Ordlista

  • Klicka på en bokstav för att filtrera innehåll.
  • Klicka på ett uppslagsord för att visa en längre förklaringstext.
A 14
B 14
C 1
D 6
E 4
F 6
G 0
H 4
I 10
J 1
K 13
L 11
M 3
N 1
O 6
P 7
Q 0
R 9
S 17
T 7
U 2
V 3
X 0
Y 0
Z 0
Å 0
Ä 0
Ö 1
Visar B [ Visa alla ]

B

BNI

Definition:

Bruttonationalinkomst

Förklaring:

Lika med bruttonationalprodukt (BNP) plus löner, räntor, aktieutdelningar och avkastning från direktinvesteringar från utlandet minus löner, räntor, aktieutdelningar och avkastning från direktinvesteringar till utlandet. BNI används bland annat för att jämföra levnadsstandard och fastställa EU-avgifter och bistånd.

BNP

Definition:

Bruttonationalprodukt

Förklaring:

Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. BNP per capita är samma sak som BNP per invånare.

BNP-gap

Definition:

Den procentuella skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP

BNP-tillväxt

Förklaring:

Anges procentuellt av BNP i fasta priser, det vill säga justerat för inflation. BNP bedöms växa i normal takt när tillväxten är i linje med det historiska genomsnittet. BNP har sedan 1980 vuxit med i genomsnitt 2,2 per år, drygt 0,5 procent per kvartal (säsongsrensat). En hög BNP-tillväxt betyder inte automatiskt att ekonomin är inne i en högkonjunktur (med högt resursutnyttjande) och vice versa. I en återhämtningsfas, när ekonomin är på väg upp ur en lågkonjunktur, växer BNP normalt snabbare än det historiska genomsnittet

Balansindex 

Förklaring:

Ska fastställas av regeringen när den automatiska balanseringen i pensionssystemet är aktiverad, det vill säga när balanstalet för det aktuella året understiger 1,00. Används för att indexera pensionsbehållningar och pension när den automatiska balanseringen i pensionssystemet är aktiverad. Balanseringen pågår till dess att balansindex når samma värde som inkomstindex. Balansindex baseras på produkten mellan balanstalet och inkomstindex.

Balanskrav 

Definition:

Kommunsektorns balanskrav innebär att kommuner och landsting ska upprätta budgeten för nästa kalenderår så att intäkterna överstiger kostnaderna.

Förklaring:

Om underskott ändå uppstår ska det negativa resultatet balanseras med motsvarande överskott under de närmast följande tre åren. Balanskravet är ett av de tre budgetpolitiska målen som ingår i det finanspolitiska ramverket (se även Utgiftstak och Överskottsmål).

Balanstal

Definition:

Kvoten mellan pensionssystemets tillgångar och skulder.

Förklaring:

Fastställs varje år av regeringen efter beräkning av Pensionsmyndigheten.

Barometerindikatorn 

Definition:

En indikator på utvecklingen i den svenska ekonomin baserad på information i Konjunkturbarometern.

Bibehållet offentligt åtagande

Definition:

Antagande om att offentlig konsumtion ökar i sådan takt att personaltätheten i välfärdstjänsterna förblir densamma och att ersättningsgraden i de sociala transfereringarna bibehålls.

Förklaring:

Bibehållet åtagande innebär vidare att de statliga investeringarna ökar i takt med potentiell BNP, medan kommunala investeringar ökar i takt med den kommunala konsumtionen.

Budgeteringsmarginalen

Definition:

Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna.

Förklaring:

Regeringens riktlinje är att budgeteringsmarginalen ska vara minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna för innevarande år, 1,5 procent för nästa år och 2 procent och 3 procent för de två respektive åren därefter.

Budgetproposition 

Definition:

Regeringens förslag till statsbudget för det kommande budgetåret.

Byggbranschen

Definition:

Definieras som branscherna 41-43 enligt SNI 2007, kallas också huvudgrupp F.

Bytesbalans 

Definition:

Transaktioner med utlandet avseende handel med varor och tjänster, löner, avkastning på kapital samt löpande transfereringar.

Förklaring:

Bytesbalansen är en del av betalningsbalansen.

Bytesförhållande

Definition:

Förhållandet mellan exportpriser och importpriser.

Förklaring:

Landets bytesförhållande förbättras när exportpriserna stiger, och försämras när de sjunker, i förhållande till importpriserna.

Dela

Dela
Tipsa en kompis

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb