Cykler och trender i Konjunkturinstitutets verksamhet

År 2011 blev ett dramatiskt konjunkturår. Efter en stabil inledning eskalerade den europeiska skuldkrisen snabbt i början av augusti. Aktörerna på de finansiella marknaderna bedömde att risken hade ökat påtagligt för att stora ekonomier som Italien och Spanien skulle gå i statsbankrutt. Detta skulle i sin tur leda till stora kreditförluster för de banker som äger italienska och spanska statspapper. En kedjereaktion hotade, där hela det finansiella systemet skulle drabbas hårt av konkurser. Ett förlopp som skulle föra in Europa i en mycket djup och långvarig depression.

Prognosverksamheten påverkas i hög grad av de händelser som driver konjunkturcykeln och nya, ofta svåra, frågeställningar måste analyseras. Många frågor uppstod under 2011: Vad händer om ett land lämnar eurosamarbetet? Kan och bör den europeiska centralbanken låna ut pengar till skuldtyngda länder? Hur drabbas Sverige av en fördjupad eurokris? Inom vår miljöekonomiska verksamhet väcktes frågor på ett liknande sätt av kärnkraftsolyckan i Fukoshima. Hur känslig är svensk ekonomi för förändringar i kärnkraftsproduktionen?

I ett osäkert läge blir företag och hushåll försiktiga. Viktiga indikatorer på hur osäkerheten sprider sig finns i våra barometerundersökningar. När förloppen är snabba är dessa undersökningar ovärderliga eftersom annan statistik ofta publiceras med betydande fördröjning.

Parallellt med det cykliska, händelseutlösta arbete som alltid bedrivs på myndigheten kan också trendmässiga förskjutningar i vad vi gör urskiljas.

Den traditionella prognosverksamheten har i hög grad fokuserat på utvecklingen under den närmaste tvåårsperioden. Men eftersom många ekonomisk-politiska frågor kräver bedömningar som sträcker sig längre fram i tiden har vi sedan ett antal år publicerat medelfristiga kalkyler vid varje prognostillfälle.

År 2011 tog vi ytterligare ett steg genom att lägga till ett nytt kapitel i rapporten Konjunkturläget, där vi analyserar penning- och finanspolitikens förväntade utveckling och effekter cirka fem år framåt i tiden.

Regeringen har också gett oss i uppdrag att analysera den svenska ekonomin utifrån en tidshorisont på 50–100 år för att kunna bedöma de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt. I det längre tidsperspektivet är konjunktursvängningar av mindre betydelse. Viktigare är istället att bedöma nivån på långsiktig sysselsättning och produktivitet. För att göra detta behöver vi exempelvis analysera arbetsmarknadens funktionssätt, den demografiska utvecklingen, kapitalbildningen och den tekniska utvecklingen.

Inom barometerverksamheten anpassar vi frågorna till de dagsaktuella problem som företag och hushållen möter. De senaste åren har vi bland annat lagt till frågor om företagens finansieringssituation och om hushållens ränteförväntningar för bolån. Orealistiska ränteförväntningar kan indikera en förhöjd risk för så kallade prisbubblor på bostadsmarknaden.

Förutom nya frågor så har vi också arbetat med en långsiktig utveckling av framför allt företagsbarometern så att en allt större del av näringslivet täcks av undersökningen. Under 2011 har vi utvecklat regionala konjunkturbarometrar och de kommer vi att publicera för åtta olika regioner på vår webbplats under 2012. Ett brett sammansatt vetenskapligt råd har knutits till vår miljöekonomiska verksamhet som ska bidra till att vässa våra analyser. Vi har också inlett ett arbete med den årliga miljöekonomiska rapporten som vi publicerar för första gången 2012, där vi bland annat ska analysera miljöpolitikens samhällsekonomiska effekter. Regeringen ger den miljöekonomiska verksamheten ytterligare resurser 2012 och 2013, vilket gör att vi kan anställa fler miljöekonomer.

I prognoser och mycket annat analysarbete hanterar vi stora datamängder som vi dessutom ofta måste hantera under stor tidspress. För att vi inte ska räkna fel krävs därför att vi har robusta beräkningssystem, gemensamma styrdokument och god dokumentation. Under 2011 har vi gjort ett betydande arbete för att höja informationssäkerheten. Arbetet har varit framgångsrikt och kommer att avslutas under det första kvartalet 2012.

Under 20l1 genomförde vi också en medarbetarundersökning. Resultatet visade höga värden för bland annat effektivitet, samarbetsförmåga, engagemang och ledarskap. Utmaningen för myndigheten är att bibehålla det positiva arbetsklimatet. Det är nödvändigt för att vi ska kunna behålla och rekrytera kvalificerade medarbetare och klara den växande mängd uppdrag som vi får från regeringen. Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla som jobbar på Konjunkturinstitutet. Inte bara för att ni är så duktiga, utan också därför att ni alla bidrar till att det är så stimulerande att arbeta här.

Mats Dillén, generaldirektör