Drivmedelsprisernas utveckling

Konjunkturinstitutet har fått i uppdrag av regeringen att analysera drivmedelspriser. Denna rapport är en del av uppdraget och har som syfte att analysera utvecklingen av drivmedelspriserna i Sverige samt hur dessa samt hur dessa har utvecklats relativt priserna i Sveriges grannländer.

Drivmedelspriserna i Sverige ökade kraftigt under 2021 och 2022 för att sedan falla tillbaka något. Råvarupriser och den svagare svenska växelkursen är de viktigaste förklaringarna till de kortsiktiga prisförändringarna för bensin och diesel. Diesel- och bensinpriset påverkas både av det fossila och det biogena drivmedelspriset. Analysen visar att det inte går att särskilja en separat bio- och fossilkomponent eftersom priserna för dessa samvarierar kraftigt. Detta innebär att priset på biodrivmedel i stor utsträckning följer priset på dess fossila motsvarighet.

Det svenska dieselpriset har under en längre tid varit högre än i Sveriges grannländer. Det är främst produktpriset, dieselpris exklusive skatt, som är högre vilket förklaras av att det främst är den högre inblandningen av biodrivmedel som orsakar skillnaden. Även olika drivmedelsstandarder i de grannländer som jämförs kan till en viss grad kan förklara prisskillnaderna. Det svenska bensinpriset är däremot i paritet med de flesta av Sveriges grannländer. Den största skillnaden i bensinpris mellan länderna beror på skillnader i skatteutformningen.

Under 2022 införde Sverige och flera av Sveriges grannländer tillfälliga åtgärder för att dämpa effekten av de höga drivmedelspriserna. I Sverige sänktes energiskatten på drivmedel i maj 2022. Liknande skattesänkningar gjordes även i Tyskland och Frankrike. Polen gick ett steg längre och sänkte energiskatten på drivmedel till EU:s miniminivå samtidigt som de tillfälligt sänkte momsen på drivmedel till 8 procent. I Finland justerades i stället kraven för biobränsleinblandning. Merparten av åtgärderna i grannländerna var temporära och har senare reverserats.

Att jämföra Sveriges grannländers drivmedelspolitik och hur detta påverkar drivmedelspriserna är komplext. Exempelvis skiljer sig utformningen av politik för att främja biobränsleinblandning i de studerade grannländerna. Klart är dock att den svenska reduktionspliktens krav fram till och med utgången av 2023 har lett till en högre biodrivmedelsinblandning än i de studerade grannländerna och därmed till högre pris på framför allt diesel. Det är dock delvis missvisande att endast studera drivmedelspriset vid en jämförelse mellan länder eftersom styrmedel för att påverka kostnaden för biltrafik har utformats på olika sätt i olika länder. Exempelvis beskattas bilinnehav betydligt högre i Danmark och Norge än i Sverige vilket påverkar det totala skatteuttaget beräknat per kilometer men inte drivmedelspriserna.

För att beakta hur bränsleutgifterna har förändrats på längre sikt studeras även olika relativa mått där hänsyn tas till inkomst-, utgifts- och teknikutvecklingen. Analysen visar att under perioden 2000 till 2022 har kostnaden för att köra en kilometer med en genomsnittlig bensinbil inte stigit lika mycket som för en dieselbil. Detta beror delvis på att utvecklingen av bränsleeffektiviteten för den genomsnittliga bensinbilen i fordonsflottan har förbättrats mer än för dieselbilen eftersom dieselbilen i fordonsflottan har blivit större och tyngre. Om hänsyn tas till hushållens inkomstutveckling visar analysen att bensinbilsägaren idag har en lägre bränsleutgift än år 2000, mätt som andel av disponibelinkomsten. För dieselbilägaren har bränsleutgifterna som andel av disponibel inkomst legat relativt konstant förutom de sista två åren då de ökat kraftigt. Den kraftiga prisuppgången på diesel under 2022 har inte åtföljts av motsvarande ökning i disponibelinkomst vilket har lett till att det behövs en större andel av disponibelinkomsten för att köra en kilometer än vad som krävdes tidigare. För både diesel- och bensinbilar är det tydligt att prisuppgången under 2022 inte kompenseras av ökade inkomster eller bränslesnålare bilar på kort sikt.