2016-03-01

Specialstudie 47: Hållbarhetsrapport 2016 för de offentliga finanserna

Dagens skatter kan inte finansiera ett bibehållet offentligt åtagande

De offentliga finanserna står inför både kortsiktiga och långsiktiga utmaningar. I närtid handlar det om kostnader för framför allt asylmottagandet och på längre sikt om en åldrande befolkning. För att inte öka den offentliga skulden behöver antingen skatterna höjas eller utgifterna bromsas, genom exempelvis minskad personaltäthet i vård, skola och omsorg.

Nuvarande skattesatser kommer inte att räcka för att finansiera ett välfärdsåtagande på dagens nivå de kommande 25 åren. Den växande andelen äldre i befolkningen kommer att leda till stigande offentliga utgifter som andel av BNP framöver, i takt med att behovet av äldreomsorg stiger.

Att upprätthålla nuvarande personaltäthet i välfärdstjänsterna med oförändrat skattetryck skulle innebära att nuvarande underskott i de offentliga finanserna successivt stiger och når 3 procent av BNP år 2040. I ett sådant scenario skulle den offentliga skulden fördubblas som andel av BNP till 2040.

För att finansiera ett bibehållet välfärdsåtagande framöver och samtidigt hålla de offentliga finanserna i balans skulle skattekvoten – skatter och avgifter som andel av BNP – behöva öka med ca 3 procentenheter till 2040. En del av skattehöjningen skulle gå till att täcka det strukturella underskott som råder idag i de offentliga finanserna. Höjningen skulle innebära att skattekvoten blir 45,7 procent, ungefär motsvarande 2006 års nivå.

I rapportens huvudscenario stiger den genomsnittliga pensionsåldern med ungefär ett år till 2040. Likaså antas behovet av välfärdstjänster successivt minska för de äldre.

I ett pessimistiskt alternativscenario, i vilket både utträdesåldern från arbetsmarknaden och behovet av välfärdstjänster är oförändrade på dagens nivåer, ökar underskottet i de offentliga finanserna ytterligare. Under dessa antaganden skulle skatterna behöva höjas ytterligare med 1 procent av BNP till 2040 för att uppnå balans i de offentliga finanserna.

Om uppdraget:

Konjunkturinstitutet gör på uppdrag av regeringen varje år en bedömning av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna. Bedömningen baseras på framskrivningar av offentliga inkomster och utgifter som sträcker sig i huvudsak till 2040, men i rapporten redovisas även framskrivningar till 2100. Analysen syftar till att i ett tidigt skede hitta potentiella obalanser i de offentliga finanserna så att de kan justeras innan problem uppstår. Osäkerheten i långsiktiga beräkningar av detta slag manar till en försiktig tolkning. Men de utgör ändå ett viktigt underlag när finanspolitiska mål, till exempel saldomål, ska formuleras eller ändras.

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb