2008-06-02

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik

Utsläppen av växthusgaser är ett globalt miljöproblem som kan betraktas som historiens största marknadsmisslyckande. Det är viktigt att klimatpolitiken tar hänsyn till vilka åtgärder som ger störst klimateffekt per krona.

Konjunkturinstitutets analys visar att de förslag som ger störst utsläppsminskning per krona är att utöka utsläppshandeln inom EU, att Sverige fortsätter bekosta klimatåtgärder i länder utanför EU och att minska den icke-handlande industrins skatterabatt på koldioxid (CO2).

De förslag som ger minst utsläppsminskning per krona är kilometerskatt, järnvägsinvesteringar och investeringsbidrag för förnyelsebar energi. Konjunkturinstitutets rapport är resultatet av ett regeringsuppdrag att ta fram en samhällsekonomisk analys av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik.

Effektiva klimatåtgärder i klimatberedningens förslag

  • Klimatberedningen föreslår en fortsatt satsning på åtgärder i länder utanför EU (JI, CDM). Konjunkturinstitutets analys visar att dessa s.k. flexibla mekanismer är mycket billigare än inhemska åtgärder. CDM kan också bidra med teknikutveckling och tekniköverföring till utvecklingsländer. En fortsatt satsning på dessa mekanismer är högst motiverad för att man ska få största möjliga klimateffekt per resursinsats. Det finns således starka skäl för att Sverige ska verka för en internationell samordning av klimatpolitiken.
  • Klimatberedningen föreslår minskad nedsättning av CO2-skatten för industri utanför EU:s utsläppshandelssystem och för jord- och skogsbruket, vilket innebär att skattenivån höjs från 21 till 30 öre per kilo CO2. Konjunkturinstitutets analys visar att sänkt nedsättning är en kostnadseffektiv åtgärd.
  • Klimatberedningen föreslår att Sverige bör verka för att EU:s utsläppshandelssystem utvidgas, att utsläppsrätterna auktioneras i större utsträckning och att utsläppstaket sätts mer restriktivt. Konjunkturinstitutets analys visar att ett utvidgat handelssystem medför lägre samhällsekonomiska kostnader i termer av BNP-förluster. Analysen visar att auktionering bland annat ökar den ekonomiska effektiviteten. En restriktiv tilldelning av utsläppsrätter där den handlande sektorn undantas från CO2-skatten lämnar ett ökat utrymme för utsläpp i den icke-handlande sektorn vilket leder till en mindre BNP-förlust.
  • Klimatberedningen föreslår stöd till forskning och teknikutveckling. Konjunkturinstitutets analys visar att styrmedel som prissätter CO2-utsläppen kan behöva kompletteras med åtgärder som främjar teknisk utveckling. Tekniksubventioner bör vara teknikneutrala för att minska risken för inlåsningseffekter och stöd till forskning bör vara så breda som möjligt.

Ineffektiva klimatåtgärder i klimatberedningens förslag

  • Klimatberedningens förslag om en kilometerskatt på 1 krona per fordonskilometer för tunga lastbilstransporter kan inte motiveras av klimatpolitiska skäl. Konjunkturinstitutets analys visar att en kilometerskatt inte är en effektiv klimatåtgärd för att reducera CO2-utsläppen.
  • Klimatberedningens förslag om att järnvägskapaciteten bör öka med minst 50 procent är den dyraste åtgärden för att reducera CO2-utsläppen. Järnvägsinvesteringar bör införas om de är samhällsekonomiskt lönsamma och inte enbart av klimatpolitiska skäl.
  • Klimatberedningen föreslår fortsatta investeringsstöd. Konjunkturinstitutets analys visar att stöd till förnyelsebar energi inte kan motiveras generellt eftersom sådana projekt redan gynnas av CO2-skatten som bidrar till energiomställningen. Tidigare investeringsstöd har inte varit kostnadseffektiva och ger upphov till höga administrationskostnader och incitamentsproblem.

Andra viktiga slutsatser i analysen

  • Klimatberedningens förslag om en höjning på 70 öre per liter och en indexering av drivmedelsskatten ökar divergensen i CO2-beskattningen och medför större BNP-förlust än en generell höjning av CO2-skatten.
  • Klimatberedningen stödjer en utbyggnad av vindkraften enligt planeringsmålet om 30 TWh. Analysen visar att certifikatsystemet och utsläppshandeln utgör starka incitament för en fortsatt utbyggnad av landbaserad vindkraft. För en utbyggnad av havsbaserad vindkraft krävs ytterligare styrmedel. Det finns dock inga samhällsekonomiska motiv för särskilda stöd till havsbaserad vindkraft.
  • Konjunkturinstitutets analys av Klimatberedningens skatteförslag visar att de leder till minskade CO2e-utsläpp med 1,3 Mton, vilket är 0,7 Mton mindre än Klimatberedningens beräkningar.
  • Klimatberedningens skatteförslag minskar CO2-utsläppen med 1,3 Mton och BNP-förlusten blir 9 miljarder. Konjunkturinstitutets jämförelse med en generell höjning av CO2-skatten till 160 öre minskar CO2-utsläppen med 1,3 Mton och BNP-förlusten blir 4 miljarder.

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb