Miljöekonomi - kommentar till vårpropositionens förslag

Stöd för klimatinvesteringar i kommuner och regioner

Regeringen föreslår att ett stöd för klimatinvesteringar i kommuner och regioner införs med 125 miljoner kronor 2015 och därefter 600 miljoner kronor per år 2016, 2017 och 2018. Konjunkturinstitutet har utvärderat flertalet tidigare investeringsstöd i form av Lokala investeringsprogram (LIP), Klimatinvesteringsprogram (Klimp), Stöd till energiinvesteringar i offentliga lokaler (OFFrot) och Hållbara städer. Dessa analyser visar på allvarliga brister i de tidigare investeringsstödens utformning. Dubbelstyrning, bristande kostnadseffektivitet, höga administrationskostnader samt att en stor del av åtgärderna sannolikt skulle genomförts även utan stöden utgör skäl till att ifrågasätta den här typen av styrmedel. Vidare överskattas stödens effekter på utsläppen eftersom ingen hänsyn har tagits till att det redan finns en rad verksamma styrmedel, i form av koldioxidskatt och energiskatt, som kraftigt bidrar till de utsläppsminskningar som stöden påstås ha åstadkommit. För att vara klimatpolitiskt meningsfulla behöver stöden istället riktas in mot utveckling av ny teknik och demonstrationsprojekt.

Höjd skatt på termisk effekt för kärnkraftsreaktorer

Den föreslagna höjningen går långt utöver en prisutvecklingsjustering. Höjningen kommer att påverka kärnkraftbolagens lönsamhet med effekter på produktionsbeslut, investeringsvilja, framtida elpriser och industrins konkurrenskraft. Om det bakomliggande motivet är kärnkraftens miljöeffekter saknas en analys av om riskerna har ökat. Om det bakomliggande motivet istället är att minska eventuella övervinster är det märkligt att justeringen sker när elpriset är lågt. Är motivet fiskalt är det oklart varför en särskild bransch ska drabbas och om denna skattehöjning är det billigaste sättet att öka det statsfinansiella utrymmet på.

Höjd skatt på bekämpningsmedel och naturgrus

Regeringen föreslår förändrade miljöskatter bland annat med hänsyn till prisutvecklingen. Det är oklart om syftet är fiskalt eller att öka miljöstyrningen. Om syftet är att öka miljöstyrningen bör skatterna istället ses över i sin helhet, avspegla de externa kostnader aktiviteten skapar och inte enbart justeras med hänsyn till prisutvecklingen. Om syftet är fiskalt bör förslagen istället fokusera på robusta skattebaser. Fiskala skatter bör ha så små snedvridande effekter som möjligt på resursfördelningen och bör därför tas ut inom sektorer med låg priskänslighet.

Ökade anslag för att nå målen för biologisk mångfald

Regeringen föreslår väsentligt ökade anslag till biologisk mångfald. Konjunkturinstitutet vill understryka vikten av att åtgärder, skydd samt skötsel av värdefull natur utformas på ett kostnadseffektivt sätt så att högsta miljönytta per investerad krona uppnås. Det är därför viktigt att styrmedel riktade mot ökad biologisk mångfald inte är generella utan riktas mot åtgärder för vilka den faktiska effekten på biologisk mångfald kan fastställas. För att säkerställa detta behövs grundliga analyser av miljönyttan och kostnaderna av de naturskogar som ska skyddas samt de marina reservat som inrättas.