2014-04-25

Miljön förtjänar en bättre utformad deponiskatt

Att Naturvårdsverket har gjort en översyn av deponiskatten är positivt. Varför merparten av dagens avfall befrias från skatt är dock en fråga som förblir obesvarad.

Utredningen har avgränsats till att bara undersöka om förutsättningarna som tidigare föranledde en skattebefrielse kvarstår och inte ifrågasätta de ursprungliga skälen till skattebefrielse. Det vilar på antagandet att den ursprungliga skattebefrielsen var väl motiverad.

Konjunkturinstitutet saknar en tydlig koppling mellan motiven för fortsatt skattebefrielse och skattens avsikt att "skapa ekonomiska incitament att behandla avfall på ett från miljö- och naturresurssynpunkt bättre sätt".

Bakvänt resonemang kring skattebefrielse

Eftersom skattebefrielse motiveras med att det inte existerar några alternativ till deponering skapas heller inte ekonomiska incitament att ta fram alternativ eftersom det skulle leda till att skattebefrielsen upphör.

Naturvårdsverkets motiveringar till att upphäva skattebefrielsen för ett fåtal avfallskategorier där deponeringen redan har upphört baseras på ett bakvänt resonemang: Man sätter in skatten då den inte längre kan ha någon miljöstyrande effekt.

Djupare analys av miljöstyrande effekter saknas

I utredningen saknas även en djupare samhällsekonomisk analys inom utredningens uppdrag att genomföra "en översyn och analys av den miljöstyrande effekten av deponiskatten".

Den djupare analysens frånvaro kan väcka misstanke om att utredningens förslag i hög grad baseras på hänsyn till särintressen.

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb