2016-08-31

Konjunkturläget augusti 2016

Finanspolitiken behöver stramas åt

Svensk ekonomi går in i en högkonjunktur. Investeringarna är på en hög nivå och sysselsättningen har utvecklats starkt med minskad arbetslöshet som följd. Den starka konjunkturutvecklingen har också varit positiv för statens finanser. Men allt tyder nu på att det strukturella underskottet ökar både i år och nästa år, vilket avlägsnar finanspolitiken från överskottsmålet.

BNP-tillväxten i Sverige mattades av under det första halvåret efter en mycket stark utveckling 2015. Mycket tyder på att nedgången var tillfällig och att högkonjunkturen fortsätter. BNP ökar med över 3 procent i år.

Tillväxten drivs främst av ökad konsumtion och investeringar. Nästa år avtar investeringarnas tillväxt vilket innebär att BNP ökar långsammare. Då är det istället hushållens konsumtion och exporten som är de främsta drivkrafterna för tillväxten.

Ett bekymmer för den ekonomiska utvecklingen är att många företag har brist på arbetskraft samtidigt som arbetslösheten för vissa grupper är hög. Bristande matchning på arbetsmarknaden bidrar därmed till att sysselsättningsökningen mattas av nästa år.

En hög andel sysselsatta behövs framöver för att klara det ökade trycket på offentligt finansierade tjänster från allt fler äldre och yngre i befolkningen.

I år och nästa år ökar det strukturella underskottet samtidigt som konjunkturen är stark. Finanspolitiken blir därmed något procyklisk, det vill säga den förstärker konjunktursvängningarna. Dessutom ligger det strukturella sparandet långt under även det nya överenskomna överskottsmålet på 1/3 procent av BNP. Sett till konjunkturen och behovet att närma sig överskottsmålet hade det varit mer ändamålsenligt med en stramare finanspolitik.

Med dessa utgångspunkter hade det varit lämpligt om nya åtgärder i budgeten för 2017 åtminstone var fullt finansierade. Det hade minskat behovet av åtstramning 2018 och framåt, då konjunkturutvecklingen är mera osäker.

Begränsade effekter av brexit

Resultatet av britternas folkomröstning påverkar tillväxten i Storbritannien negativt medan effekterna på Sverige blir begränsade. Risken finns dock att beslutet att lämna EU bidrar till att förtroendet för hela EU-samarbetet urholkas, något som skulle kunna få betydligt mer allvarliga följdverkningar.

Nyckeltal

Procentuell förändring om inget annat anges. 

 

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

BNP till marknadspris

2,3

4,2

3,3

2,0

1,9

1,5

2,1

BNP per invånare

1,3

3,1

2,0

0,5

0,6

0,4

0,9

BNP, kalenderkorrigerad

2,4

3,9

3,0

2,3

2,0

1,5

1,9

BNP i världen

3,4

3,1

3,1

3,4

3,7

3,8

3,8

Bytesbalans (1)

4,2

4,8

4,4

4,7

4,6

4,4

4,2

Arbetade timmar (2)

1,8

1,0

2,2

1,4

0,9

0,2

0,3

Sysselsättning

1,4

1,4

1,8

1,3

0,8

0,4

0,4

Arbetslöshet (3)

7,9

7,4

6,7

6,3

6,2

6,4

6,7

Arbetsmarknadsgap (4)

–1,1

–1,1

0,2

0,6

0,8

0,4

0,1

BNP-gap (5)

–2,1

–0,5

0,5

0,7

0,6

0,2

0,0

Timlön (6)

2,8

2,5

2,8

3,2

3,4

3,3

3,3

Arbetskostnad per timme (2)

1,8

4,2

3,7

3,3

3,4

3,3

3,3

Produktivitet (2)

0,5

2,6

0,7

1,0

1,1

1,3

1,6

KPI

–0,2

0,0

1,0

1,4

2,7

3,4

3,1

KPIF

0,5

0,9

1,4

1,7

2,0

2,4

2,2

Reporänta (7,8)

0,00

–0,35

–0,50

–0,25

0,50

1,50

2,50

Tioårig statsobligationsränta (7)

1,7

0,7

0,5

0,8

1,6

2,3

2,9

Kronindex (KIX) (9)

106,8

112,6

110,2

109,2

107,3

105,8

104,3

Offentligt finansiellt sparande (1)

–1,6

–0,1

–0,6

–0,3

0,2

0,6

0,5

Strukturellt sparande

(10)

–0,8

–0,2

–0,5

–0,8

–0,3

0,3

0,5

Maastrichtskuld (1, 8)

44,8

43,4

41,7

40,2

39,1

37,7

36,4

 

1 Procent av BNP. 2 Kalenderkorrigerad. 3 Procent av arbetskraften. 4 Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar. 5 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP. 6 Enligt konjunkturlönestatistiken. 7 Procent. 8 Vid årets slut. 9 Index 1992-11-18=100. 10 Procent av potentiell BNP.

Källor: IMF, SCB, Medlingsinstitutet, Riksbanken, Macrobond och Konjunktur­institutet.

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb