2015-02-20

Årsredovisning 2014

2014 — de svåra avvägningarnas år

Utvecklingen i den svenska ekonomin har under 2014 ställt beslutsfattare inför svåra avvägningar. Vilken penningpolitik bör bedrivas när inflationen ligger långt under målet och konjunkturåterhämtningen vacklar samtidigt som huspriser och skulder stiger snabbt?  Och vilken inriktning ska finanspolitiken ha när arbetslösheten är hög och den offentliga sektorns finansiella sparande ligger långt under överskottsmålet? Ska företagen välja att investera och dra fördel av de låga räntorna eller ska man avvakta i väntan på att konjunkturläget förbättras? Ska Sverige gå före i klimatpolitiken?

Vilket beslut som tas är i hög grad beroende på vad man tror om framtiden. Förbättras konjunkturläget eller försvagas det, planar huspriserna ut eller fortsätter de att stiga, är vi på väg in i en ny era med betydligt lägre tillväxt och svagt inflationstryck? Minskar utsläppen av växthusgaser i den takt som krävs för att Sverige ska nå klimatmålen?

Konjunkturinstitutets uppdrag är att förse beslutsfattare med bästa möjliga underlag. Vår utmaning är att samtidigt påminna om att framtidsbedömningar är mycket osäkra och att all erfarenhet visar att det är svårt att bedöma den ekonomiska utvecklingen på längre sikt.

Regeringen har gett oss i uppgift att analysera den ekonomiska politiken i olika avseenden. Vi ska analysera finanspolitikens inriktning och effekter, särskilt i förhållande till uppsatta mål. Vi ska bedöma budgetutrymmets storlek och analysera penningpolitikens inriktning.

Vi ska utvärdera vilka miljöekonomiska styrmedel som är effektiva. Särskilt i valtider diskuteras ofta våra analyser flitigt i medier och i politiska sammanhang. Det förtjänar att understrykas att analyserna görs därför att regeringen vill att vi ska göra dem. Min tro är att Sverige gagnas av att myndigheter likt Konjunkturinstitutet gör självständiga analyser.

Utöver analyser och prognoser producerar vi också statistik. Varje månad publicerar vi Konjunkturbarometern där hushåll och företag svarar på frågor om hur de ser på det ekonomiska läget. Konjunkturbarometern är en viktig informationskälla för alla svenska prognosmakare och de månatliga rapporterna citeras frekvent i massmedier.

För att vår verksamhet ska anses vara framgångsrik är det centralt att statistiken och analyserna håller hög kvalitet och är trovärdiga.

Under 2014 genomförde Statskontoret en myndighetsanalys av Konjunkturinstitutet. Deras slutsats är att rapporterna från våra tre verksamhetsgrenar — prognos, miljöekonomi och konjunkturbarometrar — håller en hög kvalitet och är relevanta som underlag för ekonomisk politik och miljöpolitik. Goda resultat beror inte bara på att vi har många duktiga ekonomer vid institutet. Minst lika viktigt för en väl fungerande kärnverksamhet är de viktiga insatser som görs av våra stödenheter inom administration/it och information.

Även om vår verksamhet på en övergripande nivå bedöms fungera väl så identifierar Statskontoret förbättringsområden. Vi bör, exempelvis, ta fram riktlinjer för informella kontakter med regeringskansliet och utveckla en myndighetsövergripande kvalitetssäkringsprocess. I anslutning till myndighetsanalysen har en internationell expertgrupp granskat vår prognosverksamhet. De lämnar ett stort antal värdefulla förslag om hur vår verksamhet kan förbättras och vilka prioriteringar som kan göras. För att vi ska fortsätta att utvecklas bör vi ta till oss de viktigaste slutsatserna från Statskontorets och expertgruppens rapporter.

En grundläggande förutsättning för att vi ska kunna bedriva en kvalificerad analysverksamhet är att vi underhåller och utvecklar modeller som bygger på tillämpad modern ekonomisk teori. En återkommande utmaning är att kunna avsätta tillräckliga resurser för det långsiktiga modellarbetet.

För 2014 tvingas jag konstatera att vi inte i önskvärd omfattning hann med att underhålla och utveckla vår miljöekonomiska modell EMEC eftersom regeringsuppdragen visade sig kräva en arbetsinsats som var betydligt större än vi haft skäl att planera för. 

Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare på Konjunkturinstitutet för fina arbetsinsatser under 2014. Konjunkturinstitutets främsta tillgångar är den kompetenta personalen och det goda samarbetsklimatet.

Mats Dillén Generaldirektör

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb