2016-10-05

Lönebildningsrapporten 2016

Parterna kan påverka arbetslösheten

Högkonjunkturen fortsätter under 2016–2017 och det råder brist på arbetskraft i många sektorer. Samtidigt förstärks uppdelningen på arbetsmarknaden, där de utan efterfrågade färdigheter och utbildning har betydligt högre arbetslöshet. Här kan arbetsmarknadens parter bidra genom väl avvägda avtal för generella löneökningar och lägstalöner som underlättar inträdet på arbetsmarknaden för grupper som står utanför.

Både arbetskraftsdeltagande och sysselsättning är på en hög nivå i Sverige relativt andra länder. Samtidigt är arbetslösheten hög bland vissa grupper där även den genomsnittliga tiden i arbetslöshet är lång. Det gäller särskilt utrikes födda samt personer med låg utbildning. Dessa grupper ökar i antal kommande år, vilket riskerar att driva upp arbetslösheten.

Denna utveckling behöver bemötas från flera håll, bland annat genom lönebildningen och arbetsmarknadspolitiken. Förutsättningarna är bättre än på många år eftersom det finns en stark efterfrågan på arbetskraft för närvarande. Bland annat syns detta i företagens anställningsplaner som är mer positiva än normalt, såväl inom industrin som inom tjänstebranscherna och handeln. Arbetslösheten faller från 6,8 procent i år till 6,3 procent 2018.

Arbetsmarknadens parter kan bidra till en gynnsam arbetsmarknadsutveckling genom att löneökningen inte tar för mycket fart under rådande högkonjunktur. De kan också minska trösklarna för inträde på arbetsmarknaden genom att anpassa lägstalönerna.

Konjunkturinstitutets analys visar att lönesättningen är relativt flexibel i förhållande till konjunkturen, med löner som anpassar sig till det regionala arbetsmarknadsläget. Detta bidrar till att minska variationerna i arbetslösheten över konjunkturcykeln.

Svag produktivitetstillväxt och stigande inflation

En faktor att ta i beaktande för parterna är produktivitetstillväxten som förväntas vara lägre än historiskt genomsnitt under 2017−2020 och i näringslivet uppgå till i genomsnitt knappt 1,8 procent per år. Detta kan jämföras med medelvärdet på 2,1 procent för åren 1980−2015.

En annan faktor är lönsamheten i näringslivet som i nuläget kan betraktas som normal. Inflationsförväntningarna stiger och inflationen mätt med KPIF når 2 procent 2018.

Företag och löntagare har mycket att vinna på att inflationen återförs till inflationsmålet. Det är viktigt att parterna gemensamt litar på inflationsmålet och sluter avtal som är förenliga med målet, då det minskar risken för att Riksbanken tvingas bedriva en politik som skapar onödig variation i arbetslösheten.

Nyckeltal i prognosuppdatering

Procentuell förändring om inget annat anges.

 

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

BNP till marknadspris

2,6

4,1

3,4

2,1

1,9

1,6

2,0

BNP per invånare

1,6

3,0

2,1

0,6

0,6

0,5

0,8

BNP, kalenderkorrigerad

2,7

3,9

3,1

2,3

2,0

1,6

1,8

BNP i världen

3,4

3,1

3,1

3,4

3,7

3,8

3,8

Bytesbalans (1)

4,8

5,4

4,7

5,2

4,9

4,7

4,5

Arbetade timmar (2)

1,8

1,0

2,2

1,3

0,9

0,2

0,3

Sysselsättning

1,4

1,4

1,5

1,3

0,9

0,3

0,5

Arbetslöshet (3)

7,9

7,4

6,8

6,4

6,3

6,6

6,7

Arbetsmarknadsgap (4)

-1,2

-1,1

0,1

0,5

0,7

0,3

0,0

BNP-gap (5)

-2,1

-0,5

0,6

0,7

0,7

0,2

0,0

Timlön (6)

2,8

2,5

2,8

3,2

3,4

3,4

3,5

Arbetskostnad per timme (2)

1,9

4,1

3,7

3,4

3,4

3,4

3,5

Produktivitet (2)

1,0

2,5

0,8

1,1

1,1

1,4

1,4

KPI

-0,2

0,0

1,0

1,3

2,7

3,3

3,1

KPIF

0,5

0,9

1,4

1,6

2,0

2,3

2,2

Reporänta (7,8)

0,00

-0,35

-0,50

-0,25

0,50

1,50

2,50

Tioårig statsobligationsränta (7)

1,7

0,7

0,5

0,8

1,6

2,3

2,9

Kronindex (KIX), (9)

106,8

112,6

110,5

109,5

107,7

106,0

104,4

Offentligt finansiellt sparande (1)

-1,6

0,2

0,0

0,2

0,5

0,5

0,5

Strukturellt sparande

-0,7

-0,1

0,0

-0,3

0,1

0,3

0,5

Maastrichtskuld

44,6

43,2

40,9

39,1

37,9

36,7

35,5

 

Källor: SCB, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.
Noter:

  1. Procent av BNP
  2. Kalenderkorrigerad
  3. Procent av arbetskraften
  4. Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar
  5. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP
  6. Enligt konjunkturlönestatistiken
  7. Procent
  8. Vid årets slut
  9. Index 1992-11-18=100
  10. Procent av potentiell BNP

Videoklipp från pressträffen: Del 1, Del 2

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb