2023-11-01

Regeringsuppdrag: Reduktionsplikten och dieselpriset

Reduktionsplikten och dieselpriset

Syftet med denna rapport är att undersöka hur mycket införandet och de höjningar som har gjorts av reduktionsplikten har påverkat dieselpriset i Sverige.

Analysen visar att priseffekten av en höjning av reduktionsplikten har varierat över tid. Vid införandet av reduktionsplikten gjordes även förändringar av drivmedelsbeskattningen i syfte att hålla drivmedelspriserna konstanta. Analysen tyder på att dieselpriset vid pump också förblev oförändrat vid införandet av reduktionsplikten. De två första höjningarna av reduktionsplikten var relativt små. Den första höjningen av reduktionsplikten (på motsvarande 0,7 procentenheter) i januari 2019 förefaller inte ha haft någon betydande effekt på dieselpriset vid pump. Den andra höjningen (på motsvarande en procentenhet) genomfördes 1 januari 2020 då det var betydande volatilitet i drivmedelspriserna med anledning av coronapandemin, vilket gör dess effekt på priset svår att bedöma. I samband med den tredje (1 augusti 2021) och fjärde höjningen (1 januari 2022), som var större, syns däremot tydliga ökningar av dieselpriserna vid pump. Resultaten indikerar att i samband med den tredje höjningen (på motsvarande 5 procentenheter) steg dieselpriset vid pump med cirka 0,7 kronor per liter och i samband med den fjärde höjningen (på motsvarande 4,5 procentenheter) steg priset med 1,2 kronor per liter. Trots att reduktionsplikten höjdes ungefär lika mycket vid det tredje och fjärde tillfället steg alltså dieselpriset vid pump betydligt mer vid den fjärde höjningen.

En möjlig förklaring till att priseffekten har varierat är att priset på biokomponenter har stigit i samband med de två senaste förändringarna av reduktionsplikten. Konjunkturinstitutet har inte tillgång till priset på de biokomponenter som blandas in i diesel på den svenska marknaden, däremot är priset på den närbesläktade produkten HVO100 allmänt tillgängligt. I samband med den fjärde höjningen av reduktionsplikten ökade priset på HVO100 markant. Detta skulle kunna förklaras med att reduktionsplikten har en tilltagande effekt på priset på biokomponenter, det vill säga att ju mer reduktionsplikten höjs desto mer stiger priset på biokomponenter. Att priset på HVO100 stiger vid detta tillfälle kan dock (även) bero på andra faktorer, som exempelvis andra länders biodrivmedelspolitik. En slutsats från analysen är därmed att reduktionsplikten är ett styrmedel vars priseffekt är svår att förutspå.

Rapporten avslutas med en diskussion kring vad som kan förväntas hända med dieselpriset när reduktionsplikten sänks till den nivå som nu föreslås av regeringen. Priseffekten av lägre reduktionsplikt beror på vilken tidshorisont som studeras. På kort sikt kan utfallet påverkas av att företagen sitter fast i redan ingångna kontrakt och därmed inte kan sänka sina kostnader. På längre sikt är det Konjunkturinstitutets bedömning att en sänkning av reduktionsplikten till 6 procent kan sänka dieselpriset med omkring 5 kronor. Hur lång tid det tar för den fulla effekten att realiseras på pumppriset är dock svårt att bedöma. Det ska även noteras att på sikt kommer det svenska dieselpriset att bestämmas av Sveriges utsläppsmål och klimatpolitiska åtaganden gentemot EU samt styrkan i och utformningen av den övriga klimatpolitiken.

Uppdrag i Konjunkturinstitutets regleringsbrev för 2023

Analys av drivmedelspriser

Myndigheten ska analysera utvecklingen av drivmedelspriserna i Sverige, även i förhållande till utvecklingen i grannländerna, samt de samhällsekonomiska och klimatpolitiska aspekterna av de förändrade priserna. Myndigheten ska särskilt analysera skattemässiga och andra regelförändringars genomslag på drivmedelspriserna för hushåll och företag, samt deras påverkan på möjligheterna för Sverige att nå klimat- och energipolitiska mål och åtaganden inom EU. Myndigheten ska även analysera drivmedelsprisernas effekt på tillväxt, sysselsättning, näringsliv och hushåll. Vid uppdragets genomförande ska löpande avstämningar ske med Konkurrensverket. En delredovisning ska senast den 1 november 2023 lämnas till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Uppdraget ska senast den 2 december 2024 slutredovisas till Regeringskansliet.