2015-08-14

Specialstudie 45: Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor

Balansmål ger större budgetutrymme men mindre marginal för att möta kriser

Konjunkturinstitutet bedömer att den finanspolitiska hållbarheten inte äventyras av en övergång till ett balansmål. Vidare visar analysen att den långsiktiga nivån på skatter och utgifter, liksom den långsiktiga sysselsättningen, inte påverkas i någon högre grad.

Avvägningen vid valet av mål är istället mellan högre säkerhetsmarginaler i framtiden och lägre skatter eller högre utgifter under de närmaste decennierna. Att bygga upp säkerhetsmarginaler gynnar i viss utsträckning framtida generationer på bekostnad av dem som arbetar nu.

Ju högre vikt som fästs vid goda säkerhetsmarginaler och möjligheten att bedriva en ambitiös stabiliseringspolitik vid större konjunkturnedgångar, desto mer talar för att överskottsmålet ska behållas. Men avvägningen mellan säkerhetsmarginaler och budgetutrymme är i slutänden politisk.

Överskottsmålet har bidragit till att de offentliga finanserna står väl rustade för att möta en stigande försörjningsbörda de kommande decennierna. Men om det offentliga åtagandet ska bibehållas på nuvarande nivå måste skatterna höjas, både med det nuvarande överskottsmålet och vid ett balansmål. Ett balansmål skulle skapa ett visst temporärt utrymme för lägre skatter eller högre utgifter fram till 2040 men inget utrymme på riktigt lång sikt.

På lång sikt väntas valet av målnivå inte påverka sysselsättningen nämnvärt. På kort sikt hämmas dock sysselsättningsutvecklingen något av en finanspolitik anpassad mot nuvarande överskottmål, jämfört med ett balansmål.

Åtstramningar i en konjunkturuppgång är dock en naturlig del av en ambitiös stabiliseringspolitik. Det skulle skada den finanspolitiska trovärdigheten att tillmäta kortsiktiga effekter stor vikt vid valet av finanspolitiskt mål.

Stärk uppföljningen och planera redan nu för framtida översyn av målet

Regeringen följer idag upp överskottsmålet med flera indikatorer och baserat på prognoser som un-derskattar utgiftsutvecklingen i offentlig sektor. Detta medför en oklarhet kring huruvida målet nås, vilket talar för att förstärka uppföljningen. Detta kan göras genom att ge Finanspolitiska rådet mandat att identifiera målavvikelser.

Om regeringen däremot även fortsättningsvis ska följa upp målet bör detta ske baserat på en mer sannolik utgiftsutveckling än den som för närvarande presenteras i de ekonomiska propositionerna. Konjunkturinstitutet bedömer vidare att det skulle stärka målets roll och finanspolitikens trovärdighet om det utarbetades en tågordning för en regelbunden översyn av saldomålet.

Om uppdraget

Regeringen gav i mars Konjunkturinstitutet uppdraget att utreda konsekvenserna av att ändra målet för den offentliga sektorns finansiella sparande från en procent av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln till noll i genomsnitt.

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb