2015-04-14

Specialstudie 44: Utvärdering av makroekonomiska prognoser

Utvärdering av makroekonomiska prognoser 

Svenska prognosinstitut överskattade BNP-tillväxten, inflationstakten, reporäntan och det offentligfinansiella sparandet i sina prognoser för 2014. Samtidigt underskattades sysselsättningstillväxten och timlöneutvecklingen. Det visar Konjunkturinstitutets utvärdering av elva prognosinstituts prognoser för tre tidsperioder: 2014, 1997-2014 och 2011-2014.        

För 2014 var både Konjunkturinstitutets och regeringens genomsnittliga prognosfel generellt närmare noll än genomsnittet för alla prognosinstitut.Konjunkturinstitutets prognosprecision var något lägre än genomsnittet för inflationen, reporäntan och det offentligfinansiella sparandet och nära snittet för BNP-tillväxten, arbetslösheten, sysselsättningen och timlönen.Regeringens prognosprecision var något bättre än genomsnittet för BNP-tillväxten och inflationen och nära genomsnittet för övriga variabler.

Små överskattningar 1997-2014

För perioden 1997-2014 överskattade prognosinstituten utfallen för BNP-tillväxten, arbetslösheten, inflationstakten, reporäntan och det offentligfinansiella sparandet. Dock var överskattningarna överlag relativt små, särskilt för prognoser för innevarande år. Undantaget var reporäntan som överlag har överskattats relativt kraftigt. Konjunkturinstitutets prognosprecision var nära eller bättre än genomsnittet för alla prognosinstitut för alla variabler och för både innevarande och nästkommande år. För inflationen, både mätt med KPI och KPIF, tillhör Konjunkturinstitutet tillsammans med regeringen de prognosinstitut som haft högst träffsäkerhet 1997-2014.

Inflationen betydligt lägre än väntat 2011-2014

Perioden 2011-2014 överskattade prognosinstituten utfallen för samtliga variabler. Överskattningen var särskilt stor för inflationen och reporäntan. Prognosprecisionen var i genomsnitt för alla prognosinstitut bättre under perioden 2011-2014 än under perioden 1997-2014. Konjunkturinstitutets prognosprecision var nära eller bättre än genomsnittet för alla undersökta variabler. Regeringen utmärker sig under 2011-2014 genom att tillhöra dem som har sämst prognosprecision för innevarande och nästkommande års arbetslöshet men att tillhöra de bättre på att prognostisera inflationen.

Årlig prognosutvärdering

Till Konjunkturinstitutets uppdrag hör att årligen redovisa och analysera precisionen i prognoserna. Den ska också jämföras med andra prognosinstituts, däribland regeringens. Genomsnittliga prognosfel, medelfel, används för att undersöka om prognosinstituten tenderar att under- eller överskatta utfallen. Träffsäkerheten, eller prognosprecisionen, utvärderas med hjälp av medelabsolutfel och rotmedelkvadratfel. Prognosutvärderingen har tidigare ingått i marsutgåvan av Konjunkturläget, men publiceras sedan 2015 som en egen rapport.          

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb