Lönebildningen kan hjälpa återhämtningen på arbetsmarknaden

Höstens återupptagna avtalsförhandlingar sker i efterdyningarna av historiskt stora fall i produktion och i antalet arbetade timmar det andra kvartalet i år. Den framtida utvecklingen av covid-19-pandemin är mycket osäker men det finns nu tydliga tecken på att en bred konjunkturåterhämtning har påbörjats. De åtgärder som staten vidtagit bidrar till återhämtningen genom att begränsa pandemins ekonomiska effekter för arbetsgivare och arbetstagare. Det framgår av årets Lönebildningsrapport.

Skillnaden mellan både branscher och olika grupper på arbetsmarknaden är dock stor och det finns risker för mer långvariga effekter för de som är hårdast drabbade. Arbetsmarknaden har försämrats snabbt, inte minst för visstidsanställda, unga och utrikes födda. Kvinnor har också drabbats hårdare än män då relativt sett fler kvinnor är visstidsanställda och krisen slagit hårt mot branscher med förhållandevis hög andel visstidsanställda kvinnor, som hotell och restaurang. Arbetslösheten totalt sett väntas stiga och toppa på nära 10 procent det fjärde kvartalet i år.

Arbetsmarknadens parter kan med sina avtal bidra till återhämtningen på arbetsmarknaden genom att påverka både den genomsnittliga löneutvecklingen och lönefördelningen. Vårens avtalsförhandlingar avbröts i mitten av mars på grund av pandemin. De återupptas i oktober med målet att centrala avtal inom industrin ska slutas senast den 31 oktober. Pandemin och de ekonomisk-politiska åtgärderna som vidtagits påverkar utvecklingen av bland annat arbetskostnader, produktivitet och lönsamhet på ett sätt som innebär att utvecklingen skiljer sig från normala konjunkturmönster. Årets lönebildningsrapport fokuserar därför uteslutande på att beskriva hur den nuvarande situationen och den framtida utvecklingen kan förstås utifrån arbetsmarknadens parters perspektiv.