2014-03-26

Konjunkturläget mars 2014

Trevande återhämtning i konjunkturen

Sveriges BNP ökade snabbast i hela EU sista kvartalet i fjol. Ökningen påverkades delvis av tillfälliga faktorer men markerar ändå en trevande vändning uppåt i konjunkturen. Återhämtningen fortsätter under 2014 och 2015. Det visar Konjunkturinstitutets prognos.

BNP ökade med 1,7 procent fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Bilden är en bred uppgång, även om den också visar på tillfälliga effekter som ökade lagerinvesteringar och hög offentlig konsumtion. Utsikterna för exporten ser också allt ljusare ut, med fortsatt stigande BNP-tillväxt i USA och i euroområdet. Även exportorderingången enligt Konjunkturbarometern ökar tydligt.

Minskad ekonomisk osäkerhet, skattesänkningar och expansiv penningpolitik gör att hushållens konsumtion ökar snabbare i år. Under året förstärks hushållens disponibla inkomster med 15 miljarder kronor genom det femte jobbskatteavdraget och skattereduktionen för personer över 64 år. Riksbankens sänkning av reporäntan i december har ytterligare positiva effekter på konsumtionen.

Även på arbetsmarknaden kommer den starkare ekonomin att märkas. Det normala mönstret är att sysselsättningen påverkas av BNP-tillväxten. Därför kommer sysselsättningen att fortsätta öka och arbetslösheten minska framöver. Arbetslösheten beräknas bli 7,9 procent 2014. Med en BNP-tillväxt på i genomsnitt 2,8 procent 2014–2017 bedöms arbetslösheten falla ner till 6,2 procent 2018.

Inflationen i både Sverige och omvärlden är mycket låg. Inflationen blir fortsatt låg 2014 och stiger sedan långsamt för att först i slutet av 2017 nå 2 procent i termer av KPI med fast bolåneränta (KPIF). I Konjunkturinstitutets prognos påbörjas Riksbankens reporäntehöjningar sommaren 2015, därefter höjs reporäntan jämförelsevis långsamt och är 3 procent i slutet av 2018.

Den djupa lågkonjunkturen har motiverat en expansiv finanspolitik som innebär avvikelser från överskottsmålet. Men för att målet ska nås måste finanspolitiska åtstramningar genomföras framöver. I Konjunkturinstitutets prognos innebär det bland annat skattehöjningar inom både stat och kommun.

Är ett bibehållet offentligt åtagande ett hållbart åtagande?

I en ny studie granskas den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna till 2060. Frågan som analyseras är om nuvarande skattesatser i framtiden kommer kunna finansiera ett bibehållet offentligt åtagande.

Slutsatsen är att det för närvarande inte finns några allvarliga obalanser som hotar den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna. Den demografiska utvecklingen innebär dock ökade behov av välfärdstjänster i framtiden.

För att på lång sikt kunna behålla personaltätheten i välfärdstjänsterna behöver skatterna höjas med mellan 1,5 och 2 procent av BNP, såvida inte pensionsåldern höjs över tiden.

Valda indikatorer

 

2011

 

2012

 

2013

 

2014

 

2015

 

2016

 

2017

 

2018

 

BNP till marknadspris

2,9

0,9

1,5

2,6

3,2

3,1

2,5

2,3

BNP, kalenderkorrigerad

2,9

1,3

1,5

2,7

2,9

2,9

2,7

2,4

Bytesbalans (1)

6,2

6,5

6,6

6,1

5,8

5,3

4,8

 4,5

Arbetade timmar (2)

2,0

0,7

0,4

1,1

1,3

1,4

1,1

0,8

Sysselsättning

2,3

0,7

1,0

0,9

1,3

1,1

0,9

0,8

Arbetslöshet (3)

7,8

8,0

8,0

7,9

7,3

6,8

6,5

6,2

Arbetsmarknadsgap (4)

–1,4

–1,5

–1,7

–1,3

–0,8

–0,4

0,0

0,3

BNP-gap (5)

–1,5

–1,8

–2,0

–1,3

–0,6

–0,2

0,1

0,3

Timlön (6)

2,4

3,0

2,6

2,8

2,9

3,1

3,1

3,3

Arbetskostnad i näringslivet (2)

3,3

3,5

1,8

3,2

3,1

3,1

3,2

3,4

Produktivitet i näringslivet (2)

1,6

1,3

1,7

2,0

2,0

1,8

2,0

1,9

KPI

3,0

0,9

0,0

0,1

1,2

2,3

2,6

2,8

KPIF

1,4

1,0

0,9

0,7

1,4

1,6

1,9

2,1

Reporänta (7), (8)

1,75

1,00

0,75

0,75

1,25

1,75

2,25

3,00

Tioårig statsobligationsränta (7)

2,6

1,6

2,1

2,4

2,9

3,5

3,9

4,3

Kronindex, KIX (9)

107,6

106,1

103,0

102,5

100,5

99,2

99,5

99,8

BNP i världen

3,9

3,2

3,0

3,7

4,0

4,1

4,1

4,1

Offentligt finansiellt sparande (1)

0,0

–0,7

–1,3

–2,0

–0,8

–0,3

0,6

1,3

Maastrichtskuld (1)

38,6

38,2

41,5

42,4

41,2

40,3

38,8

36,8

Konjunkturjusterat sparande (10)

1,1

0,2

–1,0

–1,3

 –0,5

 0,0

 0,6

 1,2

Procentuell förändring om inget annat anges.

Källor: SCB, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.
Noter:

  1. Procent av BNP
  2. Kalenderkorrigerad
  3. Procent av arbetskraften
  4. Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar
  5. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP
  6. Enligt konjunkturlönestatistiken
  7. Procent
  8. Vid årets slut
  9. Index 1992-11-18=100
  10. Procent av potentiell BNP

Prognoschef Jesper Hansson presenterar prognosen

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb