2016-04-13

Kommentarer till regeringens vårproposition 2016

Regeringens bedömning av den ekonomiska utvecklingen 2016 är något mer optimistisk än Konjunkturinstitutets senaste prognos från i mars. Såväl hushållens konsumtion som offentlig konsumtion och export kommer enligt regeringen att växa snabbare i år jämfört med Konjunkturinstitutets bedömning. För 2017 är bilden mer samstämmig.

Trots den högre tillväxten i år i regeringens prognos blir arbetslösheten något högre än enligt Konjunkturinstitutets bedömning. Men i stora drag finns det en betydande samsyn över hur arbetsmarknaden kommer att utvecklas fram till och med 2020.

Arbetslösheten faller de närmaste åren när konjunkturen förstärks ytterligare, men vänder sedan upp igen i takt med att allt fler flyktinginvadrare gör entré på arbetsmarknaden.

Regeringen gör dock en något mer optimistisk bedömning än Konjunkturinstitutet av hur långt arbetslösheten kan falla tillbaka varaktigt utan att det uppstår en överhettning på arbetsmarknaden.

För 2020 gör regeringen bedömningen att den så kallade jämviktsarbetslösheten uppgår till 6,6 procent av arbetskraften, medan Konjunkturinstitutet gör bedömningen att den uppgår till 7,0 procent.

Enligt regeringens prognos faller det strukturella offentligfinansiella sparandet 2017. Det indikerar att finanspolitiken är expansiv, samtidigt som det är högkonjunktur i svensk ekonomi.

Konjunkturinstitutet bedömer att en något stramare politik 2017 vore att föredra ur stabiliseringspolitisk synvinkel. Detta gäller oavsett om politiken på sikt ska inriktas på ett balansmål eller om nuvarande överskottsmål behålls.

Om höjningen av statsbidragen till kommunerna på ca 10 miljarder kronor, som nyligen aviserats men inte ingår i regeringens prognos, inte finansieras med motsvarande utgiftsminskningar eller skattehöjningar i höstens budgetproposition ökar finanspolitikens expansivitet ytterligare.

Enligt Konjunkturinstitutets bedömning är regeringens prognos för tillväxten i offentlig konsumtion orimligt låg år för åren 2018–2020. Regeringens prognos innebär att den offentliga sektorns utgifter blir lägre som andel av BNP 2020 än 2016.

Samtidigt talar demografiska faktorer, såsom hög flyktinginvandring och en åldrande befolkning, för stigande utgifter som andel av BNP om den offentliga sektorns åtagande ska bibehållas. Innebörden av detta är att den offentliga sektorns välfärdsåtagande minskar över tiden i regeringens prognos.

Miljöekonomiska kommentarer

Anmärkningsvärt att prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta skärps

Regeringen anger att Sverige ska nå en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Konjunkturinstitutet finner det anmärkningsvärt att prioriteringen skärps då det både föregår Miljömålsberedningens utredning och går emot OECD:s rekommendationer för svensk klimatpolitik.

Att ha klimatmål för enskilda sektorer ökar klimatpolitikens kostnader. Hur prioriteringen ska kunna nås saknar samhällsekonomiskt beslutsstöd.

Miljöskatternas styrande effekt behöver stärkas

Regeringen anger att de stärker arbetet för att öka miljöskatternas styrande effekt. Konjunkturinstitutet anser att detta är mycket angeläget men att de skatteförändringar som gjorts och som är på gång inte avsevärt förbättrar effektiviteten i styrningen.

Höjningen av energiskatten på bensin och diesel borde i ökad utsträckning ha strävat efter att utjämna skatteskillnaden mellan bensin och diesel. Nedsättningen av koldioxidskatten för dieselbränsle som används i skepp och båtar, som nu är på remiss, minskar koldioxidskattens styrande effekt.

En utfasning av nedsättningen för arbetsmaskiner hade istället både ökat den miljöstyrande effekten och åstadkommit likabeskattning av dieselbränsle.

Sänkt skatt på biodrivmedel bör vara samhällsekonomiskt välavvägd

Regeringen avser intensifiera satsningarna på en biobaserad ekonomi. En sådan satsning behöver inte oavkortat ha positiva miljöeffekter och bör därför vara samhällsekonomiskt välavvägd.

Som ett led i satsningarna föreslår regeringen ökade skattelättnader för vissa biodrivmedel utan att påvisa samhällsekonomiska motiv eller konsekvenser av föreslagen.

Bonus-malus bidrar inte till bränslesnålare fordonspark inom EU

Regeringen inväntar Bonus-malus-utredningens kommande förslag på hur ett svenskt bonus-malus-system kan utformas.

Konjunkturinstitutets analys visar att ett svenskt bonus-malus-system harmoniserar dåligt med EU:s koldioxidkrav som innebär att nyregistrerade bilar i genomsnitt får släppa ut en viss mängd koldioxid per kilometer år 2020. Genomsnittet beräknas per biltillverkare.

Detta innebär att om den svenska efterfrågan förskjuts mot utsläppssnålare bilar till följd av införandet av bonus-malus-systemet, ökar utrymmet för biltillverkare att sälja bilar med högre koldioxidutsläpp i andra EU-länder. Ett svenskt bonus-malus system bidrar alltså inte till en bränslesnålare fordonspark inom EU.

Indikatorer för att belysa ekonomins långsiktiga hållbarhet

Regeringen kommer från 2017 att vartannat år inkludera en miljöbilaga i vårpropositionen. Bilagan ska innehålla indikatorer som belyser ekonomins långsiktiga hållbarhet.

Om syftet med miljöindikatorerna är att följa upp svensk miljöpolitik är det viktigt att välja indikatorer som kan antas påverkas av denna. Av det skälet ifrågasätter Konjunkturinstitutet indikatorn konsumtionsbaserade utsläpp. För det första är osäkerheten i mätningar av dessa utsläpp stor. För det andra finns en risk att nationella åtgärder för att styra dessa utsläpp felaktigt pekar ut den svenska importen som ett problem, då det är utsläppen som sker i länder med otillräcklig klimatpolitik som är problemet.

Nyckeltal

Regeringens prognos i 2016 års ekonomiska vårproposition jämfört med Konjunkturinstitutets prognos från mars 2016. Procentuell förändring om inte annat anges.

 

2015

2016

2017

2018

2019

2020

BNP (faktisk)

      

Regeringen

4,1

3,8

2,2

1,8

2,1

2,9

Konjunkturinstitutet

4,1

3,5

2,3

1,9

1,6

2,0

Arbetslöshet (procent av arbetskraften)

      

Regeringen

7,4

6,8

6,3

6,4

6,5

6,6

Konjunkturinstitutet

7,4

6,7

6,3

6,2

6,4

6,7

Sysselsatta

      

Regeringen

1,4

1,7

1,6

0,8

0,7

0,9

Konjunkturinstitutet

1,4

1,7

1,4

1,0

0,7

0,6

KPIF (årsgenomsnitt)

      

Regeringen

0,9

1,3

1,8

2,0

2,1

2,0

Konjunkturinstitutet

0,9

1,3

1,5

2,1

2,4

2,2

Offentligt finansiellt sparande (procent av BNP)

      

Regeringen*

0,0

-0,4

-0,7

-0,4

0,1

0,7

Konjunkturinstitutet

-0,3

-0,3

-0,6

0,2

0,6

0,9

 

* Regeringen baserar sin prognos på nya utfall från SCB som kom efter publiceringen av Konjunkturinstitutets prognos.

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb