2017-02-21

Årsredovisning för 2016

General­direktörens förord:
En myndighet i takt med tiden, men en konjunktur ur takt med omvärlden

Tillfälliga besökare på Konjunkturinstitutet möter lätt slitna lokaler och bokhyllor med böcker. De kan nog få intrycket av att Konjunkturinstitutet är en myndighet där tiden har stått still. Men skenet bedrar!

Konjunkturinstitutet är i många avseenden en modern och förändringsbenägen organisation med mycket hög makroekonomisk, miljöekonomisk och statistisk kompetens. Jag tillbringade själv en tid på Konjunkturinstitutet som prognoschef för ca tio år sedan och kan som ny generaldirektör konstatera att myndigheten har utvecklats i snabb takt under dessa år. Det gäller bland annat modellstödet som har byggts ut för att förbättra kvaliteten på prognoser, kalkyler och analyser. Detta arbete har fortsatt under 2016:

  • En specificering av den stora nya makroekonomiska modell som är under framtagande redovisades under året.
  • Nya modeller har tagits fram för att beräkna hur finanspolitik påverkar BNP och sysselsättning, och för varu- och tjänsteinflationen.
  • Metoder har tagits fram för att till exempel kunna använda senaste månadsutfall i modeller som använder kvartalsutfall.
  • På det miljöekonomiska området har en faktorefterfrågemodell för tillverkningsindustrin utvecklats som komplement till miljöekonomernas övriga modellstöd.

Ett annat exempel på viktiga förbättringar är det ständigt pågående arbetet med att säkerställa att beräkningssystem och rutiner är säkra, effektiva och väldokumenterade. Under 2016 har också Konjunkturbarometerns beräkningssystem bytts ut till ett effektivare och säkrare system.

De investeringar i modeller och ett säkrare och effektivare systemstöd som har genomförts på senare år har fortsatt under 2016. Min bild är att de resurser som därigenom har frigjorts har bidragit till att Konjunkturinstitutet under ett antal år, trots stram anslagsutveckling, har kunnat utveckla nya produkter, som till exempel rapporten om de offentliga finansernas hållbarhet, samtidigt som pedagogiken i rapporten Konjunkturläget har kunnat förbättras. En annan förbättringsåtgärd som genomförts 2016 är att i princip all prognos- och barometerdata numera läggs ut på webben och därmed görs tillgänglig för allmänheten utan kostnad.

Som ny generaldirektör kan jag inte heller låta bli att imponeras av all den kompetens och den goda kultur som finns på myndigheten. Kulturen präglas av en hög grad av frimodighet och intellektuell rörlighet där olika åsikter bryts mot varandra i myndighetens korridorer, på möten och seminarier. Verksamheten kännetecknas av mycket samspel och hjälpsamhet där man behandlar varandra med respekt. Ett fortsatt fokus på modellstöd, digitalisering och effektivisering av processer samtidigt som en god myndighetskultur vårdas kommer att vara viktiga byggstenar i den inriktning av Konjunkturinstitutets verksamhet som jag vill se under de kommande åren. Kontinuitet i dessa avseenden har också präglat arbetet under min första tid som chef för Konjunkturinstitutet.

Under 2016 har en strid ström av uppdrag från regeringen, andra myndigheter och utredningar genomförts, vid sidan av den löpande verksamheten. Finanspolitiska analyser har exempelvis gjorts av konsekvenserna av olika nivåer på överskottsmålet på uppdrag av Överskottsmålskommittén. Analyser har genomförts av olika åtgärder som riktar sig mot hushållens skuldsättning och bostadsmarknaden på uppdrag av Finansinspektionen (analys av skuldkvotstak med mera) och Finanspolitiska rådet (ränteavdrag).

Effekterna på sysselsättning och lönebildning av stödet för yrkesintroduktionsanställningar har analyserats på uppdrag av regeringen, med slutsatsen att stödet i mycket hög grad trängt undan ordinarie anställningar. I 2016 års miljöekonomiska rapport analyseras den cirkulära ekonomin ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, där Konjunkturinstitutet bland annat granskar effekter och ändamålsenligheten i olika styrmedel på avfallsområdet. En viktig slutsats i rapporten är att en övergång mot en mer cirkulär ekonomi bör fokusera på miljöpolitikens viktigaste uppgift – att minska miljöpåverkan – men att man bör ha mycket lågt ställda förväntningar på andra effekter som ökad sysselsättning eller förbättrad tillväxt. En annan analys som Konjunkturinstitutets miljöekonomer gjort på regeringens uppdrag är hur styrningen mot höjda ambitioner för förnybar energi bör utformas för att vara kostnadseffektiv. Analysen pekar på vikten av att även biodrivmedel möter sina samhällsekonomiska kostnader.

Nästan alla år brukar ekonomer möta nya och spännande utmaningar i makroekonomin som kräver särskild analys och särskilda överväganden. År 2016 har bland annat kännetecknats av att Sverige gått in i en högkonjunktur, medan större delen av den industrialiserade världen fortfarande befinner sig i en mer eller mindre djup lågkonjunktur, om än i en långsam konjunkturåterhämtning. Skillnaden i resursutnyttjande i Sverige och i omvärlden har under 2016 legat på historiskt höga nivåer. Högkonjunkturen i Sverige har bland annat drivits fram av en stark offentlig konsumtion i spåren av höga migrationstal 2015 och starka bostadsinvesteringar. Det låga resursutnyttjandet i omvärlden har dock färgat av sig på pris- och löneutvecklingen i Sverige, som har varit onormalt svag givet det inhemska konjunkturläget. Detta har föranlett Riksbanken att bedriva en exceptionellt expansiv penningpolitik i syfte att få upp inflationen i linje med inflationsmålet. Förhållandena har också inneburit att Konjunkturinstitutet har behövt revidera ner prognoserna för löneökningstakten 2016 förhållandevis mycket under loppet av året. En analys av de makroekonomiska förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2017 var också ett tema i 2016 års Lönebildningsrapport, som därutöver bland annat innehöll en analys av Sveriges internationella konkurrenskraft och analyser av arbetsmarknadsläget för olika grupper med hänsyn till både kön och födelseland samt bedömningar av effekterna av regional arbetslöshet på lönebildningen.

En annan utmaning som kännetecknade prognosverksamheten 2016 var ett par oväntade utfall från det politiska systemet i spåren av allt starkare antietablissemangsrörelser i olika länder. Det gäller bland annat EU-valet i Storbritannien och presidentvalet i USA. Problemet var inte bara att valresultaten blev annorlunda än vad jag och många andra hade förväntat oss, utan också att åtminstone de kortsiktiga effekterna på bland annat tillgångspriser och hushålls och företags förtroende inte blev de som många ekonomer förväntat sig givet valresultaten. En motsvarande politisk osäkerhet kommer att fortsätta 2017, bland annat mot bakgrund av det flertal betydelsefulla politiska val som kommer att äga rum i olika länder.

Urban Hansson Brusewitz, generaldirektör

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb