2014-06-27

Mål för energieffektivisering gör klimatpolitiken dyrare

Genom ett utsläppsmål, och inte genom särskilda mål för förnybar energi och energieffektivisering, ökar förutsättningarna att bedriva en kostnadseffektiv klimatpolitik. Konjunkturinstitutet har på regeringens uppdrag analyserat energieffektivisering som en del i EU-kommissionens förslag på klimat- och energipolitiskt ramverk till 2030.

I vilken utsträckning klimatmålet nås genom förnybar energi och energieffektivisering bör bero på kostnaderna. De energipolitiska målen om energieffektivisering och förnybar energi gör klimatpolitiken dyrare, men kan ha andra sidoeffekter.

Energieffektiviseringsmålet fördyrar

Hur mycket EU:s energieffektiviseringsmål fördyrar svensk klimatpolitik beror på hur målet fördelas mellan länder, ambitionsnivån i svensk klimatpolitik och vilka styrmedel som väljs.

Vid ett mål som minskar energitillförseln med 25 procent, respektive 40 procent, inom EU blir BNP år 2030 0–0,3, respektive 0,1–5,5, procentenheter lägre än vid enbart ett klimatmål. Referensscenariot är avgörande för storleken på de samhällsekonomiska konsekvenserna.

Svårt att hitta uppenbara skäl till tak för energianvändningen

Det är inte energianvändningen i sig som är problemet, utan dess negativa sidoeffekter. Ett eventuellt mål för energianvändningen bör vara åtgärdsbaserat, vägledande och inriktat på att få bukt med de negativa sidoeffekterna.

Målet bör definieras i termer av slutlig energianvändning för att vägleda politiken. En ökad ambition i målen för förnybar energi och energieffektivisering är sannolikt inte heller förenlig med ökad kärnkraftsproduktion.

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb