2014-08-25

En statistisk analys av revideringar till nationalräkenskapsdata

En statistisk analys av revideringar till nationalräkenskapsdata

I rapporten analyseras historiska revideringar av nationalräkenskapsdata utifrån tre aspekter: volatilitet, väntevärdesriktighet och prognoseffektivitet. Resultaten indikerar att nationalräkenskapsdata revideras på ett sätt som kan vara problematiskt för dem som använder statistiken.

Att det förekommer revideringar av utfall från nationalräkenskaperna är naturligt och bör bidra till en successivt mer rättvisande bild av hur den svenska ekonomin såg ut vid en viss tidpunkt. Samtidigt försvåras arbetet för prognosmakare och ekonomiska beslutsfattare av att den först publicerade statistiken inte nödvändigtvis ger en korrekt bild.

Stora revideringar av data kan också komplicera utvärderingar av den förda ekonomiska politiken om reviderade serier ger en annan bild av ekonomin vid utvärderingstillfället än vad som var fallet när ett beslut togs.

Stor volatilitet i revideringarna av produktionen inom olika branscher

Resultaten från analysen av svenska nationalräkenskapsdata visar på problematiska aspekter av revideringarnas egenskaper — mer för produktionssidan än för BNP och användningssidan.

Den höga volatiliteten på produktionssidan gör det svårt att dra några slutsatser för de mindre delbranscherna utifrån preliminära kvartalsutfall. Det begränsar även möjligheterna att göra bra detaljerade branschprognoser, något som användare av data och prognoser på branscher bör vara uppmärksamma på.

Hög volatilitet är olycklig, men bedöms huvudsakligen bero på att inledande publiceringar baseras på ofullständiga underlag. Att komma tillrätta med det problemet, exempelvis genom utökad statistikinsamling, bedöms emellertid vara svårt och behöver inte nödvändigtvis öka samhällsnyttan.

Systematisk underskattning av vissa variabler

Det förefaller finnas brister avseende väntevärdesriktighet för ett antal variabler, bland annat BNP. Brister i väntevärdesriktighet och prognoseffektivitet indikerar att det kan finnas möjligheter att förbättra statistikproduktionen.
Systematiska över- eller underskattningar försämrar förutsättningarna för en hög prognosprecision. Det vore önskvärt att orsakerna undersöks så att eventuella brister kan åtgärdas.

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb