Så gör vi prognoser

Konjunkturinstitutet gör varje kvartal prognoser för svensk och internationell ekonomi, med fördjupade analyser kring aktuella makroekonomiska frågor. Prognoserna publiceras i rapporten Konjunkturläget.

Arbetet med att ta fram en konjunkturprognos börjar med ett internt startmöte. Startmötet är en gemensam utgångspunkt för prognosens olika delar. På mötet går vi igenom frågor som väntas bli viktiga, ny statistik och andra indikatorer som kommit in sedan den senaste prognosen.

Efter startmötet inleds själva prognosarbetet. Eftersom Sveriges ekonomi är starkt utrikesberoende gör vi först en prognos för den internationella ekonomin. Vi gör också en preliminär prognos för räntor och växelkurs.

Konjunkturbarometern viktigt prognosunderlag

Ett annat underlag är information som grundar sig på förväntningar. Vår egen Konjunkturbarometer är exempel på sådan information.

Konjunkturbarometern ger en snabb bild av svenska företag och hushålls syn på ekonomin, både utfall, nuläge och förväntningar för viktiga ekonomiska variabler.

En gemensam bild av svensk ekonomi

Efter det första gemensamma stormötet fortsätter arbetet med att göra en prognos för de enskilda variablerna som till exempel BNP, efterfråge-, produktion- och inkomstsidan arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner, inflation och offentliga finanser.

Därefter presenterar specialisterna på de olika områdena sina prognosförslag. Prognoserna för de olika variablerna ska hänga ihop, därför innebär prognosarbetet ett stort antal större och mindre omräkningar. Mot slutet träffas alla specialister igen vid ett avstämningsmöte för att göra en sista kontroll av att prognosens olika delar är konsistenta och för att avsluta beräkningsarbetet.

Parallellt med prognosberäkningarna skriver de områdesansvariga experterna texter om sina respektive områden till rapporten Konjunkturläget. Texternas innehåll och språk diskuteras och granskas. Målet är att så många som möjligt ska kunna ta del av rapporten. Därför arbetar vi mycket med pedagogik och begriplighet.

Statistiskt underlag för prognoserna

Den statistiska basen för våra analyser utgörs till stor del av SCB:s nationalräkenskaper. Statistik över prisutvecklingen i konsument- och producentledet kommer också från SCB. De viktigaste källorna för arbets­marknads­statistiken är SCB och Arbetsförmedlingen. För de offentliga finanserna använder vi statistik från Ekonomi­styrnings­verket (ESV). Statistik över räntor och växelkurser hämtar vi från Riksbanken. Den internationella statistiken hämtas från olika nationella källor, exempelvis motsvarigheten till SCB i andra länder, samt internationella organisationer som OECD, IMF.

Dela

Dela
Tipsa en kompis

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb