2012-12-19

Konjunkturläget December 2012

Lågkonjunkturen fördjupas

Den svaga utvecklingen i omvärlden dämpar både efterfrågan på svenska exportvaror och förtroendet bland hushåll och företag. Konjunkturen försvagas och svensk BNP faller fjärde kvartalet i år.

Nästa år inleds svagt och arbetslösheten fortsätter att stiga. Först i slutet av 2013 påbörjas en återhämtning. Det tar sedan många år innan svensk ekonomi är i balans eftersom lågkonjunkturen är djup. Det visar Konjunkturinstitutets nya prognos som publiceras i dag.

Under de första tre kvartalen 2012 klarade sig Sverige bättre än euroområdet. BNP-tillväxten har i genomsnitt varit strax över 0,6 procent per kvartal, medan BNP har fallit i euroområdet de senaste fyra kvartalen.

Den jämförelsevis starka tillväxten i Sverige under tredje kvartalet var dock tillfällig och berodde bland annat på att offentlig konsumtion ökade och att företagen byggde upp sina lager. Företagen kommer att börja minska sina lager redan fjärde kvartalet.

Under hösten har flera framåtblickande indikatorer, som Inköpschefsindex och Barometerindikatorn, sjunkit till låga nivåer. Det förebådar en sämre tillväxt i svensk ekonomin. BNP faller med 0,5 procent under fjärde kvartalet i år och ökar sedan med blygsamma 0,1 procent första kvartalet nästa år. Först i slutet på 2013 når tillväxten upp till nivåer som innebär att en återhämtning påbörjas. Därefter tar det lång tid innan svensk ekonomi åter är i balans.

Arbetslösheten fortsätter att stiga och når 8,5 procent 2014

Den minskade efterfrågan från både hushåll och företag försvagar arbetsmarknaden. Sysselsättningen, som ökat sedan slutet på 2009, väntas bli oförändrad fjärde kvartalet i år för att sedan minska något nästa år. Personalen används inte för fullt i företagen, vilket innebär att företagen inte behöver anställa fler personer när efterfrågan börjar stiga.

Därför dröjer det till 2014 innan sysselsättningen ökar igen. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften vuxit starkt i förhållande till läget på arbetsmarknaden. Arbetslösheten stiger därför ytterligare och når ca 8,5 procent 2014.

Reporäntan sänks till 0,75 procent

Låg inflation och svag efterfrågan innebär att ekonomin behöver stimuleras av en ännu mer expansiv penningpolitik. Riksbanken sänkte reporäntan med 0,25 procentenheter till 1 procent i december. Sannolikt sänks reporäntan ytterligare redan i februari, till 0,75 procent. Reporäntan bedöms höjas först i slutet av 2014 när inflationen stiger och konjunkturåterhämtningen har tagit fart.

Valda indikatorer

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

BNP till marknadspris

6,6

3,7

0,9

0,8

2,2

   

BNP, kalenderkorrigerad

6,3

3,7

1,2

0,8

2,4

3,0

3,0

2,6

Bytesbalans (1)

6,9

7,3

6,9

6,4

6,0

5,3

4,6

4,2

Arbetade timmar (2)

2,5

2,3

0,4

-0,4

0,5

1,3

1,3

1,0

Sysselsättning

1,1

2,1

0,6

-0,1

0,1

1,1

1,2

1,0

Arbetslöshet (3)

8,4

7,5

7,7

8,3

8,4

7,8

7,1

6,5

Arbetsmarknadsgap (4)

–2,2

–1,1

–1,3

–2,2

–2,2

–1,4

–0,6

0,0

BNP-gap (5)

–3,9

–1,6

–2,0

–2,9

–2,3

–1,2

–0,2

0,3

Timlön i näringslivet (6)

2,5

2,5

3,3

2,7

2,7

2,8

2,9

3,1

Arbetskostnad i näringslivet (2)

–0,8

3,1

3,5

3,0

2,8

2,9

3,0

3,2

Produktivitet i näringslivet (2)

4,2

2,6

1,3

1,5

2,5

2,2

2,1

2,0

KPI

1,2

3,0

0,9

0,4

1,2

1,8

2,3

2,9

KPIF

2,0

1,4

1,0

1,0

1,4

1,5

1,7

2,0

Reporänta (7), (8)

1,25

1,75

1,00

0,75

1,25

1,75

2,25

3,25

Tioårig statsobligationsränta (7)

2,9

2,6

1,6

2,0

3,0

3,7

4,2

4,5

Kronindex, KIX (9)

114,3

107,6

106,1

105,0

103,6

102,7

102,4

102,1

Offentligt finansiellt sparande (1)

0,0

0,2

–0,5

–1,2

–1,1

–0,2

0,7

1,4

Konjunkturjusterat sparande (10)

2,0

1,4

0,8

0,1

–0,1

0,6

1,0

1,5

BNP i världen

5,1

3,8

3,2

3,5

4,2

4,4

4,5

4,4

BNP i OECD

3,0

1,9

1,4

1,4

2,3

2,7

2,7

2,4

Procentuell förändring om inget annat anges.

Källor: SCB, Medlingsinstitutet, Riksbanken, OECD, IMF och Konjunkturinstitutet.
Noter:

  1. Procent av BNP
  2. Kalenderkorrigerad
  3. Procent av arbetskraften
  4. Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar
  5. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP
  6. Enligt konjunkturlönestatistiken
  7. Procent
  8. Vid årets slut
  9. Index 1992-11-18=100
  10. Procent av potentiell BNP

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb