2015-03-25

Specialstudie 43: Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Andelen äldre i befolkningen ökar de kommande decennierna, vilket förväntas innebära ett ökat behov av välfärdstjänster. I årets analys av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna betonas vikten av ett förlängt arbetsliv och ett hälsosamt åldrande för att balans ska uppnås i de offentliga finanserna framöver.

Sedan några år tillbaka har den demografiska försörjningskvoten börjat öka, vilket delvis sammanfaller med att den stora gruppen individer födda på 1940-talet har uppnått pensionsålder. Försörjningskvoten kommer att fortsätta öka till mitten av 2030-talet, i takt med att andelen äldre i befolkningen stiger.

En bidragande orsak till att andelen äldre ökar är att medellivslängden förväntas fortsätta att stiga. Den förväntade återstående medellivslängden för en 65-åring är idag ca 20 år; 2050 förväntas den vara nästan 24 år och år 2100 hela 27 år.

Alternativa scenarier belyser vikten av förbättrad hälsa

I rapporten studeras fyra scenarier. I basscenariot antas pensionsåldern vara densamma som idag, samtidigt som behovet av välfärdstjänster i varje åldersgrupp förblir oförändrat på dagens nivå.

I tre alternativscenarier studeras effekterna på de offentliga finanserna av höjd pensionsålder och minskat beroende av välfärdstjänster i framtiden.

Anpassad finanspolitik i takt med förändrade demografiska förutsättningar

Inget av scenarierna i rapporten ger i strikt mening balanserade offentliga finanser på lång sikt. I scenarierna ökar offentlig konsumtion i förhållande till BNP med ca 3 pro-centenheter till mitten av 2030-talet, vid bibehållet offentligt åtagande. En sådan utveckling i kombination med oförändrade skatter skulle fördjupa det underskott som råder i de offentliga finanserna redan idag.

Rapporten innehåller beräkningsexempel på vilka framtida skattehöjningar som behövs för att finansiera ett bibehållet offentligt åtagande på dagens nivå. För att uppnå ett offentligt sparande på noll varje år framöver skulle en omedelbar skattehöjning på ca 1,5 procent av BNP behövas för att justera nuvarande underskott i det offentliga sparandet.

I rapportens mest optimistiska scenario behöver skatterna därefter höjas successivt med ungefär 2 procent av BNP till mitten av 2030-talet för att möta det stigande behovet av välfärdstjänster. I slutet av framskrivningen är skattekvoten drygt 43 procent i det mest optimistiska alternativscenariot, bara marginellt högre än idag.

I det mer pessimistiska basscenariot skulle skatterna däremot fortsätta behöva höjas även efter 2030-talet. I slutet av framskrivningsperioden är skattekvoten nästan 50 procent i basscenariot, ca 7 procentenheter högre än i dag.

Ett av Konjunkturinstitutets återkommande uppdrag är att utvärdera den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna. Långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna råder om de offentliga inkomsterna och utgifterna över tiden är balanserade på ett sätt att de inte ger upphov till långvariga strukturella underskott.

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb