Utrikes föddas uppåtgående sysselsättning: Hur mycket förklaras av demografi?

Det finns en långsiktig trend att allt fler utrikes födda blir sysselsatta på svensk arbetsmarknad. Efter pandemin framstår ökningen dessutom som ovanligt stark, med en ökad sysselsättningsgrad för utrikes födda på nästan 4 procentenheter bara under 2022. Denna specialstudie undersöker om demografiska förändringar kan förklara utrikes föddas ökade sysselsättningsgrad.

Analysen bygger på detaljerade mikrodata för perioden 2006–2023 och fokuserar på effekten av sammansättningsförändringar i termer av utrikes föddas ålder, utbildning, vistelsetid i landet, härkomst och kön.

Resultaten indikerar att utrikes föddas långsiktigt ökade sysselsättning innan pandemin inte kan förklaras av förändrad demografi inom gruppen utrikes födda. I stället tycks den ökade sysselsättningsgraden därmed drivas av förändringar i arbetsmarknadens och ekonomins funktionssätt.

Demografi kan däremot förklara en del av den exceptionellt starka ökningen efter pandemin, men inte hela ökningen. Att demografi kan förklara en del av ökningen beror i huvudsak på att fler utrikes födda har relativt lång vistelsetid i landet år 2023 jämfört med precis innan pandemin, år 2019. Längre vistelsetid i landet ökar den enskildes sannolikhet för sysselsättning, och fler utrikes födda med längre vistelsetid har därför ”mekaniskt” bidragit till gruppens ökade sysselsättningsgrad efter pandemin. Om dessa effekter räknas bort blir sysselsättningsuppgången för utrikes födda efter pandemin i linje med den långsiktigt positiva trend som fanns redan innan pandemin. Den stora ökningen efter pandemin kan därmed i stort förstås som driven av utrikes föddas långsiktiga sysselsättningstrend plus positiva demografieffekter.

I denna specialstudie undersöks också vilka typer av jobb som driver den ökade sysselsättningsgraden för utrikes födda, i termer av tillväxt av låg-, mitten- eller höglönejobb. För gruppen utrikes födda som helhet har sysselsättningen generellt ökat i samtliga lönekategorier av jobb, men allra mest i de lägst betalda jobben. För personer födda i Afrika och Asien är sysselsättningsökningen än mer koncentrerad till de lägre betalda jobben. Detta står i klar kontrast till utvecklingen av sysselsättningsgraden för inrikes födda, där ökningen helt drivs av relativa höglönejobb samtidigt som sysselsättningen har minskat i låg- och mittenlönejobb. Därmed har både in- och utrikes födda bidragit till den jobbpolarisering som har skett under senare år, men i motsatta delar av fördelningen.