2014-04-09

Kommentar till regeringens ekonomiska vårproposition

Regeringens bedömning av den makroekonomiska utvecklingen 2014 och 2015 liknar Konjunkturinstitutets prognos. På längre sikt är dock regeringen mer optimistisk om BNP och sysselsättning, bland annat för att man räknar med en lägre jämviktsarbetslöshet. Bedömningen av de offentliga utgifterna avviker betydligt.

Regeringens beräkning av de offentliga utgifterna på några års sikt är väsentligt lägre än Konjunkturinstitutets — skillnaden är ca 90 miljarder kronor 2018. Den huvudsakliga förklaringen är att regeringens beräkningar baseras på att inga nya beslut om utgifter fattas (oförändrade regler).

Osannolik utveckling av offentlig konsumtion

Antagandet leder till att framför allt offentlig konsumtion, men även transfereringar, växer långsammare än i Konjunkturinstitutets beräkning. En så svag utveckling av utgifterna för offentlig konsumtion innebär minskad personaltäthet i vård, skola och omsorg.
Den offentliga konsumtionen ökar i regeringens beräkning med i genomsnitt 0,5 procent per år 2015—2018 vilket är betydligt långsammare än genomsnittet för de senaste 15 åren (1 procent). Det är enligt Konjunkturinstitutet en osannolik utveckling.

Regeringen mer optimistisk om tillväxten

Regeringens mer positiva bedömning av bland annat arbetsmarknadsutvecklingen på längre sikt bidrar till att potentiell BNP i löpande pris är ca 60 miljarder kronor högre 2018 än i Konjunkturinstitutets beräkning.
Mer positiv bedömning av potentiell BNP innebär att skatteintäkterna, vid givna skattesatser, blir högre i vårpropositionen än i Konjunkturinstitutets beräkning.

Skattehöjningar kommer att behövas

Sammantaget bidrar en svagare utgiftsutveckling i offentlig sektor och en mer optimistiskt syn på BNP på några års sikt till att det finansiella sparandet kan uppgå till drygt en procent av BNP 2018 i vårpropositionen.
Enligt Konjunkturinstitutets beräkning kommer framför allt offentlig konsumtion, men även andra utgifter, att öka mer. Det kommer att tvinga fram betydande skattehöjningar för att det finansiella sparandet i offentlig sektor ska uppgå till drygt 1 procent av BNP 2018, vilket krävs för att överskottsmålet för de offentliga finanserna ska uppnås.

Välkommen tydlighet kring miljöpolitiken

Regeringen anger att klimatförändringar är den "viktigaste" och "högst prioriterade" miljöfrågan. Konjunkturinstitutet konstaterar att regeringen därmed tydliggör den centrala inriktningen för miljöpolitiken.
Konjunkturinstitutet är positivt till tydligheten eftersom det ger distinkta signaler till samhällets aktörer samt underlättar utvärdering av miljöpolitiken.

Regeringen avser tillsätta en utredning som ska lämna förslag till en strategi för hur den långsiktiga klimatpolitiska visionen till 2050 kan uppnås. Konjunkturinstitutets förhoppning är att utredningen leder till en konkretisering av klimatpolitiken, både i form av etappmål på väg mot 2050 och förslag på effektiva styrmedel för att nå de föreslagna målen.

Regeringen föreslår en höjning av koldioxidbeloppet i fordonsskatten och en sänkt gräns för när beloppet tas ut. Konjunkturinstitutet ställer sig positivt till dessa förändringar eftersom de kan öka incitamenten hos bilköparna att övergå till bilar med lägre koldioxidutsläpp. Poängteras bör dock att skatter som påverkar bränslekostnaden (koldioxid- och energiskatten) har en starkare styrningskraft för att uppnå klimatmålet.

Nyckeltal

Regeringens prognos i 2014 års ekonomiska vårproposition jämfört med Konjunkturinstitutets prognos från mars 2014. Procentuell förändring om inte annat anges.

BNP (faktisk)

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Regeringen

1,5

2,7

3,3

3,5

2,5

2,3

Konjunkturinstitutet

 1,5

 2,6

 3,2

 3,1

 2,5

 2,3

Arbetslöshet (procent av arbetskraften)






Regeringen

8,0

7,7

7,3

6,7

6,3

5,9

Konjunkturinstitutet

8,0

7,9

7,3

6,8

6,5

6,2

Sysselsatta

 

 

 

 

 

 

Regeringen

1,0

1,2

1,2

1,2

1,0

0,9

Konjunkturinstitutet

1,0

0,9

1,3

1,1

0,9

0,8

KPIF (årsgenomsnitt)

 

 

 

 

 

 

Regeringen

0,9

0,8

1,5

1,7

1,9

2,0

Konjunkturinstitutet

0,9

0,7

1,4

1,6

1,9

2,1

Offentligt finansiellt sparande (procent av BNP)

 

 

 

 

 

 

Regeringen

-1,3

-1,6

-0,3

0,2

0,7

1,2

Konjunkturinstitutet

–1,3

–2,0

–0,8

–0,3

0,6

1,3

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb