Rekordlåga renoveringsplaner bland hushållen

Bilden skiljer sig dock kraftigt mellan sektorerna (se diagram 2). Lönsamhetsomdömena i tillverkningsindustrin har stärkts jämförelsevis mycket sedan frågan senast ställdes i juli och är betydligt starkare än normalt. I tjänstesektorn och handeln uppger å andra sidan företagen att lönsamheten är dålig och lönsamhetsomdömena är betydligt svagare än det historiska genomsnittet. Skillnaden mellan lönsamhetsomdömena i tillverkningsindustrin och tjänstesektorn respektive handeln har aldrig tidigare varit så stor som nu.¹

¹Det ställs ingen fråga om lönsamhet till byggsektorn.

¹ Konfidensindikatorn beräknas inte utifrån de enskilda frågorna i tabellen ovan. Frågorna som ingår i respektive sektors konfidensindikator är de frågor som ingår i näringslivets konfidensindikator.
² I efterfrågeläget för totala näringslivet vägs följande frågor ihop: total orderstock, nulägesomdöme, (Tillverkningsindustri), uppdragsvolym, nulägesomdöme, (Tjänstesektorn), försäljningssituation, nulägesomdöme, (Handel) och orderstock, nulägesomdöme, (Bygg- och anläggningsverksamhet).

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Företagen inom bygg- och anläggningsverksamhet rapporterar fortsatt om ett minskat byggande de senaste tre månaderna och det i betydligt större utsträckning än normalt.

Samtidigt blev företagens förväntningar på byggandet under de kommande tre månaderna än mer pessimistiska. Byggföretagen blev också mer pessimistiska om byggmarknaden på ett års sikt och det är betydligt fler företag än normalt som tror att byggmarknaden kommer att försämras under det kommande året.

Knappt tre av fyra byggföretag rapporterar att orderstockarna har minskat de senaste tre månaderna. Nettotalet för frågan är på sin lägsta nivå sedan 2012 och mest negativ syn på orderstockens utveckling har husbyggarna.

Byggföretagen fortsätter att rapportera att antalet anställda har minskat de tre senaste månaderna och det i högre utsträckning än i september. Bilden skiljer sig dock mellan husbyggarna där en stor andel företag uppger att antalet anställda har minskat och anläggningsbyggarna där antalet anställda uppges vara ungefär oförändrat de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna pekar på en minskning i personalstykan både bland hus- och anläggningsbyggare på tre månaders sikt.

Andelen företag som uppger att otillräcklig efterfrågan begränsar byggandet ökade ytterligare något i oktober till knappt 70 procent. Andelen företag som svarar att brist på material och/eller utrustning begränsar byggandet har minskat under året och det är nu endast 1 procent av företagen som uppger detta svarsalternativ. Detta kan jämföras med hur det såg ut förra året då det under flera undersökningar var över 30 procent av företagen som uppgav detta svarsalternativ.

Byggföretagen fortsätter att rapportera om minskade anbudspriser de senaste tre månaderna. Fler företag förväntar sig minskade anbudspriser under de kommande tre månaderna jämfört med i september.

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Försäljningsvolymen de senaste tre månaderna är i stort sett oförändrad, vilket är en förbättring jämfört med i september. Även förväntningarna på försäljningen de kommande tre månaderna har förbättrats och det är fler företag som förväntar sig ökad försäljning än som väntar sig minskad försäljning. Sammantaget är dock företagen betydligt dystrare än normalt gällande kommande försäljningsvolym.

Företagens omdöme om försäljningssituationen försämrades och är betydligt svagare än normalt. Det är fler företag som svarar att de förväntar sig att försäljningssituationen kommer bli bättre de kommande sex månaderna, än som förväntar sig att den kommer bli sämre. Dock är förväntningarna betydligt dystrare än normalt.

Företagen uppger att antalet anställda har minskat. Även anställningsplanerna pekar på fortsatta minskningar i personalstyrkan. Andelen företag som upplever brist på personal är i stort sett oförändrad och något högre än normalt. I partihandeln är det betydligt färre företag än normalt som upplever arbetskraftsbrist, medan läget är det omvända i dagligvaruhandeln, där betydligt fler företag än normalt uppger att de har brist på personal.

Det är betydligt fler företag som svarar att de höjt priserna de senaste tre månaderna, än som uppger att de sänkt priserna. Nettotalet har dock fallit de senaste månaderna. Tre av fyra företag som uppgav att de höjt priserna angav förändrade världsmarknadspriser eller växelkurs som viktigaste orsak till prishöjningen, medan knappt 20 procent angav förändrade inhemska kostnader (se diagram 3). Sedan frågan började ställas 2015 har svarsalternativet med förändrade världsmarknadspriser eller växelkurs alltid varit det vanligaste alternativet. Lönsamhetsomdömet är fortsatt betydligt dystrare än normalt och förutom undersökningen i april i år har omdömena inte varit så här låga sedan 2009. Företagen förväntar sig även att försäljningspriserna kommer att fortsätta öka de kommande tre månaderna. De senaste två kvartalen har ungefär lika många företag förväntat sig ökade inköpspriser som har förväntat sig ökade försäljningspriser, efter att det under två år varit fler som förväntat sig ökade inköpspriser än som förväntat sig ökade försäljningspriser.

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Tjänsteföretagen rapporterar i större utsträckning än tidigare att deras verksamhet har försämrats de senaste tre månaderna. Företagens syn på volymen på inneliggande uppdrag är oförändrad och är mer negativ än normalt. Efterfrågan på företagets tjänster bedöms ha minskat i större utsträckning än i september och ligger betydligt under det normala. Även förväntningarna på efterfrågan på sex månaders sikt har fallit. Lönsamheten har försämrats och jämförelsevis många företag uppger att lönsamheten är dålig.

Tjänsteföretagen rapporterar för första gången sedan mars 2021 att antalet anställda har minskat de senaste tre månaderna. Anställningsplanerna har också sjunkit och pekar på en oförändrad personalstyrka under de kommande tre månaderna. Drygt två av tio företag uppger att brist på arbetskraft begränsar företagets verksamhet. Den vanligaste faktorn är otillräcklig efterfrågan som drygt hälften av företagen uppger.

Det är fortsatt betydligt fler företag än normalt som svarar att försäljningspriserna har ökat de senaste tre månaderna. I oktober är det nästan tre av tio företag som anger detta alternativ. Drygt hälften av företagen som svarar att de höjt priserna uppger att anledningen till ökningen är högre inhemska kostnader (se diagram 4). Den vanligaste anledningen till prisökningar har historiskt varit att efterfrågan ökat. Det har inte varit ovanligt att drygt 40 procent av företagen har uppgett detta alternativ. I oktober svarade endast tio procent att det är på grund av efterfrågan som försäljningspriserna ökat. Även i frågan om försäljningspriserna på tre månaders sikt är det ovanligt många företag som svarar att priserna kommer att öka.

Anm. Bidrag till indikatorns avvikelse från 100. På grund av avrundning summerar bidragen inte alltid exakt till avvikelsen.

Makroindex, som sammanfattar hushållens syn på Sveriges ekonomi, ökade med 0,5 enheter till 83,3 i oktober medan mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på den egen ekonomin, ökade med 0,6 enheter, från 65,4 till 66,0.

Hushållens syn på den egna ekonomin, såväl de senaste som de kommande tolv månaderna, är oförändrad från september och fortsatt ovanligt dyster. Vad gäller synen på svensk ekonomi nu jämfört med för tolv månader sedan blev den i oktober något mindre negativ. Även förväntningarna på den svenska ekonomin har förbättrats något men är fortfarande mer pessimistiska än normalt.

Förväntningarna på arbetslöshetens utveckling har blivit än mer pessimistiska och det är fortsatt en betydande andel hushåll som tror att arbetslösheten kommer att öka under de kommande tolv månaderna. Risken för att själv bli arbetslös uppges ha ökat något de senaste tolv månaderna och är tillbaka på samma nivåer som i augusti, vilket är något högre än normalt.

Hushållen fortsätter i mycket stor utsträckning att uppge att det är fördelaktigt att spara just nu. Planerna på inköp av egna kapitalvaror på tolv månaders sikt är närmast oförändrade från föregående månad och betydligt mer återhållsamma än normalt. Det är även betydligt färre hushåll än normalt som planerar att köpa bil eller bostad inom de närmaste tolv månaderna. En rekordhög andel hushåll bedömer att det inte är troligt att de kommer att renovera bostaden inom tolv månader, vilket är motsatsen till under pandemin, våren och sommaren 2021, då andelen hushåll närmade sig rekordet åt andra hållet.

Hushållens inflationsförväntningar på tolv månaders sikt sjönk ytterligare något, från 7,1 procent i september till 7,0 procent i oktober. Förväntningarna på den rörliga bostadsräntan sjönk på samtliga tidshorisonter. På ett års sikt sjönk den med 0,11 procentenheter och på två respektive fem års sikt sjönk den med 0,09 procentenheter.

¹ Respondenterna får information om den aktuella listräntan som ett stöd när de svarar på frågorna om den förväntade bostadsräntan på 1, 2 respektive 5 år.

I statistikdatabasen finns hushållsstatistiken uppdelad på kön, ålder och region.