2014-06-12

Makroekonomiska effekter av ett bostadsprisfall i Sverige

Makroekonomiska effekter av ett bostadsprisfall i Sverige

En nedgång i bostadspriserna i Sverige med 20 procent under ett år skulle enligt modellberäkningar förväntas minska hushållens konsumtion med knappt två procent efter ett drygt år. På uppdrag av Finansinspektionen har Konjunkturinstitutet analyserat makroekonomiska effekter av ett bostadsprisfall.

Svenska bostadspriser har ökat trendmässigt under en längre period med en real bostadsprisuppgång 2000—2013 på ungefär 85 procent.
Att den varaktiga bostadsprisuppgången i Sverige har sammanfallit med en ökad skuldsättning bland hushållen har föranlett en intensiv debatt om förekomsten av finansiella obalanser i den svenska ekonomin och vilka makroekonomiska effekter en eventuell korrigering av dessa obalanser skulle innebära.

Mot denna bakgrund är det således av stor vikt att bättre förstå magnituden på de realekonomiska effekter ett bostadsprisfall skulle kunna ge upphov till.

Scenario med 20 procents prisfall

Enligt den empiriska modell som används i studien innebär ett scenario där bostadspriserna faller med 20 procent under ett år att hushållens konsumtion är knappt 2 procentenheter lägre efter ett drygt år jämfört med om inget prisfall hade ägt rum. Arbetslösheten är 1,5 procentenheter högre efter knappt två år. Effekterna är väl i linje med resultat från liknande studier för Sverige och andra länder.

Om bostadsprisfallet skulle sammanfalla med andra störningar i den svenska ekonomin skulle effekten på hushållens konsumtion sannolikt bli något större. Om fallet blir mer varaktigt, eller vore ett resultat av en större internationell kris, skulle effekterna öka ytterligare.

Det ska påpekas att modellresultaten omgärdas av ett betydande mått av osäkerhet och konsumtionseffekterna skulle både kunna bli större och mindre.

Goda förutsättningar att möta nedgång

Den samlade bedömningen är att effekterna av ett isolerat bostadprisfall av den magnitud som undersöks i studien i sig inte behöver få allvarliga konsekvenser för svensk ekonomi.
Sverige har i ett internationellt perspektiv goda offentligfinansiella förutsättningar att möta en nedgång i efterfrågan. Det begränsade utrymmet för penningpolitisk stimulans kan därför kompletteras med mer expansiv finanspolitik.

Hushållens sparande är i utgångsläget också på en historiskt hög nivå, vilket sannolikt dämpar effekterna på hushållens konsumtion vid ett bostadsprisfall.

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb