2017-06-21

Konjunkturläget juni 2017

Högkonjunkturen förstärks

Den svenska högkonjunkturen förstärks i år och toppar 2018. Det är exporten som driver på utvecklingen tack vare en starkare global efterfrågan. Uppgången i konjunkturen leder också till att fler får jobb och arbetslösheten faller ytterligare lite. På arbetsmarknaden råder fortsatt brist på många yrkesgrupper men trots det växer inflationen långsamt mot inflationsmålet. Riksbanken avvaktar därför med att höja reporäntan. Finanspolitiken blir neutral nästa år då det finns ett begränsat utrymme för ofinansierade reformer.

BNP-tillväxten i Sverige blir inte fullt lika hög i år som de senaste två åren, men högkonjunkturen fortsätter att förstärkas. Tillväxten drivs i stor utsträckning av export och investeringar, medan offentlig konsumtion växer i lägre takt. Efterfrågan på arbetskraft är hög både i näringslivet och i den offentliga sektorn. Samtidigt innebär de stora matchningsproblemen på arbetsmarknaden att arbetslösheten planar ut på 6,4 procent nästa år.

Det starka arbetsmarknadsläget har inte medfört stigande löneökningar. Istället bedöms låga löneökningar i euroområdet ha haft en återhållande effekt på den svenska lönebildningen. Låga löneökningar bidrar till att inflationen inte når 2 procent förrän 2020. Det innebär en utmaning för Riksbanken som avvaktar med att höja reporäntan till hösten 2018.

Parallellt med de senaste årens konjunkturförstärkning har de offentliga finanserna förbättrats. I Konjunkturinstitutets prognos är utgångspunkten att finanspolitiken anpassas så att det nya överskottsmålet nås 2019. Som ett led i detta antas regeringen bedriva en politik så att det strukturella sparandet ökar 2018 till 0,5 procent av potentiell BNP. I så fall finns det ett utrymme för ofinansierade åtgärder i 2018 års budget på ca 9 miljarder kronor.

Nyckeltal (procentuell förändring)


2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

 

BNP till marknadspris

 

 

4,1

 

 

3,2

 

 

2,5

 

 

2,4

 

 

1,7

 

 

1,8

 

 

1,7

 

 

BNP per invånare

 

 

3,0

 

 

1,9

 

 

1,1

 

 

1,2

 

 

0,7

 

 

0,8

 

 

0,7

 

 

BNP, kalenderkorrigerad

 

 

3,8

 

 

2,9

 

 

2,7

 

 

2,5

 

 

1,8

 

 

1,6

 

 

1,6

 

 

BNP i världen

 

 

3,4

 

 

3,1

 

 

3,6

 

 

3,6

 

 

3,6

 

 

3,5

 

 

3,6

 

 

Bytesbalans (1)

 

 

4,7

 

 

5,1

 

 

5,2

 

 

5,1

 

 

4,9

 

 

4,6

 

 

4,4

 

 

Arbetade timmar (2)

 

 

1,0

 

 

1,7

 

 

1,4

 

 

1,3

 

 

1,0

 

 

0,4

 

 

0,1

 

 

Sysselsättning

 

 

1,4

 

 

1,5

 

 

2,4

 

 

1,0

 

 

0,4

 

 

0,3

 

 

0,2

 

 

Arbetslöshet (3)

 

 

7,4

 

 

6,9

 

 

6,6

 

 

6,4

 

 

6,4

 

 

6,5

 

 

6,7

 

 

Arbetsmarknadsgap (4)

 

 

–1,1

 

 

–0,2

 

 

0,4

 

 

0,9

 

 

1,2

 

 

0,9

 

 

0,3

 

 

BNP-gap (5)

 

 

–0,5

 

 

0,6

 

 

1,3

 

 

1,6

 

 

1,2

 

 

0,8

 

 

0,3

 

 

Timlön (6)

 

 

2,4

 

 

2,4

 

 

2,7

 

 

2,9

 

 

3,3

 

 

3,4

 

 

3,5

 

 

Arbetskostnad per timme (2,7)

 

 

4,1

 

 

3,1

 

 

3,2

 

 

2,8

 

 

3,3

 

 

3,4

 

 

3,5

 

 

Produktivitet (2)

 

 

2,5

 

 

1,0

 

 

1,4

 

 

1,2

 

 

0,8

 

 

1,2

 

 

1,5

 

 

KPI

 

 

0,0

 

 

1,0

 

 

1,7

 

 

1,6

 

 

2,3

 

 

3,2

 

 

2,6

 

 

KPIF

 

 

0,9

 

 

1,4

 

 

1,9

 

 

1,7

 

 

1,9

 

 

2,1

 

 

2,0

 

 

Reporänta (8,9)

 

 

–0,35

 

 

–0,50

 

 

–0,50

 

 

–0,25

 

 

0,50

 

 

1,50

 

 

1,75

 

 

Tioårig statsobligationsränta (8)

 

 

0,7

 

 

0,5

 

 

0,6

 

 

1,1

 

 

1,7

 

 

2,2

 

 

2,7

 

 

Kronindex (KIX) (10)

 

 

112,6

 

 

111,7

 

 

113,9

 

 

112,6

 

 

110,5

 

 

108,3

 

 

106,1

 

 

Offentligt finansiellt sparande (1)

 

 

0,3

 

 

0,9

 

 

0,9

 

 

0,9

 

 

1,0

 

 

0,8

 

 

0,6

 

 

Strukturellt sparande (11)

 

 

–0,1

 

 

0,5

 

 

0,4

 

 

0,5

 

 

0,5

 

 

0,5

 

 

0,5

 

Maastrichtskuld (1)

43,9

 

41,6

 

39,2

 

37,3

 

35,7

 

34,4

 

33,4

 

  1. Procent av BNP.
  2. Kalenderkorrigerad.
  3. Procent av arbetskraften.
  4. Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar.
  5. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP.
  6. Enligt konjunkturlönestatistiken.
  7. Avser anställdas timmar.
  8. Procent.
  9. Vid årets slut.
  10. Index 1992-11-18=100.
  11. Procent av potentiell BNP.

Källor: IMF, Medlingsinstitutet, Riksbanken, SCB och Konjunktur­institutet.

Alla data i Prognosdatabasen

Till prognosdatabasen

Diagram med underlag

Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
PPTX Sammanfattning_juni 2017.pptx Powerpoint, 2.6 MB. 2.6 MB 2017-06-20 13.51
PPTX Internationell konjunkturutveckling_juni 2017.pptx Powerpoint, 2.5 MB. 2.5 MB 2017-06-20 13.53
PPTX Konjunkturen i Sverige_juni 2017.pptx Powerpoint, 4.7 MB. 4.7 MB 2017-06-20 13.53
PPTX Scenario för Svensk ekonomi_juni 2017.pptx Powerpoint, 2 MB. 2 MB 2017-06-20 13.54
PPTX Offentliga finanser_juni 2017.pptx Powerpoint, 1.5 MB. 1.5 MB 2017-06-20 13.55
PPTX Osäkerhet i prognosen_juni 2017.pptx Powerpoint, 1.7 MB. 1.7 MB 2017-06-20 13.55
PPTX Fördjupningar_juni 2017.pptx Powerpoint, 442.5 kB. 442.5 kB 2017-06-20 13.50
PPTX Bilder från presskonferens_juni 2017.pptx Powerpoint, 3.3 MB. 3.3 MB 2017-06-21 10.31

Sändning från presskonferensen