Ökade drivmedelspriser leder till liten kostnadsökning för de flesta näringslivsbranscher

Syftet med denna rapport är att analysera hur förändringar i drivmedelspriser påverkar kostnaderna i näringslivets branscher.

Analysen ingår som en del av det uppdrag som Konjunkturinstitutet har fått av regeringen att analysera drivmedelspriser. I rapporten undersöks hur branschernas kostnader påverkas indirekt, via effekter på andra branschers ökade kostnader. Dessutom undersöks hur konsumentpriserna totalt påverkas både direkt och indirekt av förändringar i drivmedelspriserna. Analysen avgränsas till att studera prisökningar som endast sker i Sverige. Prisökningen skulle alltså kunna bero på förändringar i reduktionsplikten eller införandet av ett nationellt handelssystem för drivmedel, det vill säga förändringar som är specifika för den svenska marknaden.

Modellanalysen visar att kostnadsökningen som uppstår då drivmedel blir dyrare är liten för de flesta branscher i det svenska näringslivet. Detta är en konsekvens av att drivmedel utgör en relativt liten andel av den totala kostnadsmassan för företagen. Lastbilstransporter, fiskerier, kollektivtrafik, buss och taxi får större kostnadsökningar av högre drivmedelspriser relativt andra branscher. Även skogsbruk, jordbruk, post och övriga transporttjänster liksom sjötransporter påverkas mer än andra. Den indirekta effekten på konsumentpriserna är något större än den direkta effekten.

I modellberäkningen beräknas effekten av en 35-procentig prisökning på drivmedel (bensin och diesel) exklusive skatt. För hushållskonsumenter motsvarar det en tioprocentig prisökning på drivmedel vid pump. Den ökningen i sig innebär att konsumentpriserna totalt stiger med ca 0,2 procentenheter. Därtill tillkommer en indirekt effekt av högre priser på andra varor och tjänster av de högre produktionskostnaderna som uppgår till knappt 0,3 procentenheter. Totalt blir effekten på konsumentpriserna således knappt 0,5 procentenheter.