2012-06-20

Konjunkturläget Juni 2012

Lågkonjunkturen fortsätter

Återhämtningen i den svenska ekonomin har kommit av sig. Först 2013 förbättras konjunkturen. Men sunda statsfinanser och låg statsskuld gör att svensk ekonomi är rustad för att möta en betydligt svagare utveckling. Arbetsmarknaden visar motståndskraft genom att företagen behåller personal trots försämrade utsikter.

Lågkonjunkturen fortsätter

Återhämtningen i den svenska ekonomin har kommit av sig. Först 2013 förbättras konjunkturen. Men sunda statsfinanser och låg statsskuld gör att svensk ekonomi är rustad för att möta en betydligt svagare utveckling. Arbetsmarknaden visar motståndskraft genom att företagen behåller personal trots försämrade utsikter.Skuldkrisen i euroområdet har förvärrats och konjunkturen vänder ner. Det kommer att ta tid för EU-länderna att komma överens om hur skuldbördorna ska fördelas vilket skapar oro på de finansiella marknaderna och dämpar efterfrågan även utanför euroområdet. Sverige klarar sig hyggligt, även om tillväxten blir svag under 2012.

Finanspolitiken är expansiv i år och blir neutral 2013 för att sedan stramas åt för att överskottsmålet ska uppnås. Utrymmet för permanenta åtgärder är begränsat men regeringen bör överväga tillfälliga stimulanser och satsningar på åtgärder som håller nere arbetslösheten. Riksbanken väntas hålla reporäntan oförändrad på 1,5 procent till början av 2014, men räntan skulle kunna sänkas utan att inflationsmålet hotas.

Mest troligt att euron överlever

Den närmaste tiden kommer EU sannolikt inte att lyckas presentera en lösning som varaktigt löser eurokrisen. Istället kommer förmodligen den utdragna process som i grunden handlar om hur skuldbördor ska fördelas att fortsätta. De historiska erfarenheterna av finanskriser visar att även långivarna måste vara beredda till betydande skuldavskrivning. Hittills har denna process gått trögt, men eftersom konsekvenserna av ett misslyckande är förskräckande är det mest troliga att EU-länderna fattar nödvändiga beslut.

Först därefter kommer förtroendet på finansmarknaderna att återvända. I prognosen antas detta ske kring årsskiftet 2012/2013, och sedan kan en långsam återhämtning börja.

Valda indikatorer

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

BNP

–5,0

6,2

3,9

0,7

2,3

   

BNP, kalenderkorrigerad

–4,9

5,9

3,9

1,0

2,3

2,8

2,6

2,5

Bytesbalans (1)

6,8

6,8

7,0

6,5

6,4

6,4

6,0

5,8

Arbetade timmar (2)

–2,6

2,6

2,3

0,7

0,2

1,1

1,1

0,9

Sysselsättning

–2,1

1,1

2,1

0,3

0,4

1,0

1,1

0,8

Arbetslöshet (3)

8,3

8,4

7,5

7,5

7,6

7,3

6,8

6,4

Arbetsmarknadsgap (4)

–3,3

–2,4

–1,4

–1,4

–1,7

–1,0

–0,3

0,1

BNP-gap (5)

–7,5

–4,3

–1,9

–2,5

–2,0

–0,7

0,0

0,4

Timlön i näringslivet (6)

3,2

2,5

2,8

3,4

2,9

2,9

3,0

3,1

Arbetskostnad i näringslivet (2)

2,4

–0,8

2,8

3,7

3,1

3,0

3,1

3,2

Produktivitet i näringslivet (2)

–3,6

4,0

2,5

0,3

2,5

2,2

1,8

2,1

KPI

–0,5

1,2

3,0

1,2

1,4

1,8

2,3

2,5

KPIF

1,7

2,0

1,4

1,1

1,5

1,4

1,7

1,9

Reporänta (7) (8)

0,25

1,25

1,75

1,50

1,50

2,00

2,75

3,25

Tioårig statsobligationsränta (7)

3,2

2,9

2,6

1,8

2,5

3,4

4,1

4,4

Kronindex, KIX (9)

122,8

114,3

107,6

108,0

106,4

105,2

104,5

104,2

BNP i världen

–0,6

5,3

3,8

3,5

4,0

4,3

4,5

4,4

Offentligt finansiellt sparande (1)

–1,0

–0,1

0,1

–0,1

–0,2

0,5

1,2

1,5

Konjunkturjusterat sparande (10)

2,1

2,1

1,4

0,9

0,8

1,1

1,5

1,5

Procentuell förändring om inget annat anges.

Källor: SCB, Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet.
Noter:

  1. Procent av BNP
  2. Kalenderkorrigerad
  3. Procent av arbetskraften
  4. Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar
  5. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP
  6. Enligt konjunkturlönestatistiken
  7. Procent
  8. Vid årets slut
  9. Index 1992-11-18=100
  10. Procent av potentiell BNP