transfereringar.

Förklaring:

Bytesbalansen är en del av betalningsbalansen.

Bytesförhållande

Definition:

Förhållandet mellan exportpriser och importpriser.

Förklaring:

Landets bytesförhållande förbättras när exportpriserna stiger, och försämras när de sjunker, i förhållande till importpriserna.

C

Centralbank

Definition:

En institution som har monopol på att ge ut sedlar och mynt i ett visst område och som fått i uppdrag att sköta penningpolitiken i det området.

Förklaring:

Riksbanken är Sveriges centralbank.

D

Dagkorrigering

Definition:

Korrigering för olika antal arbetsdagar mellan åren. Synonymt med kalenderkorrigering.

Denominera

Definition:

Uttrycka något i termer av en given monetär enhet, till exempel säkerheter denominerade i dollar.

Depreciering

Definition:

Då en valutas värde sjunker i förhållande till andra valutors värde, under ett system med rörlig växelkurs.

Förklaring:

Motsats till appreciering.

Detaljhandel

Definition:

Definieras som branscherna 45 och 47 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp G.

Diffusionsindex

Definition:

Diffusionsindex (DI) är en transformation av nettotal (NT): DI = NT/2+50.

Förklaring:

Se även Nettotal.

Disponibel inkomst

Definition:

Summan av alla inkomster (oftast hushållens) räknat efter skatt och inklusive barnbidrag, sjukpenning och andra transfereringar.

E

ECB 

Definition:

Europeiska centralbanken

Förklaring:

ECB är gemensam centralbank för de 19 EU-länder som infört euron som valuta. ECB ligger i Frankfurt.

EMU 

Definition:

Ekonomiska och monetära unionen

Förklaring:

Samarbete inom EU som syftar till att införa euron som gemensam valuta. Besluten om penningpolitiken övergår då från de nationella centralbankerna till ECB-rådet. Hittills har 19 av EU-länderna infört euron som valuta.

Effektiv växelkurs

Definition:

Vägt medelvärde för en valutas växelkurser mot andra valutor.

Enhetsarbetskostnad 

Definition:

Arbetskostnad per producerad enhet.

F

Finansiell nettoförmögenhet

Definition:

Skillnaden mellan finansiella tillgångar (till exempel likvida medel, aktier och fondandelar) och skulder.

Finanspolitik

Definition:

Den politik som påverkar efterfrågan via den offentliga sektorns utgifter och inkomster. Det vill säga de förändringar i statens inkomster och utgifter som via statsbudgeten vidtas i syfte att påverka samhällsekonomin.

Finanspolitikens inriktning

Definition:

Bedöms ett enskilt år utifrån förändringen av det konjunkturjusterade offentligfinansiella sparandet

Förklaring:

Ett minskande konjunkturjusterat sparande indikerar att finanspolitiken är expansiv med avseende på resursutnyttjandet (BNP-gapet) i ekonomin. På motsvarande sätt indikerar ett ökande konjunkturjusterat sparande att finanspolitiken är åtstramande. Neutral finanspolitik föreligger då det konjunkturjusterade sparandet är oförändrat som andel av potentiell BNP.

Företagstjänster

Definition:

Definieras som branscherna 69-82 enligt SNI 2007. Kallas också huvudgrupp M-N. Se även SNI.

Försörjningsbalans 

Definition:

En sammanställning som visar tillgången på varor och tjänster i ett land och användningen av dessa.

Förädlingsvärde 

Definition:

Produktvärdet minus insatsförbrukningen.

Förklaring:

En sektors/branschs förädlingsvärde utgörs av värdet av de varor och tjänster sektorn/branschen producerar minus dess insatsförbrukning, det vill säga värdet av de tjänster, råvaror, halvfabrikat och liknande som används som insats i produktionen.

H

Handel

Definition:

Definieras som branscherna 45-47 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp G.

Handelsbalans 

Förklaring:

Värdet av ett lands export och import av varor under ett år eller en månad. Handelsbalansen är en del av bytesbalansen.

Helårsekvivalent 

Definition:

En statistisk konstruktion som används för att ge ett jämförbart mått över tiden på hur stor andel av befolkningen som försörjs med sociala ersättningar.

Förklaring:

En helårsekvivalent motsvarar en person som försörjs med full ersättning ett helt år, det vill säga två personer som varit arbetslösa ett halvår var blir en helårsekvivalent tillsammans.

Högkonjunktur (högt resursutnyttjande) 

Definition:

BNP-nivån är högre än potentiell BNP-nivå.

I

Individgaranti

Definition:

Den minsta löneökning som varje enskild anställd är garanterad enligt det centrala löneavtalet.

Förklaring:

Den minsta löneökning som varje enskild anställd är garanterad enligt det centrala löneavtalet.

Industriavtalet

Definition:

Samarbetsavtal mellan de dominerande arbetsgivar- och fackförbunden inom industrin.

Förklaring:

Industriavtalet slöts 1997 men har sedan omarbetats och ett nytt avtal började gälla 1 juli 2011. Avtalet bygger på parternas gemensamma intresse för industrins utveckling, lönsamhet och konkurrenskraft. Avtalet reglerar också processen för förhandlingar om nya kollektivavtal för anställda som omfattas av Industriavtalet (runt en halv miljon arbetstagare).

Industrin

Definition:

Definieras som branscherna 5-33 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp B-C.

Inflationsmål

Definition:

Målet för penningpolitiken är enligt Riksbanken att "upprätthålla ett fast penningvärde".

Förklaring:

Riksbanken har valt att formulera sitt inflationsmål som att den årliga ökningen av konsumentprisindex (KPI) ska vara 2 procent. De flesta centralbanker världen över fokuserar på liknande sätt på att hålla inflationen så låg och stabil att företag och hushåll inte behöver ta hänsyn till den i sina ekonomiska förehavanden. Detta skapar bra förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling.

Inflation 

Definition:

Allmänna prishöjningar som innebär att penningvärdet faller. Motsatsen är deflation.

Inhemsk slutlig efterfrågan

Definition:

Summan av hushållens konsumtionsutgifter, offentliga konsumtionsutgifter och fasta bruttoinvesteringar

Inhemsk total efterfrågan

Definition:

Summan av hushållens konsumtionsutgifter, offentliga konsumtionsutgifter, fasta bruttoinvesteringar och lagerinvesteringar

Inkomstbasbelopp

Definition:

Belopp som fastställs av regeringen varje år med hänsyn till förändringarna av inkomstindex.

Inkomstindex

Definition:

Ett mått på den genomsnittliga inkomstutvecklingen.

Förklaring:

Inkomstindex fastställs varje år av regeringen efter beräkning av Pensionsmyndigheten. Det beräknas utifrån genomsnittet av samtliga pensionsgrundande inkomster för personer i åldrarna 16-64 år. I syfte att få en jämnare utveckling av inkomstindex beräknas förändringen av inkomsten som den genomsnittliga årliga reala förändringen under de tre senaste åren. Till detta läggs eventuella prisförändringarna (mätt med KPI) det senaste året.

Interbankränta

Definition:

Den ränta som bankerna betalar när de lånar av varandra på kortare löptid.

Förklaring:

En referensränta baserad på ett genomsnitt av rapporterade interbankräntor publiceras varje dag för varje valutaområde. Denna referensränta kallas i Sverige: STIBOR (Stockholm Interbank Offered Rate), i euroområdet: EURIBOR (Euro Interbank Offered Rate), och i Storbritannien och USA: LIBOR (London Interbank Offered Rate).

J

Jämviktsarbetslöshet 

Definition:

Den arbetslöshet som på lång sikt är förenlig med en stabil inflation.

Förklaring:

Konjunkturinstitutet använder en definition av jämviktsarbetslöshet som baseras på Peter A. Diamond, Dale T. Mortensen och Christopher A. Pissarides forskning. Jämviktsarbetslösheten beror enligt denna definition inte på kortsiktiga variationer i nominella variabler såsom löner, priser och inflationsförväntningar. Jämviktsarbetslösheten påverkas endast av så kallade strukturella (reala) faktorer, såsom takten i strukturomvandlingen, hur effektivt vakanser och arbetssökande lyckas hitta varandra, ersättningsgraden i försäkringssystemen och parternas agerande på lokal och central nivå. Om de strukturella faktorerna förändras anpassas jämviktsarbetslösheten till en ny nivå som varaktigt är förenlig med inflationsmålet. Djupa och långvariga lågkonjunkturer kan påverka jämviktsarbetslösheten genom att strukturella faktorer förändras. Exempelvis kan individers kompetens och sökaktivitet påverkas negativt av långvarig frånvaro från arbetsmarknaden. Det försämrar matchningen mellan vakanser och arbetslösa när konjunkturen vänder, vilket är detsamma som att jämviktsarbetslösheten stigit. Dessa fenomen brukar ibland benämnas ”persistenseffekter”.

K

KPIF

Definition:

Underliggande konsumentprismått där effekten av ändrade bostadräntor exkluderats från totala KPI.

Förklaring:

Underliggande konsumentprismått där effekten av ändrade bostadräntor exkluderats från totala KPI.

KPIX

Definition:

Underliggande konsumentprismått där räntekostnader för egna hem och direkta effekter av förändringar av skatter och subventioner har exkluderats från totala KPI.

Kalenderkorrigering 

Definition:

Korrigering för olika antal arbetsdagar mellan åren. Synonymt med dagkorrigering.

Kapitalstock

Definition:

Näringslivets kapitalstock består av de byggnader, maskiner och anläggningar som företag använder i sin produktion av varor och tjänster.

Förklaring:

Näringslivets kapitalstock består av de byggnader, maskiner och anläggningar som företag använder i sin produktion av varor och tjänster.

Konjunkturcykler

Definition:

Mer eller mindre regelbundna svängningar i den ekonomiska aktiviteten.

Konjunkturjusterat sparande

Definition:

Beräkning av vad det offentligfinansiella sparandet skulle vara vid ett balanserat resursutnyttjande (neutral konjunktur) och en normal sammansättning av viktiga skattebaser. Anges vanligtvis som andel av potentiell BNP.

Konjunkturnedgång (konjunkturavmattning)

Definition:

BNP växer långsammare än potentiell BNP.

Förklaring:

BNP växer långsammare än potentiell BNP.

Konjunkturuppgång (konjunkturåterhämtning)

Definition:

BNP växer fortare än potentiell BNP.

Konjunktur 

Definition:

Svängningar i den ekonomiska aktiviteten.

Konsumentprisindex, KPI

Definition:

Officiellt prisindex som fastställs månadsvis av SCB för prisutvecklingen av privat konsumtion. Riksbankens inflationsmål avser utvecklingen av KPI.

Förklaring:

Officiellt prisindex som fastställs månadsvis av Statistiska centralbyrån för prisutvecklingen av privat konsumtion. Riksbankens inflationsmål avser utvecklingen av KPI.

Konsumtionskorg

Definition:

Bildlig benämning av den svenska konsumtionen.

Förklaring:

De svenska hushållens konsumtion kan därmed ses som en varukorg med de varor och tjänster som vi under ett år köper och konsumerar.

Kort ränta 

Definition:

Ränta på lån med kortare bindningstid än ett år.

Förklaring:

Ränta på lån med kortare bindningstid än ett år.

Kreditmarknad

Definition:

Marknaden för lånat kapital för långa och korta lån. Ett samlingsbegrepp för obligations- och penningmarknaden.

Förklaring:

Marknaden för lånat kapital för långa och korta lån. Ett samlingsbegrepp för obligations- och penningmarknaden.

L

Lagerbidrag till BNP-tillväxten

Definition:

Lageromslaget i procent av föregående års BNP-nivå.

Förklaring:

I försörjningsbalanstabeller redovisas normalt de olika komponenternas procentuella volymutveckling, men för lagerinvesteringarna redovisas i stället lagerbidraget till BNP-tillväxten.

Lageromslag

Definition:

Årets lagerförändring minus föregående års lagerförändring.

Förklaring:

Lageromslaget är alltså positivt om lagren ökar mer än föregående år eller minskar mindre än föregående år.

Likvid

Definition:

Mått på hur enkelt en tillgång kan omsättas till pengar. En likvid aktör har tillgångar som snabbt kan omsättas i pengar.

Lågkonjunktur (lågt resursutnyttjande) 

Definition:

BNP-nivån är lägre än potentiell BNP-nivå.

Lång ränta

Definition:

Ränta på lån med bindningstid längre än ett år.

Förklaring:

Ränta på lån med bindningstid längre än ett år.

Lönediskriminering

Förklaring:

Drabbar den som får lägre lön på osakliga grunder, till exempel på grund av kön, etnisk bakgrund, religiös tro, sexuell läggning eller liknande.

Löneelasticitet

Definition:

Arbetsutbudets löneelasticitet mäter med hur många procent antalet arbetade timmar ändras när lönen ökar med en procent.

Lönenormering 

Definition:

När en bransch sluter kollektivavtal innan övriga branscher och dessa avtalade löneökningar fungerar som norm för efterföljande branschers löneavtal.

Lönepott

Definition:

Den summa pengar, som är fastslagen i ett centralt avtal och som de lokala parterna vid lönerevisionstillfället ska fördela mellan de löntagare som omfattas av avtalet.

Förklaring:

Pottens storlek brukar anges i procent av lönesumman. Beräkningen av pottens storlek bestämmer inte hur stora de individuella löneökningarna ska vara. Alla centrala löneavtal, i vilka potter förekommer, medger också att potten kan vara större än vad som anges i avtalet, dock inte mindre.

Lönesumma

Definition:

Timlön gånger antalet arbetade timmar.

Förklaring:

Av arbetsgivaren utbetald lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör skattepliktig inkomst av tjänst. Timlönen enligt nationalräkenskaperna beräknas som lönesumman dividerat med antalet arbetade timmar för anställda.

Löneökning utöver de centrala avtalen (restpost)

Definition:

Löneökning utöver de centrala avtalen (även benämnt restpost), består av löneökningar som man har kommit överens om i lokala avtal och som inte har siffersatts i centrala avtal, samt individuella lönetillägg. Vissa förändringar av löntagarnas sammansättning som påverkar genomsnittslönen ingår också i restposten.

M

Maastrichtskuld

Definition:

Konsoliderad bruttoskuld i offentlig förvaltning.       

Förklaring:

Summan av skulder i statlig och kommunal förvaltning och i sociala trygghetsfonder (ålderspensionssystemet) minus skulder mellan dessa delsektorer. Inom stabilitets- och tillväxtpakten finns ett krav om att Maastrichtskulden inte får överstiga 60 procent av BNP.

Medelarbetstid

Definition:

Arbetade timmar per sysselsatt.

Minimilön

Definition:

Den lägsta lön som någon i avtalsområdet kan få.

Förklaring:

Minimilönerna är ofta uppdelade med hänsyn till ålder och utbildning. Ibland kallas minimilöner också för lägstalöner.

N

Nettotal

Definition:

Saldot mellan extremvärdena i svarsfördelningen, exempelvis andelen positiva svar minus andelen negativa svar (uttryckta i procent).

Förklaring:

Nettotalet används för att sammanfatta svaren från en trepunkts svarsfördelning (multiple choice).

O

Offentlig förvaltning

Definition:

Verksamheter inom offentliga myndigheter och andra institutioner inom stat och kommuner samt avgiftsfinansierad affärsverksamhet.

Förklaring:

Offentlig förvaltning delas upp i statlig förvaltning, kommunal förvaltning (primärkommuner och landsting) och sociala trygghetsfonder (ålderspensionssystemet).

Offentlig sektor

Definition:

Utgörs i nationalräkenskaperna av offentlig förvaltning och offentliga bolag, alltså bolag som till minst 50 procent ägs av offentliga myndigheter.

Offentligfinansiellt sparande

Definition:

Finansiellt sparande i offentlig förvaltning, det vill säga skillnaden mellan (periodiserade) inkomster och utgifter i offentlig förvaltning under ett år.

Ofinansierade åtgärder

Definition:

Finanspolitiska beslut om ökade utgifter och/eller minskade skatter som inte är finansierade via beslut om lika stora minskade utgifter och/eller höjda skatter på något annat område.

Förklaring:

Ofinansierade åtgärder minskar därmed den offentliga sektorns finansiella sparande och har i normalfallet en positiv effekt på BNP.

Oförändrade regler

Definition:

Antagande om att inga ytterligare finanspolitiska beslut fattas av regering och riksdag.

Förklaring:

Antagande om att inga ytterligare finanspolitiska beslut fattas av regering och riksdag.

Ohälsa

Definition:

Inkluderar här både personer som är sjukskrivna (med sjuk- eller rehabiliteringspenning) och personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare benämnd förtidspension).

P

P/E-tal

Definition:

Dagens aktiepris i förhållande till nästa års förväntade vinst (Price/Earnings). Ett aggregerat P/E-tal publiceras för större börsmarknader.

Förklaring:

Dagens aktiepris i förhållande till nästa års förväntad vinst. Ett aggregerat P/E-tal publiceras för större börser.

Penningmarknad 

Definition:

En marknad bestående av banker och andra finansinstitut som tar emot kortsiktig inlåning och ger kortsiktig utlåning, från en dag upp till ett år.

Förklaring:

En marknad bestående av banker och andra finansinstitut som tar emot kortsiktig inlåning och ger kortsiktig utlåning, från en dag upp till ett år.

Penningpolitik

Definition:

Riksbankens agerande för att påverka räntenivån, och indirekt penningvärdet.

Förklaring:

Penningpolitiken handlar främst om att bestämma reporäntan för att på så vis styra efterfrågan så att prisutvecklingen blir stabil.

Potentiell BNP

Definition:

Nivån på produktionen som skulle uppnås om vi hade normalt utnyttjande av de idag tillgängliga produktionsfaktorerna arbete och kapital.

Potentiell sysselsättning

Definition:

Nivå på sysselsättningen som är förenlig med både en stabil löneökningstakt och en inflationstakt i linje med Riksbankens mål på 2 procent.

Prisbasbelopp

Definition:

Belopp som fastställs av regeringen varje år med hänsyn till förändringarna i konsumentprisindex (KPI).

Produktivitet 

Definition:

Produktion (förädlingsvärde) per arbetad timme.

R

Real effektiv växelkurs

Definition:

Relation mellan prisnivån i ett land och ett vägt medelvärde för prisnivåerna i andra länder uttryckta i samma valuta.

Real växelkurs

Definition:

Relation mellan prisnivåer i två länder uttryckta i samma valuta.

Förklaring:

Relation mellan prisnivåer i två länder uttryckta i samma valuta.

Reallön

Definition:

Nominell lön i förhållande till prisnivån, "verklig lön". Visar lönens köpkraft av varor och tjänster.

Förklaring:

Nominell lön i förhållande till prisnivån, "verklig lön". Visar lönens köpkraft av varor och tjänster.

Reguljär sysselsättningsgrad 

Definition:

Sysselsatta mellan 20-64 år enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU), exklusive personer i arbetsmarknadspolitiska sysselsättningsåtgärder.

Reporänta

Definition:

Riksbankens styrränta, det vill säga den ränta bankerna får betala när de lånar eller placerar pengar i Riksbanken via Riksbankens repotransaktioner, under sju dagar. Riksbanksdirektionen beslutar om reporäntan.

Resursutnyttjandet

Definition:

Mått på i vilken grad produktionsfaktorerna arbete och kapital utnyttjas.

Förklaring:

Resursutnyttjandet i ekonomin beskriver i vilken grad produktionsfaktorerna arbetskraft och kapital utnyttjas. Mått på resursutnyttjandet är exempelvis Konjunkturbarometerns frågor om brist på arbetskraft och hur befintlig kapacitet utnyttjas, samt statistik från Arbetsförmedlingen och SCB över vakanser och arbetslösa. Liten brist på arbetskraft och lågt kapacitetsutnyttjande i företagen indikerar ett lågt resursutnyttjande. Ett lågt resursutnyttjande dämpar i sin tur inflationstrycket.

Riskaversion

Definition:

Ovilja att utsätta sig för risk.

Förklaring:

I ekonomiska sammanhang innebär riskaversion att man kräver högre ersättning för att engagera sig i riskfyllda investeringar.

Rot-avdrag 

Definition:

Skattereduktion för reparationer, om- och tillbyggnad av bostäder.

Förklaring:

Skattereduktion för reparationer, om- och tillbyggnad av bostäder.

Rut-avdrag

Definition:

Skattereduktion för hushållsnära tjänster (rengöring, underhåll och tvätt).

Förklaring:

Skattereduktion för hushållsnära tjänster (rengöring, underhåll och tvätt).

S

S2-indikatorn

Definition:

Ett förenklat mått på de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.

Förklaring:

Anger storleken på den omedelbara och permanenta förstärkning av det primära offentligfinansiella sparandet, i procent av BNP, som krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna. Ett negativt indikatorvärde indikerar att det primära offentligfinansiella sparandet kan försvagas i motsvarande grad och att långsiktig hållbarhet ändå kan uppnås.

SNI

Definition:

Svensk näringsgrensindelning

Förklaring:

Koder för olika produktionsgrenar som används i bland annat nationalräkenskaperna. Läs mer om SNI på scb.se.

Sammansättningseffekter

Definition:

En effekt på exempelvis löneökningstakten som uppkommer genom förändrad sammansättning av löntagarna, exempelvis en ökad andel tjänstemän eller äldre, och inte genom att enskilda individer får höjd lön.

Förklaring:

En effekt på exempelvis löneökningstakten som uppkommer genom förändrad sammansättning av löntagarna, exempelvis en ökad andel tjänstemän eller äldre, och inte genom att enskilda individer får höjd lön.

Sjukpenningdagar

Definition:

Av Försäkringskassan med sjukpenning ersatta dagar omräknat till heltid.

Förklaring:

Av Försäkringskassan med sjukpenning ersatta dagar omräknat till heltid.

Sjukskrivningsdagar

Definition:

Dagar med sjukpenning eller rehabiliteringspenning.

Skuldsättningsgrad

Definition:

Kvoten mellan skulderna och det egna kapitalet på en balansräkning.

Förklaring:

Kvoten mellan skulderna och det egna kapitalet på en balansräkning.

Solvens

Definition:

En ekonomisk aktörs förmåga att betala sina skulder allteftersom de förfaller.

Förklaring:

En solvent aktör är alltså den som har tillgångar som med god marginal överstiger skulderna.

Spread

Definition:

Differens mellan två (finansiella) priser.

Stabiliseringspolitik

Definition:

De penning- och finanspolitiska åtgärder som vidtas för att påverka den totala efterfrågan i ekonomin.

Förklaring:

Syftet med stabiliseringspolitik är att dämpa konjunktursvängningar och därmed samtidigt upprätthålla stabil inflation och låg arbetslöshet.

Statens budgetsaldo 

Definition:

Skillnaden mellan statens (kassamässiga) inkomster och utgifter.

Förklaring:

Eftersom statsbudgeten till stor del är kassamässig, sker redovisning vid den tidpunkt då in- eller utbetalningen görs. Skillnaden mellan finansiellt sparande och budgetsaldo utgörs av periodiseringar och avgränsningar av de in- och utbetalningar under året som inte motsvaras av någon prestation eller resursförbrukning.

Statens lånebehov

Definition:

Statens behov av att låna pengar under en viss period. Identiskt med statens budgetsaldo med omvänt tecken.

Statsskulden 

Definition:

Avser statens konsoliderade skuld, det vill säga statens skulder minus statens egna innehav av statspapper. Därmed avses den skuld staten har till övriga sektorer i Sverige och till utlandet.

Strukturell nivå/utveckling

Definition:

Nivån/utvecklingen när ekonomin är i konjunkturell balans (begreppet "strukturell" är synonymt med "potentiell").

Styrränta

Definition:

Det huvudsakliga instrument med vilket centralbanken i ett valutaområde bedriver penningpolitik.

Förklaring:

I Sverige kallas den viktigaste styrräntan reporänta, se ovan, i euroområdet refiränta och i USA Fed funds ränta. Styrräntan bestämmer kostnaden för banker när de lånar kortfristigt hos en centralbank. Genom att kontrollera bankernas kostnad för likviditet reglerar centralbanken penningmängden i ekonomin.

Sysselsatta

Förklaring:

Omfattar dels personer som under en viss vecka (mätveckan) utfört något arbete (i minst en timme), dels personer som är tillfälligt frånvarande från arbetet på grund av till exempel sjukdom, semester eller vård av barn.

Sysselsättningsgrad

Definition:

Andelen sysselsatta av befolkningen i arbetsför ålder, vanligen åldersgruppen 15-74 år.

Säsongsrensa

Definition:

Justera data för normala säsong- och kalendervariationer.

Förklaring:

Säsongsrensning görs för att utjämna regelbundet återkommande variationer under året.

T

TFP

Definition:

Totala faktorproduktiviteten

Förklaring:

Den del av produktivitetstillväxten som inte förklaras av mer och bättre kapital, eller av ökad kvalitet hos arbetskraften. TFP är den ena delen av tillväxten i näringslivets strukturella arbetsproduktivitet. Den andra delen är bidraget från mer kapitaltjänster per arbetad timme (kapitalfördjupning).

Takbegränsade utgifter

Definition:

Statsbudgetens samtliga utgifter med undantag för statsskuldsräntorna men med tillägg för utgifterna i ålderspensionssystemet.

Tillgångspris

Definition:

Pris på i huvudsak aktier och fastigheter.

Tillverkningsindustrin

Definition:

Definieras som branscherna 10-33 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp C.

Tjänstebranscherna 

Förklaring:

Definieras som branscherna 45-98 enligt SNI 2007. Kallas också för huvudgrupp G-T. Se SNI ovan.

Total efterfrågan/utbud

Definition:

Summa hushållens konsumtionsutgifter, offentliga konsumtionsutgifter, fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och export, som per definition är lika med summan av BNP och import.

Transmissionsmekanism

Definition:

De ekonomiska samband genom vilka en centralbanks åtgärder påverkar ekonomin.

U

Underliggande inflation

Definition:

Mått på den konjunkturrelaterade inflationen.

Utgiftstak

Definition:

Den maximala nivån för statens utgifter, det vill säga en gräns för hur mycket pengar staten får spendera varje år.

Förklaring:

Räknas med undantag för statsskuldsräntorna men med tillägg för utgifterna i ålderspensionssystemet. Riksdagen fattar beslut om var gränsen ska ligga, på förslag av regeringen. Utgiftstaket är ett av de tre budgetpolitiska målen som ingår i det finanspolitiska ramverket (se även Balanskrav ovan, och Överskottsmål nedan).

V

Vinstandel

Definition:

Bruttoöverskottets andel av förädlingsvärdet i näringslivet enligt nationalräkenskaperna.

Volatilitet

Definition:

Mått på hur priset på en tillgång varierar.

Värdepapperisering

Definition:

Ett sätt att finansiera (finansiella) investeringar som ger en regelbunden inkomst genom försäljning av skuldförbindelser (värdepapper) säkrade med dessa investeringar.

Förklaring:

Banker (som är föremål för kapitaltäckningskrav) har använt värdepapperisering kombinerad med speciella investeringsbolag för att avföra investeringar från den egna balansräkningen.

Ö

Överskottsmål

Definition:

Innebär att det offentligfinansiella sparandet i genomsnitt över en konjunkturcykel ska uppvisa ett överskott om en viss nivå. Sedan 2007 gäller målnivån 1 procent av BNP. Målnivån är för närvarande under utredning.

Förklaring:

Överskottsmålet är ett av de tre budgetpolitiska målen som ingår i det finanspolitiska ramverket (se även balanskrav och utgiftstak). I juni 2016 nåddes en bred politisk överenskommelse om att målnivån ska sänkas till 1/3 procent av BNP.

Dela

Dela
Tipsa en kompis

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb