2009-06-30

Kostnadseffektiviteten i stödet till energiinvesteringar i lokaler för offentlig verksamhet

Kostnadseffektiviteten i stödet till energiinvesteringar i lokaler för offentlig verksamhet

Konjunkturinstitutet har analyserat Offrot-stödets kostnadseffektivitet som ett uppdrag för Boverket. I maj 2005 infördes Offrot-stödet till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet.

Boverket administrerade stödet medan länsstyrelsen i det län där lokalerna var belägna beslutade om vilka ansökningar som skulle beviljas. Stödet som omfattade 2 miljarder kronor uppgick till 30 procent av de stödberättigade kostnaderna och fördelades fram till december 2008.

Det så kallade Offrot-stödet som skulle fördelas under fyra år har varit överflödigt som klimatpolitiskt styrmedel. Även utformningen av stödet har varit bristfällig. Det dåliga resultatet beror bland annat på följande:

  • Stödet har inte fördelats kostnadseffektivt eftersom de åtgärder som ger störst effekt per bidragskrona inte har prioriterats i ansökningsprocessen. Kraven på åtgärderna har varit låga och stödet har fördelats enligt principen "först till kvarn".
  • Det klimat- och energipolitiska motiven har varit bristfälliga och det har förekommit dubbelstyrning genom att stödet inte bedömts i relation till andra ekonomiska styrmedel. Exempelvis har utsläppen av växthusgaser redan funnits med i marknadsaktörernas kostnader via koldioxidskatten och EU:s utsläppshandelssystem.

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb