2013-06-19
Konjunkturläget Juni 2013
Långsam återhämtning inleds i höst
Den ekonomiska tillväxten i Sverige var tillfälligt hög första kvartalet. Men än så länge räcker varken omvärldens eller inhemsk efterfrågan för att dra Sverige ur lågkonjunkturen. Förtroendet hos företag och hushåll stiger visserligen, men långsamt och från låga nivåer. Därför inleds återhämtningen först till hösten och konjunkturell balans dröjer till 2017. Det visar Konjunkturinstitutets senaste prognos som publiceras i dag.
BNP växte överraskande starkt i Sverige första kvartalet. Men den underliggande efterfrågan var svag. Både export och investeringar föll, och en stor del av produktionsökningen resulterade i, delvis ofrivilligt, lageruppbyggnad i företagen. Att hushållens konsumtion ökade relativt snabbt berodde bland annat på hög energikonsumtion under den kalla vintern.
Förtroendeindikatorer från exempelvis Konjunkturbarometern och inköpschefsindex ligger på nivåer som indikerar svagare tillväxt än normalt. BNP beräknas ligga still andra kvartalet, framför allt beroende på att företagen har ett behov av att dra ner sina lager.
Dessutom rapporterar företagen, inom främst industrin, om lägre investeringar framöver. Först till hösten väntas efterfrågetillväxten bli så stark att en återhämtning i svensk ekonomi påbörjas.
Hushållen har goda möjligheter att konsumera med stigande real disponibel inkomst, historiskt hög sparkvot och betydande förmögenhet. Och hushållens konsumtion är en viktig drivkraft i efterfrågan, framför allt i år. Nästa år ökar omvärldens efterfrågan snabbare och då blir exportens bidrag till återhämtningen större.
Riksbanken rör inte reporäntan
Arbetslösheten har stigit det senaste året och är nu över 8 procent. När arbetslösheten stiger dämpas löneökningstakten och inflationen. I årets avtalsrörelse har nu en majoritet av de sysselsatta fått nya centrala avtal. Resultatet väntas sammanlagt ge en löneökningstakt i hela ekonomin på i genomsnitt 2,8 procent per år 2013—2015. De ingångna avtalen bäddar därmed för ett lågt inflationstryck kommande år.
Den statistik som inkommit under våren är i huvudsak i linje med Riksbankens senaste prognos.
Konjunkturinstitutet bedömer därför att reporäntan inte sänks i juli. Samtidigt ligger inflationen betydligt under målet och arbetslösheten är hög. Konjunkturinstitutet anser därför att det är motiverat att sänka reporäntan ytterligare redan i sommar för att påskynda återhämtningen och bidra till en snabbare uppgång i inflationen.
Finanspolitiken är expansiv i år
Finanspolitiken i Konjunkturinstitutets prognos innefattar 25 miljarder i år och 20 miljarder nästa år i ofinansierade åtgärder. Därefter kommer det att krävas skattehöjningar om standarden i offentlig service ska bibehållas och överskottsmålet uppnås.
Nyckeltal | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
BNP | 6,6 | 3,7 | 0,7 | 1,5 | 2,5 | |||
BNP, kalenderkorrigerad | 6,3 | 3,7 | 1,1 | 1,5 | 2,7 | 3,1 | 3,0 | 2,6 |
Bytesbalans (1) | 6,9 | 7,3 | 6,7 | 6,3 | 6,2 | 5,4 | 4,9 | 4,3 |
Arbetade timmar (2) | 2,0 | 2,4 | 0,6 | –0,1 | 0,8 | 1,4 | 1,4 | 1,2 |
Sysselsättning | 0,6 | 2,3 | 0,7 | 0,7 | 0,5 | 1,2 | 1,3 | 1,1 |
Arbetslöshet (3) | 8,6 | 7,8 | 8,0 | 8,3 | 8,3 | 7,7 | 7,1 | 6,6 |
Arbetsmarknadsgap (4) | –2,3 | –1,1 | –1,2 | –1,8 | –1,7 | –1,1 | –0,5 | 0,1 |
BNP-gap (5) | –3,6 | –1,5 | –1,9 | –2,1 | –1,7 | –0,8 | –0,1 | 0,3 |
Timlön i näringslivet (6) | 2,6 | 2,4 | 3,1 | 2,8 | 2,7 | 2,8 | 2,9 | 3,1 |
Arbetskostnad i näringslivet (2) | 0,1 | 2,9 | 3,7 | 2,7 | 2,8 | 2,9 | 3,0 | 3,2 |
Produktivitet i näringslivet (2) | 5,0 | 2,4 | 1,2 | 2,3 | 2,3 | 2,0 | 2,0 | 1,8 |
KPI | 1,2 | 3,0 | 0,9 | 0,1 | 0,8 | 1,7 | 2,6 | 3,0 |
KPIF | 2,0 | 1,4 | 1,0 | 1,0 | 1,3 | 1,6 | 1,8 | 2,0 |
Reporänta (7) (8) | 1,25 | 1,75 | 1,00 | 1,00 | 1,00 | 1,50 | 2,25 | 3,25 |
Tioårig statsobligationsränta (7) | 2,9 | 2,6 | 1,6 | 1,8 | 2,4 | 3,2 | 4,0 | 4,5 |
Kronindex, KIX (9) | 114,3 | 107,6 | 106,1 | 102,8 | 102,6 | 102,1 | 101,9 | 101,8 |
BNP i världen | 5,2 | 4,0 | 3,2 | 3,2 | 4,0 | 4,4 | 4,5 | 4,5 |
Offentligt finansiellt sparande (1) | 0,0 | 0,0 | –0,6 | –1,5 | –1,2 | –0,3 | 0,5 | 1,2 |
Maastrichtskuld (1) | 39,4 | 38,4 | 38,1 | 41,2 | 40,8 | 39,7 | 38,0 | 35,8 |
Konjunkturjusterat sparande (10) | 1,9 | 1,4 | 0,3 | –0,7 | –0,5 | 0,2 | 0,7 | 1,2 |
Procentuell förändring om inget annat anges.
Källor: SCB, Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet.
Noter:
- Procent av BNP
- Kalenderkorrigerad
- Procent av arbetskraften
- Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar
- Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP
- Enligt konjunkturlönestatistiken
- Procent
- Vid årets slut
- Index 1992-11-18=100
- Procent av potentiell BNP
