2016-06-22

Konjunkturläget juni 2016

Högkonjunktur och fallande arbetslöshet påkallar åtstramning

Svensk ekonomi fortsätter att stärkas under 2016 och 2017. Expansiv finans- och penningpolitik stimulerar den inhemska efterfrågan och arbetslösheten faller till 6,3 procent 2017. Högkonjunkturen och den betydande avvikelsen från överskottsmålet talar för att finanspolitiken bör stramas åt redan 2017.

De senaste sju årens lågkonjunktur förbyts i år till högkonjunktur. Företagens anställningsplaner är positiva och lediga platser är på en hög nivå. Sysselsättningen förväntas fortsätta växa starkt och särskilt inom offentlig sektor.

En drivande faktor bakom kraften i ekonomin är den expansiva ekonomiska politiken i Sverige. Lågräntepolitiken har stimulerat inhemsk efterfrågan och samtidigt hållit nere värdet på kronan. Tillsammans med den fortsatta globala konjunkturåterhämtningen bidrar den relativt svaga kronan till en fortsatt god utveckling av exporten i år och nästa år.

Trots högkonjunkturen bedöms regeringen bedriva en expansiv finanspolitik både i år och nästa år vilket innebär att avvikelsen från överskottsmålet ökar.

I detta läge finns det skäl att strama åt finanspolitiken. Det skulle rusta ekonomin för sämre tider och upprätthålla trovärdigheten för det finanspolitiska ramverket.

Negativ reporänta beror framför allt på omvärlden

Riksbanken kommer under de närmaste åren att fortsätta fokusera på inflationen. Trots högkonjunktur kommer reporäntan att vara negativ 2017. Den låga räntan är i hög utsträckning en följd av låga räntor i omvärlden.

Det låga ränteläget är visserligen förknippat med risker, men är motiverat i ett läge där inflationsmålets trovärdighet ifrågasätts efter en lång period med låg inflation.

Nyckeltal


2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

BNP till marknadspris

2,3

4,2

3,6

2,1

1,8

1,5

1,9

BNP per invånare

1,3

3,1

2,4

0,6

0,5

0,4

0,7

BNP, kalenderkorrigerad

2,4

3,9

3,4

2,3

1,9

1,6

1,7

BNP i världen

3,4

3,1

3,1

3,5

3,8

3,8

3,8

Bytesbalans (1)

4,2

4,8

4,9

4,5

4,3

4,0

3,9

Arbetade timmar (2)

1,8

1,0

2,1

1,5

1,0

0,3

0,2

Sysselsättning

1,4

1,4

1,6

1,4

0,9

0,5

0,4

Arbetslöshet (3)

7,9

7,4

6,9

6,3

6,3

6,4

6,6

Arbetsmarknadsgap (4)

–1,1

–1,1

0,1

0,7

0,9

0,8

0,3

BNP-gap (5)

–2,2

–0,5

0,7

0,9

0,9

0,6

0,2

Timlön (6)

2,8

2,5

2,9

3,3

3,5

3,4

3,3

Arbetskostnad per timme (2)

1,8

4,2

3,8

3,4

3,5

3,4

3,3

Produktivitet (2)

0,5

2,6

1,2

0,9

1,0

1,2

1,4

KPI

–0,2

0,0

0,9

1,4

3,1

3,5

3,1

KPIF

0,5

0,9

1,4

1,7

2,2

2,5

2,2

Reporänta (7,8)

0,00

–0,35

–0,50

0,00

1,00

1,75

2,50

Tioårig statsobligationsränta (7)

1,7

0,7

0,9

1,7

2,8

3,7

4,3

Kronindex (KIX), (99

106,8

112,6

109,2

107,9

106,5

105,3

104,1

Offentligt finansiellt sparande (1)

–1,6

–0,1

–0,2

–0,3

0,6

1,2

1,4

Strukturellt sparande (10)

–0,8

–0,2

–0,4

–0,7

–0,1

0,7

1,2

Maastrichtskuld (1)

44,8

43,4

41,3

40,0

38,6

36,8

34,8

 

Procentuell förändring om inget annat anges 

1 Procent av BNP.

2 Kalenderkorrigerad.

3 Procent av arbetskraften.

4 Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar.

5 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP.

6 Enligt konjunkturlönestatistiken.

7 Procent.

8 Vid årets slut.

9 Index 1992-11-18=100.

10 Procent av potentiell BNP.

Källor: IMF, SCB, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Konjunktur­institutet.

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb