2006-09-20

Lönebildningsrapporten 2006

Ansvarsfull lönebildning 2007-2009 ger högre sysselsättning, lägre arbetslöshet och högre inkomster

Den kommande avtalsrörelsen, som berör 80 procent av alla löntagare, kommer att ha stor inverkan på svensk ekonomi under lång tid framöver. Konjunkturinstitutet har analyserat hur olika handlingsalternativ påverkar arbetslöshet och sysselsättning. Ett av alternativen visar att parterna och medlarna varaktigt kan sänka arbetslösheten och öka sysselsättningen. Även löntagarnas inkomster blir högre.

Konjunkturinstitutet har analyserat hur olika löneutfall i avtalsrörelsen påverkar arbetslöshet och sysselsättning. Här illustrerar vi två av dem - det låga och det höga alternativet. De siffror som redovisas avser genomsnittliga löneökningar i näringslivet. Liksom tidigare kommer givetvis löneökningarna skilja sig åt mellan olika branscher, företag, yrken och individer.

Det låga alternativet innebär att parterna tar ett stort samhällsekonomiskt ansvar så att lönerna ökar med i genomsnitt 3,5 procent per år 2007-2009. Sysselsättningen utvecklas starkt och hamnar nära sysselsättningsmålet 80 procent. Arbetslösheten blir varaktigt lägre än 4 procent.

Det innebär en högre grad av samhällsekonomiskt ansvarstagande än under tidigare avtalsrörelser. I detta alternativ blir löneökningstakten endast 0,3 procentenheter högre än under 2004-2006, trots att arbetsmarknaden blir betydligt starkare.

Det höga alternativet innebär att parterna i mindre utsträckning tar samhällsekonomiskt ansvar så att lönerna ökar med i genomsnitt 4,7 procent per år 2007-2009. I detta alternativ utvecklas arbetsmarknaden svagt. Den öppna arbetslösheten stiger till 5,7 procent. Sysselsättningsuppgången bryts redan 2008 och den reguljära sysselsättningsgraden sjunker till 76,5 procent.

Från 2010 och framåt ökar lönerna i samma takt i de båda alternativen eftersom löneutvecklingen på lång sikt i huvudsak bestäms av Riksbankens inflationsmål och produktivitetstillväxten. I det låga alternativet medför parternas tillfälliga återhållsamhet med löneökningarna att arbetslösheten varaktigt blir 93 000 personer färre än i det höga alternativet. Sysselsättningen blir hela 140 000 personer högre eftersom fler söker sig till arbetsmarknaden när det är lättare att få jobb.

Återhållsamhet 2007-2009 ger löntagarna högre inkomster på sikt

På kort sikt ökar lönerna något långsammare i det låga alternativet. Men även inflationen blir lägre i det låga alternativet och därtill ger den högre sysselsättningen högre skatteintäkter och lägre utgifter för bland annat a-kassa. Förbättringen av de offentliga finanserna förs tillbaka till hushållen genom sänkt skatt. Löntagarkollektivets reala disponibla inkomst blir därmed högre från och med 2009 som en följd av återhållsamheten 2007-2009.

På längre sikt är de indirekta effekterna i form av högre sysselsättning och lägre skatter ännu större. År 2015 vinner löntagarkollektivet 2,5 procent i real disponibel inkomst i det låga alternativet jämfört med det höga. Det betyder att den reala disponibla inkomsten per sysselsatt i genomsnitt blir cirka 7 500 kr högre 2015 med det låga alternativet.

Ekonomiska effekter av parternas agerande

Procentuell förändring, genomsnitt per år

 

 

2007–2009

 

  

 

2010–2015

 

   
 

Låga alternativet

 

Höga alternativet

 

 

Låga alternativet

 

Höga alternativet

 

  
        

 

Parternas agerande:

 

       

 

Timlön (1)

 

 

3,5

 

 

4,7

 

 

 

4,1

 

 

4,1

 

  

 

Arbetskostnad (2)

 

 

3,8

 

 

5,0

 

 

 

4,4

 

 

4,4

 

  

 

Ekonomiska effekter:

 

       

 

Öppen arbetslöshet

 

 

3,8

 

 

5,0

 

 

 

3,7

 

 

5,7

 

  

 

Reguljär sysselsättningsgrad (3)

 

 

79,7

 

 

77,7

 

 

 

79,5

 

 

76,5

 

  

 

Real disponibel inkomst (4)

 

 

2,5

 

 

2,4

 

 

 

2,4

 

 

2,1

 

  

 

BNP, fasta priser

 

 

3,0

 

 

2,4

 

 

 

2,2

 

 

2,0

 

  
        

1 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.
2 Arbetskostnad enligt nationalräkenskaperna exkl. pensionspremierabatt.
3 Procent, andel sysselsatta av befolkningen i åldern 20-64 år, exkl. deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
4 Avser löntagarkollektivet. Deflaterad med hushållens konsumtionsdeflator.
Källa: Konjunkturinstitutet.