2014-06-18

Konjunkturläget juni 2014

Återhämtningen fortskrider i maklig takt

Återhämtningen i svensk ekonomi kommer att ta tid eftersom efterfrågan på svensk export utvecklas trögt. Det finns dock flera ljusglimtar. Sysselsättningsgraden fortsätter att stiga och bostadsbyggandet är på väg att ta fart.

Den inhemska efterfrågan bidrar denna gång mer till BNP-tillväxten än vid tidigare konjunkturåterhämtningar. Exporten är inte lika drivande, vilket beror på den svaga ekonomiska utvecklingen i omvärlden. BNP ökar med 2,2 procent i år och 3 procent nästa år.

I år stimuleras efterfrågan av expansiv ekonomisk politik. Det bidrar till att investeringarna tar fart. Särskilt bostadsinvesteringarna stiger kraftigt med ett historiskt högt antal påbörjade lägenheter i flerbostadshus. På sikt kan detta bidra till att priserna på bostadstäder och därmed hushållens skulder inte utvecklas lika snabbt.

Sysselsättningsgraden fortsätter att öka

De sysselsattas andel av befolkningen i arbetsför ålder fortsätter att stiga. 2014 beräknas 65,9 procent av befolkningen i åldrarna 15-74 år vara sysselsatta, vilket är en uppgång från 64,4 procent 2010 då sysselsättningsgraden bottnade efter finanskrisen.

Under åren 2014—2018 beräknas sysselsättningen öka med ca 1 procent per år. Men samtidigt växer arbetskraften också relativt snabbt vilket innebär att arbetslösheten faller tillbaka långsamt och kommer först mot slutet av 2017 ner till den av Konjunkturinstitutet bedömda jämviktsnivån kring 6,5 procent.

Låga prisökningar

Inflationen, mätt som KPI med fast ränta, var 0,4 procent i maj. Den låga prisökningen förklaras delvis av en svag konjunktur i både Sverige och i omvärlden som gör det svårt för företagen att höja priserna. Inflationen bedöms därför fortsätta att vara låg i år och stiger sedan långsamt för att nå 2 procent 2018.

De låga inflationsutsikterna innebär att Riksbanken sänker reporäntan till 0,50 procent i juli. Fortsatt låga styrräntor i omvärlden bidrar till att den svenska räntan förblir låg under lång tid. En första höjning av reporäntan görs först under senare delen av 2015.

Nyckeltal
Nyckeltal


2012

 

2013

 

2014

 

2015

 

2016

 

2017

 

2018

 

BNP till marknadspris

0,9

1,6

2,2

3,0

3,3

2,8

2,3

BNP, kalenderkorrigerad

1,3

1,6

2,3

2,8

3,1

3,0

2,4

Bytesbalans (1)

6,5

6,8

6,0

5,6

5,1

4,9

4,5

Arbetade timmar (2)

0,7

0,4

1,4

1,2

1,2

1,3

0,9

Sysselsättning

0,7

1,0

1,0

1,2

1,1

1,2

0,9

Arbetslöshet (3)

8,0

8,0

8,1

7,7

7,3

6,7

6,3

Arbetsmarknadsgap (4)

–1,5

–1,9

–1,5

–1,2

–0,8

–0,2

0,2

BNP-gap (5)

–1,9

–2,3

–1,9

–1,3

–0,6

0,0

0,2

Timlön (6)

3,0

2,6

3,0

2,9

3,0

3,1

3,2

Arbetskostnad per timme i näringslivet (2)

3,5

2,0

2,9

3,0

3,1

3,2

3,3

Produktivitet i näringslivet (2)

1,3

1,7

1,3

1,9

2,2

2,0

1,8

KPI

0,9

0,0

–0,1

1,1

2,2

2,6

2,8

KPIF

1,0

0,9

0,5

1,3

1,6

1,8

2,0

Reporänta (7,8)

1,00

0,75

0,50

0,75

1,50

2,25

2,75

Tioårig statsobligationsränta (7)

1,6

2,1

2,1

2,5

 3,0

 3,5

 4,0

Kronindex (KIX) (9)

106,1

103,0

104,7

102,6

100,6

100,6

100,6

BNP i världen

3,2

3,0

3,6

3,9

4,0

4,1

4,1

Offentligt finansiellt sparande (1)

–0,7

–1,2

–2,1

–1,2

–0,5

0,5

1,2

Maastrichtskuld (1)

38,3

40,5

41,6

40,8

39,9

38,3

36,3

Konjunkturjusterat sparande (10)

0,4

–0,7

–1,3

–0,6

0,0

0,6

1,2

Procentuell förändring om inget annat anges.

Källor: SCB, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.

Noter

  1. Procent av BNP
  2. Kalenderkorrigerad
  3. Procent av arbetskraften
  4. Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar
  5. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP
  6. Enligt konjunkturlönestatistiken
  7. Procent
  8. Vid årets slut
  9. Index 1992-11-18=100
  10. Procent av potentiell BNP

Prognosdata

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb