2014-11-12

Lönebildningsrapporten 2014

Den tudelade arbetsmarknaden — en utmaning för parterna

Svensk arbetsmarknad är tudelad mellan dem som är fast etablerade och dem som inte är det. I kollektivavtalen beaktas de mindre etablerade i liten grad. För att möta de strukturella utmaningarna behövs både att arbetsmarknadspolitiken och parterna tar hänsyn till utsatta grupper.

Den svenska arbetsmarknaden fungerar på ett övergripande plan väl. Arbetskraftsdeltagandet är högt för både kvinnor och män och lönebildningen har generellt varit ansvarsfull.

Samtidigt är arbetslösheten hög och det finns stora strukturella utmaningar. Exempelvis finns det grupper som har markant lägre chans att få arbete, som de med låg utbildning och utrikes födda. Dessa grupper har svårt att få arbete till rådande lägstalöner.

I Sverige är de kollektivt avtalade lägstalönerna höga både i förhållande till övriga löner och till andra länder. Lönefördelningen är också sammanpressad, dvs det är liten skillnad mellan den lägsta lönen och den genomsnittliga lönenivån.

En sammanpressad lönefördelning kan uppstå om produktiviteten är jämnt fördelad i arbetskraften. Utvecklingen på senare tid antyder dock att produktivitetsskillnaderna har ökat, vilket ställer lönebildningen och arbetsmarknadspolitiken inför nya och svåra utmaningar.

För att överbrygga arbetsgivarens upplevda skillnad mellan den lön som de arbetslösas produktivitet medger och den lön som gäller enligt avtal kan staten betala ut anställningsstöd.

De senaste årens anställningsstöd har främst nått anställda i branscher med låga löner. Stöden kan då antas stötta personer som har svårt att få jobb och bidra till skapandet av arbetstillfällen samtidigt som arbete i högproduktiva branscher blir relativ sett dyrare.

Arbetsmarknadens parter skulle tydligare kunna bidra till en minskad tudelning genom att i högre grad ta hänsyn till utsatta grupper. Det kan göras på olika sätt genom att anpassa lönenivåer och/eller exempelvis införa utbildningskontrakt i avtalsskrivningarna. Samtidigt sätter Sveriges förhållandevis generösa välfärdssystem en gräns för hur mycket lägstalönen kan sänkas.

Vissa grupper är överrepresenterade bland de lägst avlönade

Kvinnor, unga, lågutbildade och utrikesfödda är överrepresenterade bland de lägst avlönade i Sverige. Med lägst avlönad avses den tiondel av löntagarna med lägst lön. En individ som har en låg lön i ett år har det ofta även året efter.

Men sannolikheten att kvarstå i kategorin lägst avlönade minskar över tid. På fem års sikt tillhör runt en tredjedel fortsatt kategorin lägst avlönad. Äldre, lågutbildade och utrikes födda förblir i större utsträckning lägst avlönade. Män och inrikes födda tenderar att klättra högre i lönefördelningen, liksom de som byter jobb.

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb