2015-06-17
Konjunkturläget juni 2015
Ekonomin stärks men riskerna kvarstår
Svensk BNP växer i en takt som gör att konjunkturen förstärks framöver. Den inhemska efterfrågan drivs bland annat av hushållens konsumtion och starka bostadsinvesteringar. Även exporten, som under en längre period varit en besvikelse, väntas få en god tillväxt de närmaste åren. Samtidigt ökar riskerna i omvärlden och på hemmaplan, bland annat till följd av uppdrivna tillgångspriser.
Det fortsätter att gå relativt bra för Sverige med en sysselsättning som stiger och god aktivitet på hemmaplan. BNP förväntas öka med 2,8 procent 2015 och 3,2 procent 2016.
Men i den för vår export viktiga omvärlden spretar utvecklingen. I USA föll BNP första kvartalet och även i flera tillväxtekonomier bromsade tillväxten in. Mer positivt är återhämtningen i euroländerna som nu ser ut att stå på fastare grund.
Den inhemska efterfrågan växer jämförelsevis starkt framöver. Det innebär att efterfrågan på arbetskraft ökar, framför allt i offentlig sektor och privata tjänstebranscher. Sammantaget väntas sysselsättningsgraden, det vill säga sysselsättningen som andel av befolkningen 15−74 år, öka till 66,5 procent i år och öka även nästa år.
Samtidigt som sysselsättningen fortsätter att öka så växer arbetskraften i nästan samma takt, bland annat på grund av flykting- och anhöriginvandring. Det gör att arbetslösheten förblir hög länge än. Under 2016 väntas arbetslösheten bli 7,5 procent. En stor andel av de arbetslösa bedöms då tillhöra grupper som har svårt att få en varaktig förankring på arbetsmarknaden.
Riskerna har ökat i takt med uppdrivna tillgångspriser
Riskerna för en svagare konjunkturutveckling dominerar fortfarande. Det låga internationella ränteläget har ökat risken för prisbubblor. I Sverige är den största inhemska risken ett markant fall i bostadspriserna.
En annan risk är att ombalanseringen i den kinesiska ekonomin mot mer konsumtionsledd tillväxt sker abrupt till följd av fallande investeringar. Med ett begränsat utrymme för ekonomisk-politiska stimulanser blir det svårare för många länder att motverka negativa effekter på realekonomin.
Nyckeltal | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
BNP till marknadspris | 1,3 | 2,3 | 2,8 | 3,2 | 2,6 | 2,0 | 1,6 |
BNP, kalenderkorrigerad | 1,3 | 2,4 | 2,6 | 3,0 | 2,8 | 2,1 | 1,6 |
BNP i världen | 3,4 | 3,5 | 3,4 | 3,9 | 4,0 | 3,9 | 3,9 |
Bytesbalans (1) | 6,9 | 6,2 | 6,5 | 6,6 | 6,3 | 5,9 | 5,7 |
Arbetade timmar (2) | 0,3 | 1,8 | 1,4 | 1,6 | 1,7 | 1,1 | 0,4 |
Sysselsättning | 1,0 | 1,4 | 1,2 | 1,4 | 1,6 | 1,1 | 0,4 |
Arbetslöshet (3) | 8,0 | 7,9 | 7,7 | 7,5 | 6,9 | 6,6 | 6,8 |
Arbetsmarknadsgap (4) | –1,9 | –1,3 | –1,3 | –0,8 | 0,0 | 0,4 | 0,1 |
BNP-gap (5) | –2,3 | –1,8 | –1,4 | –0,5 | 0,2 | 0,5 | 0,1 |
Timlön (6) | 2,5 | 2,9 | 2,5 | 3,0 | 3,1 | 3,2 | 3,3 |
Arbetskostnad per timme (2) | 2,1 | 1,8 | 2,9 | 3,5 | 3,1 | 3,2 | 3,3 |
Produktivitet (2) | 0,9 | 0,6 | 1,2 | 1,5 | 1,1 | 1,0 | 1,2 |
KPI | 0,0 | –0,2 | 0,1 | 1,2 | 2,3 | 3,2 | 3,0 |
KPIF | 0,9 | 0,5 | 0,9 | 1,7 | 1,8 | 2,2 | 2,3 |
Reporänta (7,8) | 0,75 | 0,00 | –0,40 | –0,25 | 0,75 | 1,25 | 1,75 |
Tioårig statsobligationsränta (7) | 2,1 | 1,7 | 0,8 | 1,6 | 2,4 | 3,1 | 3,8 |
Kronindex (KIX) (9) | 103,0 | 106,8 | 113,0 | 111,7 | 108,9 | 106,0 | 103,2 |
Offentligt finansiellt sparande (1) | –1,4 | –1,9 | –1,6 | –0,8 | –0,3 | 0,0 | 0,3 |
Strukturellt sparande (10) | –0,8 | –1,3 | –0,9 | –0,4 | –0,3 | –0,2 | 0,3 |
Maastrichtskuld (1) | 38,7 | 43,8 | 45,0 | 43,7 | 42,7 | 41,5 | 40,3 |
Procentuell förändring om inget annat anges.
Källor: SCB, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.
Noter:
- Procent av BNP
- Kalenderkorrigerad
- Procent av arbetskraften
- Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar
- Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP
- Enligt konjunkturlönestatistiken
- Procent
- Vid årets slut
- Index 1992-11-18=100
- Procent av potentiell BNP
